Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mörbylånga kn, KASTLÖSA KYRKA 1:1 KASTLÖSA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Kastlösa kyrka, vid östra landborgen, består av ett i tre skepp indelat rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tanken var att den medeltida klövsadelskyrkans västtorn skulle ingå i den nya kyrkan. Tornet dömdes emellertid ut som alltför oformligt och svagt, varför en helt ny kyrka kom att uppföras norr om den gamla. 1855 stod den färdig, byggd av Peter Isberg fritt efter Hawermans ritningar, De vitputsade murarna täcks av sadeltak; tornet kröns av en lanternin med en kort spira. Ingång i väster leder in i kyrkorummet. Den ursprungliga portalen i söder förvandlades vid renoveringen 1953-54 till ett fönster. Renoveringen satte störst spår i kyrkans inre som omformades på ett enhetligt sätt. De tre fönster som lyste upp östväggen sattes igen och ersattes av en stor, dominerande fresk av Waldemar Lorentzon; kyrkorummet täcktes av ett plant tak med synliga bjälkar, och med kalkstenskolonner delades det in i tre skepp. Samtida är även bänkinredning, läktare och predikstol.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Byggd 1855 fem år efter beslut om nybyggnad, av byggmästaren Peter Isberg fritt efter målningar av Johan Adolf Hawerman. Enligt beslutet skulle delar av den medeltida klövsadelkyrkans västtorn ingå, med Hawerman ansåg tornet alltför oformligt och svagt, varför en helt ny kyrka kom att uppföras norr om den gamla. Invigningen förrättades 23 juli 1856 av kontraktsprosten Erik Gustaf Brunér.

PLAN OCH MATERIAL - Ursprungligen en rymlig salkyrka med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Långhuset är dock sedan 1953-54 indelat i tre skepp. Ursprungligen ingång genom tornportal samt mittportal på sydsidan. Separat ingång till sakristian från väster. Slammade kalkstensmurar, som är avfärgade i vitt. Tornets gesims av oputsad röd kalksten, kyrkans taklist av grå kalksten. Tegeltak, torntaket och lanterninen kopparklädda.

EXTERIÖR - Exteriören följde ursprungligen 1854 års ritning utan någon större avvikelse. Den kraftiga kransgesimsen på tornet är typisk för Isberg. 1953-54 års renovering innebar att den södra mittportalen med omfattning ersattes med ett fönster likt de övriga. Innersmygarna till korets trefönstergrupp igenmurades och fönstren är numera endast synliga som nischer i exteriören. De ursprungliga hörnpilastrarna, som fortsatte upp övar taklisten och var avslutade med gavlar, togs bort 1953.

INTERIÖR - Interiören är kraftigt förändrad i och med 1950-talets renovering, då salskyrkan omvandlades till en treskeppig hallkyrka med kalkstenskolonner och plant tak med synliga bjälkar. Mittskeppet domineras av den stora frescomålningen på korväggen, "Den återvändande Kristus", utförd av Waldemar Lorentzon och hans medhjälpare konstnären Hans Fagerström och stuckatören Stig Kling. Från samma renovering härstammar stenaltaret, altarringen och predikstolen av kalksten, den senare dekorerad med huggna reliefer med evangelistsymboler av stenhuggaren Erik Johansson, Ölands Sandvik. Även läktaren samt läktarunderbyggnaden är från 1953. Orgelfasaden förmodligen från 1881 men utökad 1936. Ursprungligen dominerades östväggen av korväggens höga trefönstergrupp omgiven av pilastrar. Ett krucifix från 1748 ur Anders Dahlström d ä:s altarupppsats, flankerat av Moses och Johannes Döparen från samma uppsats utgjorde altarprydnad. Predikstolen, troligen utförd av Olof Jacobsson, Mortorp, var försedd med uppgång från sakristian. Bänkinredningen var sluten med avfasade hörn mot koret. Rak läktarbarriär med utbuktande mittparti och läktartrappor inne i kyrkorummet.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993