Stäng fönster Solna kn, SUNNAN 12 HAGALUNDS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Hagalunds kyrka uppfördes mellan 1904 och 1906 efter ritningar av arkitekten Sigge Cronstedt. Kyrkan invigdes den 25 februari 1906. Sigfrid "Sigge" Cronstedt (1869-1958) var en betydande svensk arkitekt. Cronstedt var arkitekt för den stora Gävleutställningen 1901. Han ritade dessutom badhotell, sjukhus, kraftverksbyggnader och bostadshus. Några av Cronstedts andra verk utgörs av Sturebadet i Stockholm, Hotell Fjällgården och bergbanan i Åre samt ombyggnaden av Ulriksdals slott i Solna. Cronstedt fick uppdraget att rita Hagalunds kyrka och utförde det utan kostnad för församlingen. Det är obekant om han har ritat några andra kyrkor. Hagalunds kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Namnet Hagalund går tillbaka på ett torparnamn som 1731 skrevs Haglund (sammansatt av hage och lund). 1825 förekommer formen Hagalund, där mellanstavelsen a kan ha tillkommit för att anknyta till det närbelägna, kungliga Haga. Hagalunds kyrka är en av de tidigaste "småkyrkorna" som byggdes på frivillig basis av Sällskapet för främjande av kyrklig själavård (sedermera förkortat till Kyrkfrämjandet). Detta sällskap bildades 1893 på initiativ av den för sitt kyrkliga intresse kände rotemannen Carl Alm i Stockholm. Sällskapet arbetade för att se till att småkyrkor kom till stånd i den växande stadens utkantsområden. Eftersom Alm själv var intresserad av "nybyggarsamhället" Hagalund köpte han där en tomt som han ansåg lämplig för en kyrka. Därefter lät Alm bilda en särskild Hagalundskrets av Sällskapet för främjande av andlig själavård (1899). Hagalunds egen präst, pastor Linberg drev frågan om en egen kyrka på den för ändamålet inköpta tomten och startade en penninginsamling. Byggnadsritningar utarbetades av arkitekten i Överintendentsämbetet (nuvarande Byggnadsstyrelsen) Sigge Cronstedt, son till ståthållaren på Haga och Ulriksdal. Byggmästare till kyrkbygget blev Per Persson som var en känd Hagalundsbo och som även varit engagerad i riksdagshusbygget. Kyrkbygget finansierades med frivilliga bidrag. Bidragen kom inte endast från församlingen, utan från övriga delar av staden och från hela landet. Bidragen samlades in genom s k snöbollar, med prästfruarna som ombud för insamlandet. Offervilligheten gällde även arkitekten och byggmästaren som utförde sina arbeten gratis. Leverantörer lämnade material antingen gratis eller till nedsatta priser. Kyrkbygget kostade endast 50 000 kronor i kontanter. Den arkitekturstil, jugendstilen, som rådde vid tiden för kyrkans uppförande lämpade sig väl för att förverkliga Sigge Cronstedts idé om småkyrkans dubbla funktion av "söndags- och vardagsrum". Cronstedts mål var att genomföra bygget för minsta möjliga kostnad utan att helgedomens högstämda karaktär frångicks. Att uppföra en kyrka med höga murar och välvt tak var inte att tänka på. Istället uppfördes sex strävpelare längs byggnadens långsidor. Väggen mellan strävpelarna i vilken fönstren sitter blev endast ett par meter. På pelarnas insida murades konsoler, som bär upp takstolarnaKonsolerna dekorerades med de tolv apostlarnas martyrtecken, till påminnelse om apostlarnas betydelse i kyrkans historia. Altartavlan utformades i samarbete med skulptören Carl Eldh och var en gåva till kyrkan från dåvarande ståthållaren vid Haga och Ulriksdals kungsgårdar. Många församlingsbor bidrog även till kyrkans prydnad genom donationer och gåvor. Samhället Hagalund grundades som förstad till Stockholm längs norra stambanan och var ett s k municipalsamhälle under namnet Nya Hagalund från den 29 september 1899 till nyåret 1943, då det gick upp i den nybildade Solna stad. Hagalunds gamla trähusbebyggelse revs nästan helt på 1960-talet. I dag domineras Hagalund av åtta jättelika ljusblå flerfamiljshus som gjort området känt under namnet "Blåkulla". Byggnaderna som stod färdiga 1975 ritades av arkitekten Ragnar Westin. Närmast kyrkan är byggnaderna lägre än områdets övriga bebyggelse, vilket är ett medvetet drag för att kyrkan skulle få mera rymd. 1927 övertog Solna församling kyrkan som tio år därpå genomgick en första restaurering. Kyrkan byggdes om radikalt i funktionalistisk anda. 1963 övergick Hagalunds kyrka till Råsunda församling. Under de fem första åren av församlingens historia kom kyrkan också att tjänstgöra som Råsunda församlingskyrka. 1965 genomgick kyrkan ytterligare en restaurering under ledning av arkitekten Hans Thunell. KÄLLFÖRTECKNING ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet SLM, Stockholms läns museum, arkivet Bonnier, Ann Catherine, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987 Boethius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980 Calissendorff, Karin, Ortnamn i Uppland, Stockhom 1986 Fromén,Ulf, Hagalunds kyrka, Upplands kyrkor, del X, Uppsala 1969 Malmlöf, Maria, Kulturmiljöer i Solna, Kulturminnesvårdsprogram för Solna kommun, Stockholm 1988 Nilsson, Christina, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003 Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. Hagalunds kyrka ligger i stadsdelen med samma namn i Solna. Den uppfördes av Sällskapet för främjande av kyrklig själavård, nuvarande Kyrkfrämjandet. Ritningarna är utförda av arkitekten Sigge Cronstedt. Denna småkyrka i invigdes 1906 och var då helt präglad av jugendstil. Kyrkan är enskeppig med något smalare, rakavslutat kor som vetter mot norr. Ett klocktorn reser sig i sydöstra hörnet och här återfinns huvudingången. Murarna vilar på en hög sockel av grovhuggen sten och har kraftiga kontreforter mellan långmurarnas höga, breda fönster. Gudstjänstrummet täcks av ett brant sadeltak. Huvudportalen är av sandsten under ett tympanon med relief och leder till vapenhuset i tornets bottenvåning. Härifrån når besökaren först en samlingssal som med kök och smårum upptar kyrkans smalare sydparti. Av den ursprungliga inredningen har Carl Eldhs altarrelief i en hög, grund nisch bevarats. T.v. ligger ett dopkapell och t.h. sakristian. Predikstolen står i hörnet mellan altarringen och sakristian. Kyrkorummet täcks av ett vitputsat trätunnvalv, som sedan 1937 års restaurering döljer det äldsta innertaket med brunbetsad takstol, vilande på konsoler med snidade apostlar. Samma år avlägsnades takets schablonmålade rosenmönster. Dopkapellet inreddes. Ytterligare en genomgripande restaurering utfördes 1965. Då tillkom bl.a. den glasade väggen i väster mellan kyrkorum och samlingssal. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998 |
