Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Falköping kn, TIARP 8:1 TIARPS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - TIARP

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 211, 1900: 330, 1995: 129

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Flittorp införlivad under 1700-talet.

LÄGE OCH OMGIVNING - Platsen för den gamla kyrkan, som utmärks med en klockstapel, ligger centralt i socknen. Den nuvarande kyrkan påbörjades 1909 c:a 1,5 km sydväst om den gamla kyrkplatsen. Kyrkan ligger i odlingsmark väster om Kolaforsen och strax söder om Djuradalsbäcken halvannan km väster om Varvsberget helt nära sockengränsen mot Åsle. Nära kyrkan ligger bygdegård och fornlämningsområde med storhögen "Konungskulle". Socknen är belägen nordost om Falköping.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (TIARPS KYRKPLATS). Enligt muntlig tradition skulle Tiarps gamla, raserade stenkyrka härröra från 1600-talets början. Avbildning i Peringskiölds Monumenta visar dock en medeltida stenkyrka, troligen uppförd under 1100- eller 1200-talen, bestående av långhus och smalare rakt avslutat kor. Ovanligt nog hade koret brädgavel i öster, som provisorisk fyllning efter ett ras eller, möjligen, en raserad absid. Vid denna tid hade kyrkan också ett murat vapenhus framför sydportalen av okänd, men troligen medeltida datering. Enligt inventeringsprotokollet 1918 (ATA) fanns i kyrkan en minnestavla som meddelade att kyrkan utvidgats 1798. Fotografier tagna 1900 tyder på att kyrkan 1798 förlängdes i väster och att nya, stickbågiga fönsteröppningar bröts upp. Vid sekelskiftet 1900 hade kyrkan ett murat vapenhus i väster. Raserad 1911, när ny kyrka stod färdig på annan plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1909-10 efter ritningar från 1901 av byggmästare Lars Emanuel Pettersson. Den har rektangulärt långhus, smalare och polygonalt avslutat kor, sakristia på korets norra sida samt västtorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - De vitputsade fasaderna i enkel nygotik artikuleras av strävpelare mellan de svagt spetsbågade fönstren. Långhuset har sadeltak; kor och sakristia täcks av valmtak. Tornet kröns av en kopparklädd hög huv och spira. Ingång sker genom tornet. Kyrkorummet har putsade väggar och täcks av tre murade kryssvalv. En svagt spetsig triumfbåge markerar öppningen till det stjärnvälvda koret. Nygotisk inredning från byggnadstiden. restaureringar 1946-47 och 1962 har haft marginell inverkan på kyrkans karaktär. Vid det första tillfället förvärvades en ny altartavla av konstnärinnan Saga Walli.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.