Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Markaryd kn, TRARYD 3:67 TRARYDS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan uppfördes 1859-60 av byggmästaren Gustav Ljung efter ritning av Johan Adolf Hawerman, utförd vid ÖIÄ 1857 och stadfäst 1858. Den gamla kyrkan, som utgjordes av en medeltida stenkyrka, låg strax söder om den nuvarande kyrkan, som invigdes den 28 juli 1862.

PLAN OCH MATERIAL - Planen följer 1857 års ritning och utgörs av ett rektangulärt, treskeppigt kyrkorum med utbyggd femsidig sakristia i öster, numera använd som kor, och torn i väster. En separat sakristia tillbyggdes 1933 framför den norra ingången. Ursprungligen fanns ingång i tornet, på långsidorna samt i öster till sakristian. Den norra långhusportalen igensattes i samband med tillbyggnaden av sakristian, som är försedd med egen ingång. Den ursprungliga sakristians ingång igensattes samtidigt. Kyrkan är uppförd av sten samt putsad och vitkalkad. Lanterninen av trä är numera rödmålad med var ursprungligen vit. Taken är täckta med kopparplåt, ursprungligen med takspån samt på torntaket järnplåt.

EXTERIÖR - Exteriören avviker från 1857 års ritning endast beträffande tornets övre delar. Ritningen visar kopplade ljudgluggar, kraftig taklist och åttkantig spira. Tornet fick i stället enkla ljudgluggar men rikt utformad huv och åttkantig lanternin. Långsidornas ingångar markerade av risalit med korskrönt trekantsgavel. Exteriören är oförändrad sedan byggnadstiden frånsett den tillbyggda sakristian och igensättningen av östpartiets mittfönster och ingång.

INTERIÖR - Interiören följde ursprungligen Hawermans intentioner men har senare förändrats, främst i korpartiet. Det genom smäckra träpelare i tre skepp indelade kyrkorummet täcks i mittskeppet av ett tunnvalv medan de smala sidoskeppen har plana tak. Koret avskildes ursprungligen från den bakomliggande sakristian, det nuvarande koret, genom en skärmvägg av trä. Skrankets gallerverk kröntes liksom på Hawermans ritning av ett kors och bågen mot kyrkorummet var försedd med en bibeltext. Den nuvarande utformningen med altare och tillhörande altarskåp placerade mot östväggen härrör från 1962 års renovering, liksom korbågens gallerverk, där ett triumfkrucifix uppsatts. Predikstolen är ursprunglig och följer i sina huvuddrag 1857 års ritning. Under läktaren, som likaså är ursprunglig, tillkom 1962 nuvarande inbyggnader. Samtidigt skedde också ommålningen av kyrkorum och inredning i nuvarande kraftiga färgskala med rött och blått som dominerande färger.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993