Stäng fönster Mörbylånga kn, BRÖTTORP 13:1 NORRA MÖCKLEBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Norra Möckleby kyrka och kyrkogård ligger mitt ibland förhistoriska gravfält på östra landborgen. Troligen har det funnits betydligt fler gravar än de som idag är synliga men de har med åren bortodlats. Gravfälten är från järnåldern och en del av gravarna kan med säkerhet dateras till vikingatid. De förhistoriska lämningarna visar att platsen har en lång historia som centrum i bygden. En stenkyrka började byggas i slutet av 1100-talet och kring denna anlades en kyrkogård. I dag finns en gravvård från 1300-talet i kyrkans golv. Texten är bortnött men hällen ska enligt en äldre avskrift av texten ha tillhört Olof Rasta och hans hustru Christina. I äldre förteckningar nämns ytterligare tre hällar från 1300-talet men de är idag förstörda. Den medeltida kyrkogårdens utsträckning och utseende vet man inget om. Från 1600-, 1700- och 1800-talen finns flera avbildningar av kyrkan och ibland är också kyrkogården med. På en karta över Norra Möckleby från 1641 är kyrkogården ett rektangulärt område med ingång i sydvästra hörnet. Utanför ingången ligger en bod. Om denna avbildning stämmer, vilket inte är helt säkert, gjordes en del förändringar i slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet. På Petrus Frigelius bilder från 1749 är kyrkogården fortfarande rektangulär till formen med de största ytorna i söder. Platsen omgärdas av en mur. Ingångar som markeras av enkla stigluckor finns i öster, väster och söder. Söder om kyrkan har Frigelius ritat ut ett stort antal gravvårdar i form av hällar. I ett fall förefaller det röra sig om en tumba. Detta utseende verkar kyrkogården ha behållit. När N. I. Löfgren avbildar kyrkan 1818 återfinns murar och ingångarnas placering på samma platser. Ingångarna har dock fått mer påkostade stigluckor. I söder syns också en klivstätta, till vänster om stigluckan. På Löfgrens bild finns också en byggnad i kyrkogårdens nordöstra hörn. Det var dock inte bara de döda som grävdes ner på kyrkogården i Norra Möckleby. År 1786 påträffade en gammal fattig man en myntskatt. På vad som beskrivs som ett avsides ställe på kyrkogården grävde han en grav åt sitt barnbarn när han hittade 29 stycken holländska och tyska mynt från tidigt 1500-tal. Enligt en annan uppgift ska mynten varit daterade till perioden 1365-1450. Mynten löstes in av Vitterhetsakademin för 63 riksdaler, 42 skilling och 9 rst specie. Ytterligare 10 mynt ska ha påträffats 1792. Liksom många andra av de öländska kyrkorna byggdes kyrkan i Norra Möckleby om. Det gjordes 1824. Man valde dock att behålla västtornet från slutet av 1100-talet. Några år senare, 1830, genomfördes i Norra Möckleby en inventering av fornminnen. I handlingarna från detta arbete som genomfördes för flertalet av öns kyrkor, finns fyra äldre gravminnen omnämnda. Två hällar, den ena från 1650-talet och den andra från 1700-talets andra hälft användes som trappflisor vid ingången i öster. De hade tidigare varit vårdar över Simon Olofson Blix och hans hustru Maria Hansdotter Langlij samt prästen Petrus Collstadius och hans hustru Chatarina Dahlera. Den sistnämnda hade tidigare, enligt uppgift, legat i sakristians golv. På kyrkogården fanns en häll från 1804 över prästen Jonas Lindström och hustrun Anna Beata Brauner. Den fjärde gravvården som omnämns i materialet är en del av en sten som tidigare stod som huvudmärke vid en gravplats men som togs bort när en ny uppdelning av kyrkogården gjordes. Gravvården hade en del dekor kvar, änglahuvud och korslagda vingar samt oval med girlang omkring, men ingen inskription är återgiven. Inskriptionen berättar om Katarina som var dotter till Andreas Göt och dog 1662. Vården står idag vid klockstapeln i södra delen av kvarter A. Den nya uppdelning av kyrkogården som omtalas i fornminnesinventeringen kan ha gjorts åren efter kyrkans ombyggnad. Även kyrkogården påverkades ju i högsta grad av att bygget pågick och när man fått en ny, fin kyrka ville man kanske också städa upp på kyrkogården. Kyrkogårdens mur ska dock enligt Abraham Ahlqvist ha lagts om 1801 av skrädd, gråvit kalksten. Det finns inga uppgifter om att muren ska lagts om under senare tid. I Kalmar läns museums samlingar finns flera fotografier som visar Norra Möckleby kyrka och delar av kyrkogården. Tyvärr saknar flera av bilderna datering. En av bilderna är dock genom sin kvalité uppenbarligen äldre än de övriga. Denna bild visar kyrkan och delar av kyrkogården från sydväst. Bilden är troligen tagen i slutet av 1800-talet eller början av 1900- talet. Kyrkogården var vid den här tiden, som så många andra, närmast en vildvuxen äng. I gräset syns ett flertal gravkullar överväxta med murgröna. Vid några av dessa gravkullar finns också en vård. Den vanligaste typen av gravvård är en låg, rundad sten krönt av ett kors. Möjligen är en gravplats sydväst om kyrkans ingång omgärdad av smidesstaket. Detta återfinns även på nästa bild som troligen är från 1930-talet. Nu har antalet gravvårdar ökats betydligt. Det finns också fortfarande ett stort antal gravkullar. Ett flygfoto från 1935 ger en god överblick över platsen vid den här tidpunkten. Bilden är tagen från söder. Hela kyrkogården omgärdas av en trädkrans av lövträd. Hela kyrkogården liksom de båda gravkvarteren söder om kyrkan har formen av en något skev rektangel. Raka grusgångar går från kyrkogården ingångar i öster, väster och söder fram till kyrkan. Flera av gravplatserna är belagda med grus och i några fall kan man också ana omgärdningar i form av häckar. I samband med förslag till renovering 1921 sägs att den gravhäll som använd som trappsten bör flyttas och ställas upp utmed kyrkans södra vägg väster om den ingång där den nu ligger. Detta gjordes troligen inte. År 1949 genomfördes en inventering av kyrkogårdar i Växjö stift. På initiativ av Ivar Hylander skickades en frågelista till stiftets församlingar. Norra Möckleby var en av dem som svarade. Genom svaren får vi veta att kyrkogården inte genomgått någon känd utvidgning. Runt kyrkogården fanns en trädkrans av lönnar och askar planterad. I äldre tider var kyrkogårdarna indelade så att varje bysamfällighet hade sitt område på kyrkogården. Detta system tillämpades ännu 1949 på Norra Möckleby kyrkogård. Flera äldre gravar hade vid denna tid kvar sina gravkullar med murgröna men det hade blivit allt vanligare vid nyanläggning av gravar att man slätade ut gravkullen och omgav gravplatsen med en häck. Stenramar hade förekommit men skulle vid den här tiden ha förbjudits. En ritning över gravvården måste lämnas för granskning till kyrkorådet. Gravvårdar av ”störande storlek och form” fick inte förekomma. Tidigare var det vanligt att på vården ange namn, familjegrav och gårdsnamn men nu hade även födelse- och dödsdata blivit vanligt. Hänvisningar till bibeln eller psalmboken förekom mera sällan. Det vanligaste materialet var öländsk kalksten. Söder om kyrkan ska en skulpterad häll av kalksten ha stått. Möjligen är detta den kalkstensvård som idag står vid klockstapeln. I början av 1960-talet väcktes frågan om att bygga en klockstapel för en äldre kyrkoklocka. Klockan kunde inte längre användas eftersom den var spräckt men eftersom man ansåg att klockan hade en vacker dekor ville man bevara den. Den är gjuten av Gert Meyer 1643. Arkitekt Nils Carlgren, Kalmar, ritade ett förslag. Klockstapeln uppfördes i kyrkogårdens södra del. År 1963 gjordes en besiktning av kyrkan som även omfattade kyrkogården. Församlingen hade tydligen planer på att upprätta en långsiktig plan för kyrkogårdens utnyttjande och det ansåg man vid besiktningen vara önskvärt. Området öster om kyrkan skulle snyggas upp. Man föreslog att kyrkans brandstege och likboden skulle flyttas samt att muren mot löneboställets ladugård skulle tas bort. Kyrkans brandstege är idag borta men likboden används idag som förråd och muren mot lönebostället finns kvar. En minneslund anlades 1995 i kyrkogårdens sydöstra hörn. I minneslunden placerades 2002 ett ljusträd. I beslut från länsstyrelsen 2001 och 2004 gavs tillstånd att belägga en del grusade ytor med kalkstensplattor. I det första beslutet gällde det gången från kyrkogårdens ingång i väster fram till kyrkans ingång i väster och den plan som finns framför ingången. Det andra beslutet gällde ytor vid redskapsställ. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Erixon, Sigurd, Sveriges bebyggelse Kalmar län band IV, Uddevalla 1959 Hammarskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Håkansson, Gunnar, Öländska personminnen, Göteborg 1942 Norra Möckleby kyrka, Mörbylånga 1971 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Muntliga uppgifter kyrkvaktmästare Kjell Johansson |
