Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Finspång kn, RISINGE KYRKA 6:2 RISINGE KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - RISINGE

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 3041, 1900: 7034, 1995: 16986

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger strax väster om Finspång på en höjd på gränsen till sjöplatån med vid utblick över landskapet omgiven av en stor kyrkogård avsedd för Finspångs industrisamhälle. Endast en f. d. skola ligger i anslutning till kyrkan. Kyrka och kyrkogård härstammar från mitten av 1800-talet då Risinge kyrkplats flyttades närmare Finspång intill nuvarande riksväg 51. Prästgården ligger vid Köp.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: RISINGE NYA KYRKA är en av landskapets största och ståtligaste. Den uppfördes 1845-49 av byggmästaren Abraham Nyström efter ritningar av arkitekten J. A. Hawerman. Planer på nybyggnad fördes i socknen sedan 1700-talets mitt. Sockenbon Pehr Hörberg lovade 1802 skänka en altartavla om beslut om nybygge fattades. Kyrkan har latinsk korsplan bestående av ett treskeppigt långhus, enskeppigt tvärhus, ett halvrunt korutsprång i öster (utvändigt tresidigt) samt torn i väster. Sakristian var ursprungligen inbyggd i den norra korsarmen, men är sedan 1954 inrymd i den södra korsarmen.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är uppförd i tidstypisk blandstil, med nyklassicistisk grundstruktur och dekorativa detaljer i nyrenässans och nyromanik eller rundbågestil. Exteriörens struktur är välbevarad, med fasaderna vitputsade (tidigare gulbrunt med vita listverk) och rundbågade fönsteröppningar, trappgavlar och rundbågsfriser. Långhus och tvärskepp täcks av sadeltak, tornet kröns av en åttkantig lanternin med spira. Kyrkans ingång är belägen i väster. Interiören har främst nyklassicistisk prägel, och domineras av mittskeppets höga tunnvalv som bärs upp av parställda kolon-ner med höga nyromanska kapitäl. Interiörens rika dekor och inredning är i huvudsak den ursprungliga av Hawerman ritade, men den förändrades åren 1900-02 vid en ganska omfattande renovering efter ett förslag av arkitekten Erik Lallerstedt. Hela interiören målades, tunnvalvet ornamenterades ytterligare, nya bänkar tillkom m.m. Smärre förändringar av interiören skedde även 1920, då bl.a. vindfång sattes in. 1946 och 1966 företogs åter mer genomgripande restaureringar under ledning av arkitekten Kurt von Schmalensee, då bl.a. koret höjdes och läktarunderbyggnad tillkom. Interiören målades åter om och långhusvalvets och korutsprångets dekor konserverades. Altartavlan är målad av Pehr Hörberg 1809. Predikstolen ritades av Hawer-man (predikstolens trappa tillkom i samband med Schmalensees restaurering). Orgelfasaden tillkom 1871.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - I kyrkan finns även ett senmedeltida högaltarskåp, som flyttades från den gamla kyrkan 1931. Enligt en inskrift skänktes skåpet år 1500 av kyrkvärdarna Andreas i Mellby och Petrus i Ingelstad. Dopfunten från 1659 är en gåva av brukspatron Louis de Geer och troligen tillverkad vid mässingsbruket i Norrköping.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.