Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mariestad kn, BJÖRSÄTER 50:1 BJÖRSÄTERS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - BJÖRSÄTER

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 885, år 1900: 1270, år 1995: 1024

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i oskiftad, stor radby - som lär vara den längsta söder om Dalarna. Läget är högt och fritt på en rullstensås, drygt en km söder om Vänerstranden. I kyrkomiljön ingår prästgård och skola. Björsäter, som ligger sydväst om Mariestad, utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med utbyggd sakristia i öster samt västtorn. I: Enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta hade den medeltida stenkyrkan salformad plan, men dess byggnadshistoria är inte närmare känd. Sannolikt ingår ännu medeltida partier i den befintliga kyrkans sydmur, men utan att dess omfattning närmare kan preciseras. II: Kyrkans nuvarande utformning är i huvudsak resultat av en nybyggnad 1754, under ledning av byggmästare Loëll, Mariestad, troligen till viss del med återbruk av äldre murar. Västtorn och sakristia stod färdiga 1779.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har sedan restaurering 1905 blottat murverk av natursten i oregelbundna skiftgångar. Rundvälvda fönsteröppningar. Vid restaureringen 1905 tillkom även långhusets strävpelare. Yttertak och torn blev brandskadat 1921, varefter tornöverbyggnaden fick sin nuvarande, rikt artikulerade utformning. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt på långhusets sydsida. Kyrkorummet har ribbförstärkta kryssvalv i fyra travéer, sannolikt samtida med 1700-talets nybyggnad. Vid restaureringen 1935, efter förslag av arkitekt Axel Forssén, konserverades och återuppsattes predikstol och altartavla, bägge barockarbeten. Predikstolen härrör från 1680-talet och altartavlan från 1687.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.