Stäng fönster Högsby kn, FAGERHULT 34:1 FAGERHULTS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Den äldsta kända kyrkogården i Fagerhult låg på nuvarande kyrkogårdens norr del. Sockenstämmoprotokollen berättar bland annat om frågor som berörde kyrkogården. En genomgång av detta källmaterial har gjorts av Peter Bexell. Den äldsta kyrkogården omgärdades av en stenmur som enligt protokollen byggdes om 1780. I början av 1800-talet ökade antalet innevånare i socknen. En första åtgärd för att möta detta var att börja begrava de döda på linje vilket man ska ha börjat med 1814. Det var dock fortfarande trångt. På 1830-talet grävdes gravarna om vart åttonde år eftersom det bara fanns ca 300 gravplatser. En utvidgning av kyrkogården behövdes. Den genomfördes 1832-33. Man började då för första gången att begrava på norra sidan av kyrkan. I samband med arbetena togs stigluckorna bort, okänt hur många, och ersattes av stolpar och träportar som målats i svart och guldgult med dekor av gröna löv. Portstolparna ska ha varit lika dem som ännu finns vid Fagerhults gård. Ytterligare en stor förändring på kyrkogården genomfördes under 1832- 33. Prosten Wagnelius hade 1787 låtit bygga ett gravkor tillsammans med sin måg, kapten Axel Rotlieb. Det ska ha legat i kyrkogårdsmurens södra del mittemot den västra ingången till gamla kyrkan. Gravkoret ska ha varit byggt av sten med en rappad fasad. Detta gravkor revs 1832 p.g.a. förfall och kistorna gravsattes på kyrkogården. Två år senare, 1834, kompletterades kyrkogårdens omgärdning med träd som planterades på kyrkvallen. Under andra halvan av 1800-talet ska det ha funnits två ingångar till kyrkogården varav den ena motsvarar den norra ingången på kyrkogården idag. Möjligen är det de portar som syns på ett fotografi från 1894 där vita portstolpar anas i kyrkogårdens norra mur. År 1849-50 ersattes träportarna i denna ingång med järngrindar som tillverkats av Nils Peter Johansson. Troligen ritades grindarna av kyrkoherde Löfgren. På ytterligare ett fotografi, sannolikt från senare hälften av 1800-talet, syns den gamla kyrkan från nordost. I norra muren syns två vitmålade grindstolpar med tälttak och knopp. Platsen för grinden är sannolikt samma som idag. På fotografiet syns också klockstapeln öster om kyrkan. Den äldsta bilden av kyrkan och kyrkogården som finns i museets samlingar är tagen på 1880- talet. Den visar kyrkan från sydost. Söder och öster om kyrkan finns en mängd av trävårdar. En bit av kyrkogårdsmuren som syns på bilden är byggd av kanthuggen sten och kallmurad. Ytterligare en bild av okänt datum visar den gamla kyrkan från söder. Flera stora lövträd står framför kyrkan. Det myller av gravvårdar som man kunde se på bilden från 1880-talet syns inte här. Endast ett fåtal mera påkostade gravvårdar syns på bilden. Nästa bild är tagen någon gång i perioden mellan 1894 och 1901 eftersom både den nya och den gamla kyrkan syns på bilden. På området mellan de båda byggnaderna, norr om nya kyrkan, syns en mängd gravvårdar varav flertalet förefaller vara av trä. Trävårdar var vanliga på Fagerhults kyrkogård fram till början av 1900-talet. Många av dem tillverkades lokalt av en man som kallades Nicke i Klo och ska därför ha fått ett för trakten särpräglat utseende. Inga trävårdar finns idag bevarade. I samband med arbetet med den nya kyrkan utvidgades kyrkogården. Det innebar en utvidgning i söder av den gamla kyrkogården. Man iordningställde även mark söder om den nya kyrkan för gravplatser. Marken tillhörde kyrkoherdebostället. Området beskrivs på en karta från 1893 i lantmäteriets arkiv som åker men med flera stenrör och berghäller. Området omfattade 4240 kvadratmeter. När man rev den gamla sakristian 1904 användes stenen från denna till att bygga en ny kyrkogårdsmur kring den nya delen. Nya ingångar markerades av portstolpar från 1904 och 1905. I museets samlingar finns serier med flygfotografier. Det äldsta flygfotot över Fagerhult är från 1935. Det visar den nya kyrkan från söder. Det förefaller som att det främst är kyrkogårdsområdet norr om kyrkan som används. Gravplatserna ligger här väldigt tätt och många av dem förefaller vara belagda med grus och omgärdade på olika sätt. År 1949 gjordes en enkätundersökning på initiativ av Växjö stift. Församlingarna fick svara på några få frågor om sina kyrkogårdar. Svaren från Fagerhults församling berättar något om hur kyrkogården då var planerad. Kyrkoherden August Egberg berättar i sina svar att kyrkogården inte var planterad med träd eller häckar. Gravkullar förekom inte utan gravplatserna var utslätade. För gravvårdarnas höjd hade man som regel att de inte fick överstiga 125 cm höjd. När det gäller inskriptioner på gravstenar berättar Egberg att de oftast anger information om den avlidnes födelse- och dödsår men inte gårdsnamn. Nästa flygfotografi är från 1950 och visar kyrkan och kyrkogården från sydväst. Stora lövträd skymmer det mesta av området norr om kyrkan men bilden ger ett något mer ordnat intryck än bilden från 1935. Hela området sydväst om kyrkan är nu belagt med linjegravar. Områden söder om kyrkan har ännu inte tagits i bruk. På bilden från 1935 avgränsas kyrkogården i söder av stängsel. Nu avgränsades kyrkogården istället av en häck. Under 1950-talet genomförs flera stora förändringar på kyrkogården. År 1953 byggdes en helt ny mur i söder. Samma år stod ett bårhus, uppfört i trä, klart. Fram till 1895 hade ett bårhus funnits intill den gamla kyrkan. Det revs och därefter utnyttjades ett hus bakom Välengården som bårhus. Det nya bårhuset på kyrkogården ritades av arkitekt Gräft och byggdes av byggmästare Oscar Helgee, Alsterbro. Därefter påbörjade arbetet med att bygga om muren i väster och norr. Dels var muren förfallen och dels behövde landsvägen breddas. När detta arbete var avslutat påbörjades det största av 1950-talets arbeten. År 1956 gjordes en omläggning av kyrkogården efter förslag av trädgårdsarkitekt Harry Kolsby. I samband med denna omläggning ska grusbelagda gravplatser ha såtts in och omgärdningar tagits bort. Ett flygfotografi finns från 1957 som visar kyrkan och kyrkogården från sydväst. Fortfarande skymmer stora träd det mesta av kyrkogården norr om kyrkan men man kan ändå ana en förändring. På bilden förefaller alla gravar stå i grus men det beror förmodligen på att gräset ännu inte tagit sig. Omgärdningarna är borta. Söder om kyrkan har gångar anlagts i områdena och eventuellt har den västra delen tagits i bruk. Även linjegravsområdet sydväst om kyrkan är nu till största delen täckt av gräs. Endast ett fåtal fläckar med öppen jord finns kvar. Under 1950-talet asfalterades alla gångarna. 1991 asfalterades de också om. Trädgårdsarkitekt Harry Kolsby fick i uppdrag att planera nästa utvidgning. Planerna på en ny del av kyrkogården påbörjades år 1971 och omfattade ett område öster om de äldre delarna. I södra delen av området går berget i dagen och där skapades 76 stycken urngravplatser. Utöver det skulle området rymma 213 kistgravplatser. På området skulle häckoxbär, lindar, berberis och ölandstok planteras. Utvidgningen genomfördes dock av olika skäl inte förrän 1993. Då togs de gamla planerna fram och uppdaterades. Bland annat tillkom en minneslund. I samband med kyrkans renovering och handikappsanpassning i början av 1990-talet planterades buskar i anslutning till vapenhuset. Den södra kyrkogårdsmuren restaurerades 1999. |
