Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mörbylånga kn, STENÅSA KYRKA 1:1 STENÅSA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Stenåsa kyrka, vid östra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Kyrkan, som stod färdig 1831, föregicks av en medeltida stenkyrka. Spår av en träkyrka påträffades vid renoveringen 1956. De vitputsade murarna täcks av sadeltak, tornet kröns av en lanternin. Ingångar i väster och mitt på sydfasaden leder in till kyrkorummet. Fönsteröppningarna i sakristian är spetsbågiga; långhusets rundbågiga. Interiören präglas av den dekormålning, tillkommen 1902, som pryder valv och väggar. Kyrkans inre är ett gott prov på sekelskiftets renoveringsambitioner.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - 1807 diskuterades en utvidgning av den medeltida stenkyrkan. Tjugo år senare fattades dock det definitiva beslutet att bygga en helt ny kyrka. Kyrkan, ritad av Samuel Enander, är uppförd på den medeltida kyrkans plats med den nya kyrkans östgavel lagd rakt över den gamlas. Grunden lades av Håkan Göth 1830 och bygget fullbordades 1831 av Petter Ekholm och Peter Isberg. Kyrkan invigdes 1838 av kontraktsprost Pehr Dahlström.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Planen återgår på Enanders ritning, men sakristian är placerad något längre åt väster och tornets plan är kvadratisk i stället för rektangulär. Ingång genom tornet och mittportal på sydsidan. Separat ingång upptagen senare till sakristian. Murarna uppförda av kalksten, spritputsade och avfärgade i vitt. Slätputsade omfattningar och hörnmarkeringar. Taklisterna av huggen grå kalksten. Sekundära portalomfattningar i röd kalksten. Takbeläggningen utgörs av enkupigt tegel, torn- och lanternintaken plåttäckta.

EXTERIÖR - Uppförd enligt 1829 års ritning, som i princip följdes förutom sydportalens omfattning och tornet, som utfördes på det för Öland sedvanliga sättet med lodrätt placerade små fönster och åttkantig, sluten lanternin. Rundbågiga fönster i kyrkan, spetsbågiga i sakristian. Sakristieingången tillkom 1956. Huvudentrén är sedan 2956 försedd med moderna kopparklädda portar. Portalomfattningarna i röd kalksten härstammar från 1961. Tidigare omgavs portalerna av i putsen rusticerade partier.

INTERIÖR - Interiören präglas av väggarnas och trätunnvalvets rika, målade dekor, vilken tillkom 1902. Altaruppställningen är utförd av Jonas Berggren 1766 och stofferad av Anders G Wadsten 1793. Mittpartiet, "Jesus i Getsemane", en kopia av en ofta reproducerad målning av Carl Oscar Christiernin ca 1892, som troligen också målat de båda övre tavlorna. Christiernins altartavla ersatte den ursprungliga altartavlan med samma motiv, målad av Berggren. Predikstolen är från 1667, men utökad av Berggren 1766 med skulpturer och ornament. Bänkinredningen är delvis ursprunglig. Läktaren härstammar från kyrkans byggnadstid, medan orgelfasaden, ritad av Emil Langlet, tillkom 1879. Kyrkorummet utgör ett väl bevarat exempel på en sekelskiftesrenovering.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993