Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Söderköping kn, STENGÅRDEN 2:1 MOGATA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - MOGATA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 926, 1900: 1306, 1995: 1031

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Börrum utbrutet 1718.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger sju km sydost om Söderköping i ett flackt parti av sprickdalslandskapet omgiven av en modern miljö bestående av ett litet villasamhälle kring ett vägskäl med affär, skola, pastorsexpedition och sockenstuga (f.d. tingshus). Socknen är rik på fornlämningar, bl.a. en kastalruin. Prästgård vid Djursnäs nära Slätbaken.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - I: Vid restaurering 1961-1963 påträffades murar efter den till största delen rivna medeltidskyrkan. Kyrkan uppfördes till sin kärna under äldre medeltid och bestod av rektangulärt långhus och smalare kor (se utgrävningsfoto i Cnattingius 1975). Koret förlängdes i öster sannolikt under senmedeltiden. Ett torn av medeltida datum fanns i väster, tillbyggt i höjd 1704-05. Medeltidskyrkan var välvd och försedd med kalkmålningar. Vid den därpå följande nybyggnaden sparades endast tornet. II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1842-44 efter ritningar av bygg-mästaren Jonas Jonsson från Linköping, intill föregångarens kvarstående torn. Kyrkan uppfördes med ett rektangulärt långhus som invändigt avdelats i ett rakslutet altarrum och flankerande biutrymmen, däribland sakristia.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Välbevarad nyklassicistisk exteriör med vitputsade fasader, rundvälvda muröppningar och rusticerade socklar, hörnkedjor och portalomfattningar. Långhuset täcks av ett sammanhängande sadeltak med skiffertäckning, som möjligen kan vara ursprunglig. Det kraftiga tornet, vari medeltidskyrkans torn ingår, pryds av ljudöppningar i form av en s.k. serliana, ett palladianskt motiv, samt en hög lanternin. Ingång i väster samt mitt på långhusets nord- och sydsida. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv på en profilerad taklist. Altaret innesluts av en inre halvcirkelformad kolonnad belyst av ett bakomliggande fönster. Denna form av arkitektonisk utsmyckning finns i tre kyrkor i denna del av Östergötland, tidigast använd av Tempelman i Östra Husby på Vikbolandet 1799. Under ledning av Kurt von Schmalensee restaurerades kyrkan 1961-63 varvid bl.a. läktarunderbyggnaden tillkom. Kyrkan restaurerades senast 1997-98 då åtgärderna främst innebar återställande av äldre färgsättning. På altaret står sedan dess det ursprungliga förgyllda korset med törnekrans och svepeduk. Den slutna bänkinredningen förnyades 1842, då även läktaren tillkom. Predikstolen från 1842-44 ritades av C G Blom Carlsson. Orgelns fasad är från 1846, med 1700-talsskulpturer inkomponerade. Verket byggdes om senast 1981.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten är ett gotiskt, gotländskt importarbete, som flyttades över från den gamla kyrkan. I kyrkan förvaras också en altaruppsats av Måns Griis, utförd 1690 för den gamla kyrkan. I östra delen av långhuset finns en glasmålning av Bo Beskow från 1997.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.