Stäng fönster Lysekil kn, KYRKEBY 5:1 LYSE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - LYSE BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1273, år 1900: 3810, år 1995: 1744 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Lysekil utbruten omkring 1700. LÄGE OCH OMGIVNING - Lyse kyrka ligger enskilt, på ett bergsparti, med den gamla kyrkoruinen i sydväst. Den nuvarande kyrkan från 1911-12 uppfördes ett femtiotal meter nordost om den gamla kyrkan, vars murar ännu står. Läget är högre än den gamla kyrkplatsen. Inuti 1800-talskyrkans långshus står en minnessten över socknens medeltida kyrka. Kyrkplatserna, som gränsar till varandra, ansluter till en å som passerar direkt väster om de båda kyrkorna och till en medeltida bytomt i öster. Närheten till vattnet är påfallande, ca 400 m söder om kyrkan ligger havsviken Trälebergs kile som, med tanke på landhöjningen, tidigare måste ha legat helta nära kyrkan. Kyrkan ligger på Kyrkebys ägor, vars bebyggelse ligger ca 1,8 km väster om kyrkan. Till kyrkomiljön hör ett församlingshem och 1800-talskyrkans sakristia användes en tid som bårhus. Sydväst om kyrkan ligger viss villabebyggelse. Socknen består av kustbygd med öppna odlingsmarker i sprickdalarna. Lyse ligger ca 30 km väster om Uddevalla. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltidskyrka av sten, men i övrigt okänd utformning. Kyrkorummet var utsmyckat med målningar av Christian Schönfeldt från 1702. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Ny stenkyrka uppfördes 1851, men brann 1909. Ruinen konserverades 1931. De helt kvarstående murarna är av granit. Kyrkan byggdes enskeppig med tresidigt avslutat korparti mot öster och med tegelomfattade portaler mot norr och söder. Den norra har årtalet 1851 av smide. Nio rundbågiga fönster finns. Altaret är murat. Långhuset har en minnessten med inskriptionen "Här stod även Lyse gamla kyrka från 1300-talet". Sakristian i norr har ombyggts till bårhus och står under tak men används för närvarande inte. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes på ny plats 1911-12 efter ritningar av arkitekt Sigfrid Ericson. Kyrkan är enskeppig med ett kor i öster, lägre och smalare än långhuset och med absidial avslutning, en sakristia i norr samt ett torn i väster. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören har inslag av romansk landskyrkoarkitektur, jugend och nygotik. Fasader av blottad, rödgrå granit. Under takskägget löper en fiskbensmönstrad fris. På några ställen är fasaderna dekorerade med grunda ristningar i ljusgranit, företrädesvis mönstrade som bandflätor. Flertalet fönster är rundbågiga. Långhuset och en västra delen av koret har sadeltak. Absiden täcks av ett valmtak. Ingång i väster via tornets bottenplan, som fungerar som vapenhus. Ytterligare en portal för menigheten återfinns i mittpartiet av långhusets sydmur och en tredje, mindre ingång i dess östmur söder om koret. Även interiören uppvisar en stilblandning, kanske främst inspirerad av medeltiden. Murarna är vitputsade. Långhuset täcks av en öppen takstol vars bindbjälkar med polykrom dekor. Övergången mellan högmurar och tak markeras av en profilerad list med ornamentik i rödsvart. Koret har putsat tegelvalv. Både triumfbågen och korbågen är rundbågiga. Triumfbågens västra sida och långväggarnas övre partier är dekorerade med målningar al secco med vegetativa motiv. Altartavlan av skulpterad ek utfördes 1911, figurerna i relief av Henry Nilsson och ramverk av Harald Petersson. Den sistnämnde är även mästare till predikstolen från 1912. Under triumfbågen hänger ett krucifix, även detta från kyrkans byggnadstid och från denna tid härrör också läktaren i väster. Vid en restaurering 1979 tillkom inbyggnader under läktaren. Vissa ombyggnader gjordes i sakristian. Ny, öppen bänkinredning byggdes i långhuset. Nytt golv lades. Dopfunt av rödgrå granit, komponerad av Sigfrid Ericson 1912. Orgel, byggd i Göteborg 1912. Orgelfasad med växtdekor i blått och guld med basunblåsande ängel. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996. |
