Stäng fönster Gotland kn, VISBY MUREN 12 KV MUREN 12
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET MUREN - Kvarteret Muren utgör ett långsmalt område på norra Klinten som sträcker sig längs ringmuren från Rackarplatsen i norr till Dalmanstornet i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, vilken tidigare benämndes Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 145-160. Kvarteret Muren började planläggas och bebyggas under 1750-60-talen, med relativt jämnstora och ofta rektangulära tomter. Den första bebyggelsen utgjordes av enkel trähusbebyggelse. De flesta husen placerades i ett hörn av tomten med långsidan i liv med gatan i väster. Några byggnader placerades med gaveln mot gatan och andra byggdes ihop med muren. Flera hus låg indragna från gatan och det var annars ovanligt på norra Klinten. Detta kan tyda på att byggnaderna var uppförda före det att kvarteret planlades. Den här delen av staden präglades av fattigmansbebyggelse och ofta delade flera familjer på ett bostadshus. Närheten till Rackarplatsen, där nattmannen hade sin bostad fram till 1861, har antagligen inneburit att den norra delen av kvarteret var illa sedd. Tillgången till vatten var dålig och endast ett fåtal brunnar fanns på Klinten. Detta innebar att man 1863, lät borra en brunn i Östergravar, utanför ringmuren. I samband med detta togs ett ringmursvalv upp i kvarterets mitt och genom den så kallade Brunnsporten förbättrades människornas möjlighet att komma över vatten. Bebyggelsen på tomten där porten kom att ligga revs och en passage för allmänheten skapades. Under 1900-talets början revs bebyggelsen på fastigheten Muren 6, vilken sedan dess utgjort en allmänning. I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från det att fastigheterna infästes under 1700-talets mitt. Kvarteret utgörs av 14 fastigheter, där en av dessa sedan 1900-talets början är ett grönområde som tillhör gaturummet. Övervägande delen av bostadshusen är mycket välbevarad småskalig 1700-talsbebyggelse och har mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären, medan de ofta tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Mycket lite av den äldre gårdsbebyggelsen är bevarad. I de fall där nya huvudbyggnader har uppförts har de tidigare planken mot gatan ersatts med putsade, låga murar. I och med att fastighetsgränserna ändrades så uppfördes nya hus. Dessa nyuppförda hus har uppförts med ett formspråk som anpassats väl till den lokala byggnadstraditionen. Kvarterets befolkning har under 1900-talet förändrats från fattigmansbefolkning till en blandad befolkning, där flera av fastigheterna bebos endast under sommarmånaderna. MUREN 12 - Fastigheten Muren 12 är belägen i den södra delen av kvarteret och angränsar till Norra Murgatan i väster och till ringmuren i öster. Fastigheten var troligen bebyggd redan på 1750-talet, då det finns ett infästebrev från denna tid. Muren 12 hade då samma tomtgräns som idag, men benämndes Klinteroten IV: 156. Enligt husklassifikationen 1785 var tomten då bebyggd med ett trähus med brädtak. Detta trähus revs förmodligen i samband med att det nuvarande bostadshuset uppfördes kring 1860-1870-talet. Byggnaden är placerad i fastighetens norra del med den västra långsidan längs Norra Murgatan. Den har en reveterad och spritad skiftesverksstomme med parstugeplan under ett tegeltäckt sadeltak. Enligt 1883 års karta låg en uthusbyggnad längs fastighetens södra gräns. På ett fotografi från 1915 syns den höga uthuslängan under ett pulpettak och med en panelklädd fasad. Denna byggnad revs någon gång efter 1936. Enligt 1912 års karta fanns även en uthuslänga placerad längs ringmuren, men den revs före 1936. Fastigheten omgärdades av höga plank under 1900-talets början. Idag avskärmas fastigheten mot gatan med en putsad och tegelavtäckt mur. Söder om bostadshuset bryts muren upp av en panelklädd port som ersatt en tidigare större inkörsport. Gårdsmiljön har karaktär av välvårdad villaträdgård med gräsmatta, stenlagda gångar, fruktträd och planteringar. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 Byggnadsminnet ingår ett samlat lagakraftvunnet beslut, daterat 2002-12-27, med tilläggsbeslut för fastigheten Bommen 3, daterat 2003-07-08. Beslutsdokumenten finns under anläggningen Gotlands kn, Visby, 84 fastigheter inkl gatumark, parkmark och torg på Klinten i Visby - klicka http://www.bebyggelseregistret.raa.se/svhus.asp?user=bygg&pass=information&disp=anlaggning&id=14512 |
