Stäng fönster Nybro kn, KRÅKSMÅLA KYRKA 1:2 KRÅKSMÅLA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| En kyrka stod alltså på platsen redan i slutet av medeltiden. I anslutning till denna kyrka bör en kyrkogård ha anlagts men när det gjordes är inte känt. Vid grävningsarbeten för vatten och avlopp på 1990-talet fann man öster om koret en medeltida grav. Kyrkogården omnämns första gången i ett sockenstämmoprotokoll från 1741. Då beslutas att rusthållaren Jacob Olofsson, Kråksmåla, ska ha rätt att slå gräset på kyrkogården som ersättning för att han tar hand om prästens häst när denne har förrättningar i annexförsamlingen. En klockstapel omnämns i sockenstämmoprotokollen 1770. Detta år fattar man beslut om att bygga en ny klockstapel, ett beslut som realiseras först 1795. I Kurt Bergströms samling som förvaras på Kalmar läns museum finns ett kvitto på ett köp av jord. Det är en man som heter Peter P.I.S. Jonsson som sålt mark till kyrkan som ska användas till kyrkogård. Kvittot är datera den 2 oktober 1831. Antingen har man reglerat en tidigare oklarhet när det gäller ägoförhållandena eller har en utvidgning av kyrkogården gjorts. Var denna utvidgning i så fall gjordes är inte känt. Den gamla kyrkogården är utlagd söder och väster om kyrkan. Ursprungligen utgjordes den av de på gravkartan markerade områdena 1, 2 samt 5-8 (se sid 8). År 1909 togs beslutet att utvidga kyrkogården i söder, områdena 3 och 4. Marken inköptes av Theodor Nilsson för 250:-. Marken röjdes från sten och fylldes upp med jord. Tre år senare kunde den nya kyrkogården invigas av biskop Lindström. Vid den östra ingången till Kråksmåla kyrkogård står idag en stiglucka. Ursprungligen ska det ha funnits två stigluckor. Den första byggdes vid kyrkogårdens norra ingång, troligen åren efter att den nya kyrkan uppförts. Med tiden tillkom en stiglucka även vid den östra ingången. Stigluckorna togs sannolikt bort någon gång under 1800-talet. Den ena av dem, okänt vilken, flyttades till det som då var kyrkogårdens sydöstra hörn. Under en period på 1890-talet användes den som sockenmagasin. Från sekelskiftet 1900 till 1934 användes stigluckan som bårhus och därefter som vedbod. När kyrkogården genomgick en stor omläggning och uppsnyggning i mitten av 1920-talet väcktes tanken på att flytta den till den östra ingången till kyrkogården för att återge den sin ursprungliga funktion. Det gjordes 1946-47. I sockenstämmoprotokollen finns ett beslut från 1843 som säger att kyrkogårdens portstolpar ska göras av ek och inte av sten. De ska därefter kläs med plankor och målas. Kanske föranleddes uppförandet av nya stolpar av att man flyttat stigluckan. Stolparna som beskrivs ovan stod kvar vid östra ingången tills stigluckan sattes på plats. Vid norra ingången har de därefter byggts om och är idag klädda med rödmålade spån likt kyrkans fasad. De täcks av spetsiga tak av tjärade spån. Det finns flera äldre, odaterade, bilder av Kråksmåla kyrka och kyrkogård. De bör vara tagna i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. De visar en för tiden typisk bild av en landsortskyrkogård. Kyrkogårdsområdet är en ”vildvuxen” äng där gravkullarna sticker upp. Vårdarna är företrädesvis av trä. De flesta vårdarna är i form av kors men det förekommer också andra varianter. Gravvårdarna står i rader men det hela ger ändå ett ovårdat intryck eftersom flera av vårdarna lutar. På 1920-talet ville församlingen göra något åt sin kyrkogård. Man gjorde upp ett förslag där man bland annat avsåg att flytta den norra ingången för att skapa ett rakare gångsystem. Detta förslag godkändes dock inte av Kungliga Byggnadsstyrelsen. Ett nytt, enklare förslag som betydde en uppsnyggning av kyrkogården och plantering av nya träd togs fram av trädgårdskonsulent Sigurd Ohlsson, Kalmar. På de ovan nämnda bilderna kan man också se en rad av träd. Dessa hade planterats i kyrkogårdens södra gräns. I samband med arbetena på kyrkogården under 1920-talet utvidgades kyrkogården i söder. Träden kom då att bilda gräns mellan den gamla och nya delen. År 1948 påbörjades arbetet med att bygga en ny kyrkogårdsdel. Församlingen önskade få den nya kyrkogårdsdelen i anslutning till kyrkan och den gamla kyrkogården. Ett motförslag framfördes av prästen som ansåg att kyrkogården borde förläggas på en marknadsplats ca 200 m nordväst om kyrkan utmed landsvägen mot Grönskåra, vilket också gjordes. Den nya delen av kyrkogården ritades av Mellansvenska Trädgårdsanläggningsbyrån, Örebro, och stod klar för att tas i bruk 1951. Området är anlagt med en tydlig huvudgång i nord-sydlig riktning. Parallellt och i räta vinklar mot denna lades gångsystemet ut. Flera av gravplatserna är placerade med rygghäckar emellan. Fortsättningsvis benämns denna del som Kråksmåla nya kyrkogård och den kyrkogård som omger kyrkan för Kråksmåla gamla kyrkogård. På den gamla kyrkogården byggdes 1957 en bisättningskällare. Det ritades av arkitekt Jörgen Jörgensen, Växjö. Bisättningskällaren är placerat under kyrkogården i vinkeln mellan den äldsta och yngsta delen av kyrkogården. Under 1970-talet genomgick Kråksmåla kyrkogård, liksom många kyrkogårdar i landet, en större omläggning. Flertalet av kyrkogårdens gravplatser hade tidigare varit belagda med grus och omgärdade med t.ex. stenramar eller häckar. Nu togs dessa omgärdningar bort och gravplatserna såddes in med gräs. I anslutning till detta arbete såddes också grusgången mellan område 3 och 4 in med gräs. |
