Stäng fönster Tyresö kn, TYRESÖ 1:827 TYRESÖ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT Tyresö kyrka uppfördes åren 1638-1640 på initiativ av friherre Gabriel Oxenstierna, dåvarande ägare till Tyresö slott. I samband med kyrkans invigning 1641 begravdes även dess patronus Gabriel Oxenstierna. Kyrkan uppfördes under ledning av Hans Ferster (verksam i Sverige 1634 till sin död 1653) och som var den ledande murmästaren i Sverige på 1630-1650-talet. S:t Jacobs kyrka i Stockholm fullbordades under Hans Fersters ledning 1634-43 och han ledde även ombyggnaden av Österåkers kyrka vid 1600-talets mitt. Oklart är om Ferster stod för ritningarna till Tyresö kyrka. Det är möjligt att han har fungerat som byggmästare medan en av tidens mera kända arkitekter utfört ritningarna, gissningsvis Hans Jacob Kristler (verksam i Sverige under 1600-talets mitt). Kristler var arkitekt till den samtida Tyska kyrkan i Stockholm, invigd 1642, och ritade flera adelspalats i Stockholm under 1600-talet, bl a Makalös och Ulriksdal. Tyresö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården. Tyresö socken är belägen på nordöstra Södertörn, i Stockholms södra ytterskärgård. I äldre tid var vattenvägarna viktiga vilket det talrika fornlämningsmaterialet tyder på. Fornlämningarna består av ett antal gravfält och ett par fornborgar som ligger längs de äldre vattenvägarna. Området har lång kontinuitet som boplats. Namnet Tyresö, Thyrisedh, nämns för första gången 1396 då det avser en gård. Namnets efterled innehåller ed, passage mellan eller utmed vatten och syftar på passagen förbi Follbrinksströmmen. Förleden innehåller det fornsvenska ordet thyre, som i fornsvenskan har avsett en bergs- eller blockformation. Till och med år 1636 tillhörde Tyresö Österhaninge pastorat. Mellan 1636 och 1650 utgjorde Tyresö församling ett eget pastorat som därefter delades upp i två församlingar, Tyresö och Dalarö. Dessa båda utgjorde ett pastorat fram till 1923 då pastoratet splittrades och Tyresö församling kom att tillhöra Saltsjöbadens pastorat. Sedan 1944 har Tyresö utgjort ett enförsamlingspastorat. Det är okänt hur länge Tyresö varit ett bebott herresäte. Ägarlängden sträcker sig dock tillbaka till 1300-talets mitt. Den första kände ägaren till Tyresö var lagmannen i Södermanland, riddaren Erengisle Nilsson av Hammersta, tillhörande ätten Natt och Dag. Herresätet var på medeltiden förlagt till vad som kallas Lilla Tyresö, där även ett gårdskapell fanns. Efter en brand 1613 återuppfördes Tyresö gård, en tegelbyggnad, på den medeltida stengrunden. En ny epok för Tyresö inleddes då friherre Gabriel Oxenstierna genom arv förvärvat Tyresö gård efter sin mor 1624. Han hade redan före moderns död, 1620, påbörjat byggnadsverksamheten med att uppföra ett nytt slott. Tyresö slott stod klart 1636. Genom byggnadsverksamheten och de industriella anläggningar som kom till stånd tack vare strömmen vid Tyresöfallen, såsom pappersbruk, kvarn och stångjärnshammare, ökade befolkningen avsevärt i Tyresö under 1620-talet. Behovet av en gudstjänstlokal växte och ett kapell inreddes enligt traditionen i en tegelbyggnad nordost om slottet. Byggnaden, som därefter ska ha använts som stall, tjänar idag som förråd. År 1633 bildade Tyresö med omnejd egen socken. Vid första sockenstämman konstaterades att det fanns ett stort behov av en egen begravningsplats. Inte långt senare skänkte Gabriel Oxenstierna mark till en ny kyrkogård och den kyrka som han lät bygga på egen bekostnad. Kyrkan skulle tjäna som slotts- och gravkyrka för ägarna till slottet, men också som församlingskyrka. Församlingsborna stödde bygget med arbetsinsatser. Samarbetet synliggjordes i bogårdsmuren från 1646 där man har murat nischer med gårdarnas namn inristade. Kyrkobygget sattes igång 1638 och pågick under två år. Vid kyrkans invigning den 9 mars 1641 begravdes även dess patronus Gabriel Oxenstierna. Invigningen och begravningen, som var mycket uppmärksammad, tog sin början i Storkyrkan i Stockholm där cirka 2 000 gäster deltog. KÄLLFÖRTECKNING ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet SLM, Stockholms läns museum, arkivet Bonnier, Ann Catherine, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987 Boethius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980 Bratt, Peter, Tyresö, kulturhistoriska miljöer, Uddevalla 1989 Flodin, Barbro, Tyresö kyrka, Sveriges kyrkor Södermanland, band III:3, Stockholm 1979 Nilsson, Christina, Kyrkguiden, Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Schnell, Ivar, Kyrkorna i Södermanland, Nyköping 1965 Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003 Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. |
