Stäng fönster Kalmar kn, DÖRBY KYRKA 1:1 DÖRBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Dörby kyrkogård anlades antagligen i samband med att kyrkan uppfördes på 1200-talet. Av de äldsta delarna finns det idag inga synliga spår. En klockstapel uppfördes år 1599 utanför kyrkogården och var en så kallad Mörestapel. Av någon anledning krävdes dock att en ny stapel byggdes redan år1642 och denna flyttades in på kyrkogården 1658 eller 1661. Den placerades då mittför kyrkans östra gavel. År 1796 tjärades klockstapeln om på nytt. En större renovering genomfördes 1827. På Rhezelius teckning från år 1634 att kyrkogården omgavs av en mur och möjligen en stiglucka i det nordöstra hörnet. Framför kyrkan i söder har han avbildat ett antal gravvårdar. Intill kyrkans södra långvägg men även på kyrkogården har Rhezelius återgivit, vad som ser ut att vara, buskar, ett fåtal träd verkar också vuxit på kyrkogården. År 1739 aktualiserade man på nytt ett gammalt ärende ”de bristfälliga kiyrkomurstycken med första måste Repareras” de följande åren återkom klagomålen men tydligen gjordes en ny fördelning år 1743 för år 1745. År 1747 upprepades klagomålen. Först 1758 kunde den reparerade muren besiktigas. Man verkar nöjd men underkände och hängde ut Dansbo säteri vars stycke saknade ”behörig vihtmening och rödfärgning”. År 1764 var lagning av muren åter aktuell och ännu 1776 var inte muren i fullgott skick. En byggnad uppfördes år 1747 strax nordost om kyrkan. Vad dess ursprungliga funktion var är inte klart. Frigelius gjorde samma år en avritning av kyrkan och kyrkogården och då kan man tydligt se huset som var uppfört vid sidan av kyrkan. Han ritade en stiglucka i det nordöstra hörnet och en väster om kyrkan. På Frigelius teckning ser det ut som om klockstapeln fortfarande stod utanför eller möjligen utgjorde en del av kyrkogårdsmuren. På en lantmäterikarta från 1778 finns kyrkogården utritad med en oval form, möjligen är det också en öppning i väster. Den första kyrkogårdens utbredning följer troligen den kulle på vilken kyrkan och den äldsta delen av kyrkogården ligger. Kyrkogårdsmuren lades helt om 1815. År 1879 beslöts om en ny kyrkoplanering och huvudgångar anlades. Muren byggdes om återigen, stigluckan revs och ekstolpar till västra och norra porten inköptes. Den norra kyrkoallén bestod under 1800-talet av popplar, men dessa ersattes år 1896 av lindar. Enligt ett sockenstämmoprotokoll från den 15 juni 1828 infördes ett förbud mot att djur skulle få beta på kyrkogården, detta gällde även klockarens djur. Under åren 1922-23 utvidgades kyrkogården med två nya kvarter norr om kyrkan. Vissa uppgifter vill låta göra gällande att det är först då som klockstapeln hamnar inom kyrkogården. Den skall också ha genomgått en större renovering 1921 då den omtäcktes med ekspån. Klockstapeln tjärades på nytt år 1987. Dörby kyrkogård beskrevs år 1926 som ”kyrkogården är omgiven av präktiga inåt doserade murar och klockstapeln är stor, öppen och svarttjärad”. I en tidningsartikel från den 24/5 1935 står det att synemän beslutade att en del äldre järnkors samt ett par äldre gravvårdar på gamla kyrkogården, vilka saknade ägare och som inte står på sina ursprungliga platser skulle flyttas och placeras på nya kyrkogården på där för avsedd plats så att den gamla kyrkogården därigenom får ett vackrare utseende. Åtgärderna utfördes dock aldrig. År 1950 drogs vatten fram till kyrkogården och en dränering av den nya delen av kyrkogården gjordes. Vid samma tillfälle anlades också en parkering i norr. Året efter lades en del gräsmattor på kyrkogården om. Vidare så sattes nytt stängsel av stenstolpar vid kyrkallén. Stenhuset nordost om kyrkans kor byggdes ut åt nordost 1953 med en del som skulle användas som bårhus. År 1974 var det dags för ytterligare en förändring då byggdes en del av stenhuset om, efter förslag av Atrio arkitekter, med allmänna toaletter för kyrkogårdens besökare och omklädningsrum för vaktmästaren. Före 1968 gick en gång mellan kvarter 2 och 3 och gravplatserna var vända mot gången och omgärdades av låga häckar, när den såddes igen är inte känt. På ett vykort från år 1972 syns en del grusade gravar med låga häckar på det nya området i mitten är det gräsmatta. I slutet av 1970-talet togs enligt uppgift omgärdningar bort på kyrkans södra sida och de grusade gravplatserna såddes igen med gräs. Efter instruktioner av KG Petersson, Kalmar läns museum, rengjordes år 1979 16 gamla gravvårdar, 8 av sten och 8 av järn. I ett PM kan man läsa att vårdarna som är från 1600-, 1700-, och 1800-talet föreslogs flyttas och ställas upp nordväst om kyrkan i slänten ner mot den nya delen. Möjligen rengjordes de men de kom aldrig att samlas i slänten norr om kyrkan vid det här tillfället. En fastighetsreglering görs, enligt lantmäteriet, år 1985 mellan Kyrkogården 1:1 och Dörby 1:1 och Dörby s:6, troligen är det mark i det sydvästra hörnet precis utanför kyrkogårdsmuren. Här uppfördes tre träbyggnader som innehåller förråd, garage och personalutrymmen. Dessa ritades av Evald Jonnergård, Atrio Arkitekter. Samma år gjordes delar av stenhuset om till samlingsrum in för till exempel bröllop och dop. År 1986 insändes förfrågan till museet om eventuella åtgärder på äldre järnvårdar och gravvårdar. Vårdarna gjordes i ordning och ställdes nu upp på den tidigare föreslagna platsen i slänten ner mot kvarter 6, nordväst om kyrkan. En minneslund invigdes år 1988. Den iordningställdes i västra delen av den parkyta som utgör en del av den nya delen. Minneslunden ritades av Harry Kolsby. Församlingen ansökte år 1996 om att få ta bort buxbomshäckar och så in gravplatser norr om kyrkan i kvarter 5 och 6. Detta avslogs av Länsstyrelsen. Församlingen fick istället tillstånd till att ersätta utgångna buxbomshäckar närmast kyrkan och utföra plantering på nya kyrkogården enligt förslag. De fick också tillstånd till nyplantering av träd samt byte av en del buskar. År 1999 tjärades klockstapeln på nytt och året efter var det tid för kyrkan och stenboden. Förändringar av bårhuset gjordes även 2001 och då sattes bland annat en kylanläggning in så att man fick ett modernt bårhus. Under detta år, 2006, har församlingen fått tillstånd att göra en ombyggnad av befintlig minneslund samt att anlägga en askgravlund. Förslag har utarbetats av Peter Bergholm, Outside. Minneslunden skall få ny markbeläggning och nya planteringar. En mur att sitta på samt en grusyta och en mur för plats för blommor och ljus skall ställas i ordning. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Blomqvist- Linér, Siv. By och bygd i Dörby Kläckeberga hembygdsförening del III. Kalmar 1989 Erixon, Sigurd. Sveriges bebyggelse. Landsbyggden. Kalmar län III. Uddevalla Hammar, Kjell. Kyrkotukt, Bänkerum och förfallen kyrkomur. By och bygd i Dörby- Kläckeberga del IV. Kalmar 2002 Hammarskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Svenskt konstnärs lexikon. Del IVMalmö 1961 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Åhman, Erik. Stiftskansler Sebastian von Moltzer. Kalmar Nations skriftserie XXXV. Kalmar 1959 Muntliga uppgifter kyrkvaktmästare Jan Evert Pettersson |
