Stäng fönster Åtvidaberg kn, BJÖRSÄTER 1:6 BJÖRSÄTERS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - BJÖRSÄTER BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1014, 1900: 1425, 1995: 849 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 15 km norr om Åtvidaberg i en tämligen trång sprickdal, högt över bebyggelsen i Björsäters f.d. järnvägssamhälle med både äldre och modern bebyggelse. På kyrkogården finns ett bårhus i form av en jordkällare (byggt 1942). Runt kyrkan återfinns ett modernt församlingshem, skola samt servicehus, f.d. ålderdomshem. Prästgården ligger några hundra meter sydost om kyrkan. Den utgör ett mycket välbevarat inslag i bebyggelsebilden med huvudbyggnad, flyglar och tiondebod. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den rivna medeltidskyrkan var uppförd av trä, senast under 1200-talet (plankor från en inre, bemålad panel har nyligen daterats till 1320-talet med hjälp av dendrokronologi, en tidsbestämning som överensstämmer med den stilmässiga dateringen av målningarna). Kyrkan bestod till sin kärna av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Uppgifterna om kyrkans konstruktion är delvis olika. Biskop A O Rhyzelius uppger 1753 att kyrkan var "af rese- eller ständelwerk", dvs. uppförd i stavteknik. En sakristia i sten var vidbyggd på nordsidan och ett vapenhus i liggtimmer anslöt på sydsidan. Bådadera var yngre än resten av kyrkan. Stensakristians fönster hade årtalet 1401 inristat enligt Broocman. Kyrkorummet var indelat i tre lika höga skepp med ingångar i väster och söder till lång-hus och kor. I det inre fanns panelade väggar (se ovan) och träkryssvalv. Väggarna var utsmyckade med figurativa målningar av konstnärligt mycket hög kvalitet, från omkring 1325. Kyrkan revs 1800, i samband med att ny kyrka uppfördes strax intill. Den raserade kyrkans bemålade panel återanvändes i tornets träkonstruktion och i långhusets tunnvalv. Flertalet bräder har senare tagits loss och finns nu i Statens historiska museum. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Dagens murade kyrka byggdes 1799-1801 i tegel efter stiftsbyggmästare Casper Seurlings ritningar. Den består av ett enskeppigt långhus, där både kor- och västvägg är rundade. Tornet ansluter i väster och sakristian finns i korets förlängning i öster, båda har kvadratisk grundplan. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den vitputsade stenkyrkan har utvändigt sadeltak i svart plåt, som är valmat på långhus och kor, invändigt trätunnvalv i långhuset och trähjälmvalv i koret. Kyrkan har kvar sin ursprungliga altarpredikstol, som enda kyrka i Östergötland. Predikstolen är från 1709 och flyttades över från den gamla kyrkan. Den byggdes således om för sin nya placering. Den praktfulla korväggen och taket omedelbart över altaret är dekorerade av Pehr Hörberg 1803 med skenarkitektur, grisailler och figurativa målningar i stort format. G A Engman kompletterade med en altartavla 1849, som infogats under altarpredikstolen. Äldre inventarier som vittnar om den föregående kyrkan är dopfunten daterad till ca 1275-1325. Orgelfasaden tillhör den orgel som anskaffades 1830 som ersättning för den äldre från 1710. Orgelläktaren byggdes 1829. År 1949 förnyades bänkinredningen, men de främsta bänkarnas krön stammar från den ursprungliga. Samma år sattes en ny predikstol upp på norrväggen. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. |
