Stäng fönster Kungsbacka kn, FACKLAN 2 KUNGSBACKA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - KUNGSBACKA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 384, 1900: 961, 1995: 9347 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida stadsförsamling. LÄGE OCH OMGIVNING - Den nuvarande byggnaden har haft flera föregångare, uppförda omväxlande i trä och sten. Kyrkan är uppförd på platsen för en tidigare stenkyrka, och vid markarbeten på Stortorget 1959-60 kunde lämningar av inte mindre än tre äldre kyrkobyggnader undersökas arkeologiskt. Kyrkobyggandet i staden har avsevärt försvårats av platsens osäkra grundförhållanden. Kyrkan ligger nu mitt i den slutna bebyggelsen, vid torget i Kungsbackas centrum. Kungsbacka innerstad utgör riksintresse med sitt medeltida ursprung kring näset vid sammanflödet mellan Kungsbackaån och Söderån. Staden har präglats av handel och hantverk samt har en för andra hälften av 1800- och början av 1900-talet typisk småskalig trähusbebyggelse. Socknens geografiska utbredning sammanfaller i stort sett med stadsområdet. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Syllstenar till en medeltida träkyrka eller -kapell med rektangulärt långhus och okänd, östlig avslutning, blottades vid arkeologisk undersökning 1959-60. Riven i samband med att en ny stenkyrka uppfördes på samma plats. II: Medeltida murad stenkyrka med salformad plan och halvrunt korutsprång i öster. Vid ett senare tillfälle, troligen under senmedeltiden eller 1500-talet, har troligen kyrkans långhus vidgats i söder och ett vapenhus tillbyggts. I slutet av 1500-talet var kyrkan i dåligt skick, men den bör ändå ha använts långt in 1600-talet, när den slutligen ersattes med en nybyggnad. III: Träkyrka med korsformad plan och västtorn, uppförd 1664 eller 1665 (olika uppgifter förekommer i litteraturen). Kyrkan förstördes i en stadsbrand 1846. IV: Murad stenkyrka uppförd (men ej helt färdigbyggd) 1852-53 strax öster om den tidigare kyrkplatsen, vid det nyanlagda Stortorgets östsida. Kyrkan hade ett rektangulärt långhus med polygonalt korutsprång på östgaveln samt torn i väster. Ritningarna författades av arkitekt Johan Fredrik Åbom. På ett tidigt stadium stod det klart att byggnaden led av allvarliga byggnadstekniska fel, och att den dessutom vilade på en alltför svag grundläggning. Kyrkan togs provisoriskt i bruk men revs i början av 1860-talet. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - V: Den nuvarande träkyrkan uppfördes 1864-65 (invigd 1875), likaså efter Åboms ritningar. Kyrkans rektangulära huvudkropp innefattar i öster ett inbyggt, smalare altarrum med flankerande biutrymmen. I väster ett indraget torn. Utbyggda vindfång framför långhusets sidoportaler. Vid en restaurering 1951 efter förslag av arkitekt Fredrik Wetterqvist indelades långhuset i mittskepp och rudimentära sidoskepp genom inställda träpelare. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitmålad med detaljer i ljusgult. Långhuset täcks av ett sadeltak och tornet kröns av en spira. Snickeridetaljerna, däribland fönsteröverstyckena, tillkom vid en restaurering under 1990-talet, som en rekonstruktion av exteriören före 1950-talets förändringar. Ingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets norra och södra långsidor. Interiören förändrades på ett genomgripande sätt vid Wetterqvists restaurering. Kyrkorummet indelades då i skepp, väggarnas listindelning och dekormålningar ersattes av slät panel, östväggens stora målning från byggnadstiden av konstnär Bengt Nordenberg flyttades till sidoväggarna och en äldre altaruppsats insattes som altarprydnad. Predikstolen är från byggnadstiden. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001. |
