Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Färgelanda kn, HÖGSÄTERS PRÄSTGÅRD 1:2 M.FL. HÖGSÄTERS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995: HÖGSÄTER
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1445, år 1900: 2491, år 1995: 1394

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - På en sandås strax sydväst om järnvägsstationen, ligger Högsäters kyrka från tidigt år 1900-tal, i de södra dalbygderna med Kroppefjäll i öster. På kyrkans plats fanns tidigare storhögar från järnåldern. Längre ned åt söder, på den nuvarande kyrkogården, låg den gamla kyrkan, varav sakristian ännu återstår. Socknen utgör del av riksintresseområdet Valbodalen (se Färgelanda).

RASERAD KYRKA / RUIN - belägen på annan plats på kyrkogården. I: Av den gamla kyrkan återstår endast sakristian, sedan 1948 inredd till gravkapell. Kyrkan uppfördes troligen under äldre medeltid (i Statens historiska museum, Stockholm, förvaras en valvbåge av romansk karaktär). Sannolikt vid en ombyggnad 1732 erhöll kyrkan ett tresidigt avslutat korparti och den ännu befintliga sakristian tillbyggdes. Ett vapenhus av trä tillbyggdes 1718 i söder. Vid kyrkans rivning påträffades på kyrkans nordvägg figurativa målningar sannolikt från 1600-talet (Hernfjäll 1993; jfr Edebol 1992). Kyrkorummet hade ett platt innertak, med målningar av målarmästare Krok från 1700-talets förra del. Riven 1909 när ny kyrka tagits i bruk på annan plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande, murade kyrkan uppfördes år 1900-02 efter ritningar av arkitekten Adrian Crispin Peterson. Den har latinsk korsplan med ett smalare, tresidigt avslutat kor i öster med sakristia i norr, vapenhus framför korsarmsgavlarna samt torn i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den monumentala exteriören har blottade tegelmurar med bågfrisornering längs takfot och gavelrösten, strävbågar och spetsbågiga muröppningar. De branta yttertaken har mönsterlagd skiffertäckning. Det resliga västtornet kröns av en hög spira, med täckning av kopparplåt. Ingångar i väster via tornets bottenvåning och i södra och norra korsarmsgavlarna, via utbyggda vapenhus. Kyrkorummets brädvälvda innertak bärs upp av konsoler. De nygotiska snickeriernas mörka färgsättning bryter av mot de ljusa vägg- och valvytorna. Läktare i långhusets västra del samt bägge korsarmarna. Även den samtida altaruppsatsen, predikstolen och bänkinredningen bidrar till kyrkorummets konsekventa och välbevarade stilkaraktär. Vissa förändringar skedde dock åren 1975-79, då en restaurering utfördes av arkitekten Jerk Alton. Vid detta tillfälle tillkom bl. a. läktarunderbyggnader i norr och söder.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.