Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vårgårda kn, ASKLANDA 12:1 ASKLANDA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - ASKLANDA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 227, år 1900: 275, år 1995: 176

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger med den gamla och nya prästgården i den oskiftade bymiljön. Kring byn utbreder sig hedområdet "Svältorna". C:a 400 m från kyrkan på gränsen mot Ornunga ligger den för de båda socknarna gemensamma skolan. Asklanda ligger norr om Ornungasjön och sydost om Vårgårda. Kyrkbyn har en äldre prägel och är av riksintresse för kulturmiljövården.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Stenkyrkan är sannolikt uppförd under 1100- eller tidigt 1200-tal och är till sin planform helt intakt, bestående av ett rektangulärt långhus med ett smalare absidkor i öster. Ett torn uppfördes 1897-98 vid långhusets västgavel, efter ritningar av arkitekt Gustaf Pettersson.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den romanska absidkyrkan och det nyromanska västtornet bildar i exteriören en väl proportionerad helhet. Absidkyrkan är murad av kvaderhuggen sandsten, som sannolikt brutits i platåbergen kring Falköping; medeltidskyrkans material har således fraktats över avsevärda avstånd för att nå byggplatsen. Även det tillfogade västtornet har blottat murverk bestående av kraftiga, kvaderhuggna granitblock med tunna fogar. Långhus och kor har tegeltäckta sadeltak, medan absiden och västtornets konformade huv är plåttäckta. Rundvälvda fönsteröppningar; rundfönster ovan västportalen. På långhusets nordsida, som i övrigt är helt sluten, framträder den ursprungliga nordportalen. Ingång i väster via tornets bottenvåning. I samband med förändringarna 1897-98 gjordes kraftiga ingrepp i kyrkorummet, som då helt miste sin medeltidskaraktär. Interiörens nuvarande prägel härrör dock i huvudsak från den därpå följande restaureringen 1940-41 efter förslag av arkitekt Adolf Niklasson, som avsåg dämpa effekterna av sekelskiftets förändringar. Innertaket omgestaltades (långhusets täcks nu av ett treklöverformat valv och koret av ett tunnvalv) och äldre inventarier återuppsattes. Predikstolen är ett 1600-talsarbete med evangelister målade i spegelfälten. Den rikt skulpturutsmyckade altartavlan härrör från 1715. Bänkinredningen liksom de övriga fasta snickerierna torde härröra från Niklassons restaurering.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.