Stäng fönster Linköping kn, STJÄRNORP 1:3 M.FL. STJÄRNORPS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Stjärnorps kyrka är belägen i Stjärnorps slotts södra flygel och uppfördes på denna plats då slottet uppfördes 1654-62 av fältmarskalken Robert Douglas. Kyrkan eldhärjades liksom slottets huvudbyggnad vid en omfattande brand 1789, men byggdes till skillnad från huvudbyggnaden upp igen. 1810 bildades Stjärnorps socken av den del av Vreta klosters socken som var belägen på slottets domäner och som redan tidigare under namnet Vreta klosters skogsbygd firat gudstjänst här. Initiativtagare till församlingsbildningen var slottets dåvarande ägare brukspatronen Olof Burenstam och domkyrkosysslomannen Friedric Carl Egnell i Sandvik (själv begravd på kyrkogården). I och med detta blev slottskapellet församlingskyrka för den nya församlingen. En av församlingens första åtgärder var att bygga den klockstapel som fortfarande står kvar strax söder om kyrkan. 1914 ombyggdes kyrkas interiör i jugendstil och ett klocktorn med spira i barockstil uppfördes. Kyrkogårdens historik Stjärnorps kyrkogård anlades av den 1810 nybildade församlingen i Stjärnorps slottsparks södra del och invigdes 1813. Den ursprungliga kyrkogården utgörs av den södra halvan av den nuvarande anläggningen, kvarter A. Den gamla delen av kyrkogården innehåller fortfarande 16 vårdar från 1800-talet varav 6 är från århundrades tidigare del. Äldst är en relativt svårt vittrad vård där namnet Lindblad och årtalet 1833 går att läsa. Endast 5 år yngre är vården över domkyrkosysslomannen F C Egnell från Linköping. Denne var inblandad i bildandet av Stjärnorp som egen socken och i anläggandet av kyrkogården. Till vårdarna från tiden före 1860 hör också en vård i form av ett keltiskt kors från 1854 rest över syskonen Johansson i Rist. Ytterligare några är mycket svårlästa, en vård helt och hållet. På en annan, som av typen att döma hör hemma kring 1850, kan namnen ------ Pontén läsas i övre delen och Catharina Lovisa i den nedre. Märkligt nog återkommer namnet Catharina Lovisa Pontén på en gravvård i form av ett kalkstenskors en bit bort. Denna vård är från 1856. Den nya kyrkogården tillkom 1938. Planeringsarbetena startade dock redan 1927 och beslut att utvidgningen skulle ske och mark köpas från markägarna togs 1934. Kyrkogården ritades av den ofta anlitade arkitekten Johannes Dahl i Tranås. I den nyaste delen av kyrkogården, urnegravskvarteren, ägde den första begravningen rum 1997. |
