Stäng fönster Stockholm kn, STEFANSKAPELLET 1 STEFANSKYRKAN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT. Stefanskyrkan uppfördes 1901-04 och invigdes på Kristi Himmelsfärdsdagen 1904. Kyrkans arkitekt är Carl Möller (1857-1933). Möller var chef för överintendentsämbetet och under några decennier flitigt anlitad av Johannes församling. För denna ritade han utöver Stefanskyrkan både Johannes kyrka (1884-90) och Johannes folkskola (1890-91) vid Norrtull. Han har även ritat Gustaf Adolfskyrkan i Stockholm (1891-92), som i likhet med Johannes kyrka är en tegelkyrka i nygotik men i betydligt mindre skala. Möller ritade också ett antal mindre tegelkyrkor ute i landet. Stefanskyrkans föregångare var ett litet kapell beläget i hörnet av Frej- och Tulegatorna. Det var Sällskapet för främjande av kyrklig själavård som år 1899 hyrde en tomt här och genast lät uppföra ett kapell av trä med namnet S:t Stefanskapellet, invigt 1900. Kapellet var tänkt som ett provisorium och var därför mycket enkelt. Sällskapet för främjande av kyrklig själavård uppförde vid denna tid flera kapell i snabbt expanderande delar av staden som saknade en egen kyrka, företrädesvis i områden där befolkningen var fattig och behovet av själavård ansågs stort. Så var fallet i t ex denna del av Norrmalm och Vasastaden som på grund av sitt läge i stadens absoluta utkant och invånarnas nöd kom att kallas Sibirien. Stefanskapellet/Stefanskyrkan är för övrigt uppkallat efter Sankt Stefan, den förste kristne martyren, som fungerade som en slags diakon i den första kristna församlingen i Jerusalem. De usla sociala förhållandena i Sibirien med stora diakonala behov gjorde att man tyckte att det var lämpligt att uppkalla kapellet just efter en diakon. Redan 1901 signerades ritningarna till en permanent kyrka, som placerades inte långt från det lilla träkapellet. När den nya kyrkan stod klar 1904 revs detta och flyttades till Aspudden, där det numera ligger i skuggan av Essingeleden. Där fick det namnet S:t Sigfrids kapell. När Stefanskyrkan, som länge gick under namnet S:t Stefans kapell, invigdes ingick den nordligaste delen av Norrmalm ännu i S:t Jacobs församling. 1907 delades denna i två och S:t Johannes församling tillkom, varvid Stefanskyrkan tillföll den senare. Redan 1925-26 genomfördes en första ombyggnad av Stefanskyrkans kyrkorum under ledning av arkitekten Gustaf Clason (1893-1964). På slutet av 1950-talet ägde nästa stora ombyggnad rum. Arkitekt var då Jan Wahlman (1906-91). KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Muntliga uppgifter från församlingen Fakta om Stefanskyrkan, broschyr utgiven av församlingen och E Ros, u å Hedlund, S och Quensel, A, S. Johannes kyrka och S. Stefans kapell i Stockholm, Sveriges kyrkor Band IV, Stockholm 1934 Nilsson, C, Kyrkguiden, Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001. Presentation av nya byggnadsverk, Stefanskapellet, Teknisk Tidskrift 1904 S:t Johannes Kyrkoblad 2/2004. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007. Stefanskyrkan står i en utkant av Vanadislunden, en stor park i Vasastan och nära den breda gatan Sveavägen. Kyrkogård i egentlig mening saknas. Här stod åren 1900-04 det s.k. Sankt Sigfrids kapell, en träkyrka som sistnämnda år monterades ned och återuppbyggdes i Aspudden. Stefanskyrkan för tanken till medeltida engelsk landskyrkoarkitektur. Ritningarna utfördes av arkitekten Carl Möller som tidigare skapat Sankt Johannes kyrka, till vilken Sankt Stefan utgör annex. Kyrkan, som är av tuktad, vit sandsten från Närke och vilar på en hög sockel av granit, stod färdig 1904. Byggnaden är tvåskeppig med kraftiga kontreforter, ett östligt huvudskepp och ett lägre, västligt sidoskepp, och koret ligger i norr. Mot öster sträcker sig en flygel, Herdens kapell med innertak av trä och nu använt som samlingssal. Flygeln rymmer även sakristian. I sydvästra hörnet står ett klocktorn och vid dess sydmur ett trapptorn. Huvudingången är förlagd till tornets västmur dit en trappa leder. Sydgaveln domineras av ett högt och brett fönster med masverk och röstet är dekorerat med ett krucifix av Carl Eldh. Ett stort fönster i motstående mur, den vid altaret, igensattes 1926. Huvud- och sidoskepp förbinds av spetsbågiga arkader med två mångkantiga pelare och en pelare utgör också mittpartiet i dubbelportalen ut mot kapellet. Huvudskeppet täcks av en öppen takstol. Några av dess konsoler dekorerades 1926 med änglar snidade av Anna Petrus. Sidoskeppet har snedtak av trä. Triumfbågen är stickbågig mot det murade, välvda koret. Kyrkorummet restaurerades 1926 efter ritningar av arkitekten Gustaf Clason. Det fick sin nuvarande, mycket ljusa prägel 1957-59 efter ritningar av Jan Wahlman. I koret upptogs fyra små fönsternischer. Nuvarande bänkinredning insattes. Läktarunderbyggnaden i söder byggdes. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998 |
