Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gagnef kn, GAGNEFS PRÄSTGÅRD 1:2 GAGNEFS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Gagnef utgjorde en naturlig knutpunkt för vägarna som från väster och öster leder, genom älvens dal, till Siljan och norra Dalarna. Österdalälven som forsar förbi platsen i dalen var också länge en naturlig förbindelseled, och på 1880-talet tillkom järnvägen på dess östra strand. Dalen bjuder även på bördig jordbruksmark som tidigt togs i anspråk. De geografiska förutsättningarna och det strategiska läget främjade tidigt uppförandet av en kyrka på platsen.

Enligt folksägen skulle en föregångare till nuvarande kyrka, ett träkapell, ha funnits på den s.k. Kapellbacken i Tjärna, en halv kilometer norr om nuvarande kyrka.

Det är troligen under 1400-talet som en första liten stenkyrka, en rektangulär gråstensbyggnad om invändigt ca 7 x 17 meter, uppfördes på nuvarande kyrkplatsen (Bonnier, 2005). Murdelar från denna kyrka ingår i nuvarande byggnads nordöstra del. Från den tiden är också två bevarade invigningskors i koret.

Kyrkan har därefter genomgått många om- och tillbyggnader. En större utvidgning genomfördes under 1400- och 1500-talen åt väster och söder, samtidigt höjdes murarna och taket. Mot slutet av 1500-talet hade kyrkan fått ett långhus med tre valvkupor, en sakristia i norr och ett vapenhus i söder. Norr om kyrkan hade en klockstapel tillkommit. Ytterligare en större ombyggnad samt förbättringar genomfördes stegvis mellan åren 1674 och 1690, då tillfördes långhuset ett nytt skepp genom en tillbyggnad mot söder. Samtidigt tillbyggdes sakristian mot norr och öster och täcktes med två valv. Vid tidpunkten var Gagnef moderkyrka för Åhl, Mockfjärd och Bjursås. På 1770-talet kom den avgörande och slutliga förnyelsen. Hela kyrkan ombyggdes; ett torn tillkom i väster medan långhuset genomgick en omfattande förändring. Pelarna och valven, inner- och yttertaken samt västra väggen revs, kvarstående murar höjdes med två meter och kyrkorummet täcktes med nuvarande tunnvalv. Kyrkan fick då i stort sin slutliga utformning, undantaget var tornhuven som ersattes 1828 med nuvarande lanternin.

För mer historik rörande kyrkan se kyrkobyggnaden samt bifogad PDF.