Stäng fönster Halmstad kn, VAPNÖ 3:2 M.FL. VAPNÖ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - VAPNÖ BEFOLKNINGSTAL - 1805: 377, 1900: 721, 1995: 223 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan samt två gårdar, gamla epidemisjukstugan och ett tidigare ålderdomshem, ligger enskilt mitt i de öppna odlingsmarkerna i Vapnödalen. Vapnödalen utgör riksintresse med det senmedeltida Vapnö gods, ett intressant exempel på danska storgodsbildningar. Vapnödalen intesivuppodlades under 1800-talet och lämningar efter s.k. märgelgravar förekommer. Den medeltida kyrkan och förhistoriska gravhögar är andra inslag i miljön. Socknen består till övervägande delen av öppna odlingsmarker. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett gravkor utbyggt på östgaveln. I väster ett torn, och på kyrkans norra sida en vidbyggd sakristia. I långhusets västra del ingår betydande mursträckningar av en medeltida stenkyrka som hade romansk planform med smalare kor, vars östliga avslutning dock är okänd (grundmurar påträffade vid restaurering 1953-54). År 1767 utvidgades kyrkan i öster genom att det smalare koret revs och ersattes med ett kor i jämnbredd med långhuset. Samtidigt tillfogades det Staël von Holsteinska gravkoret avsett för personer från godset Vapnö. Ett äldre trätorn vid kyrkans västgavel ersattes 1874-76 med ett torn i sten. I samband härmed försvann också det vapenhus som tidigare funnits i söder. Åren 1953-54 tillbyggdes en sakristia i norr efter ritningar av arkitekt Fredrik Wetterqvist. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Byggnaden är utvändigt vitputsad, och exteriören präglas av en omdaning i nygotisk stil som skedde 1874-76, då bland annat långhusets fönster fick nuvarande spetsbågiga form. Tornets överdel artikuleras med hörnlisener och en bågfris. Långhuset täcks av ett sadeltak och tornet kröns av en spira. Huvudingång genom tornets bottenvåning i väster. Det invändigt vitputsade kyrkorummet täcks av ett tunnvalv av trä. Gravkoret avskiljs nu från själva kyrkan med en mur. I gravkoret finns förutom tre marmorsarkofager även ett epitafium över fältmarskalken Georg Bogislaus Staël von Holstein. Kyrkan har en äldre predikstol i renässansstil och altaret pryds av en större målning från 1789 utförd av av Pehr Hörberg och föreställande Marie kyrkogång. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001. |
