Stäng fönster Linköping kn, VÅRDNÄS 1:2 VÅRDNÄS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Troligtvis har församlingens begravningsplats legat på samma ställe från den första kyrkans tid. Ursprungligen var kyrkogården mycket mindre. Innan tornet byggdes gick ringmuren precis utanför den västra kyrkgaveln. I och med att tornet byggdes, flyttades muren så den kom att gå i en halvcirkel utanför tornet. En port i muren upptogs och låg i rät linje från kyrkans port i västtornet. En port i den södra muren, mittemot den södra kordörren upptogs också kort därefter. Den västra ringmuren flyttades senare ut, varpå kyrkogården växte något. Men i stort sett hade kyrkogården en oförändrad yta till långt in på 1800-talet. Kartan över laga skiftet visar att kyrkogården endast sträckte sig några meter väster om kyrkan. I och med befolkningstillväxten i socknen, uppstod ett behov av en större kyrkogård. Sockenstämmorna på 1850-talet fick ofta frågan om utvidgning, men detta sköts på framtiden. Dock arbetades det mycket med att iordningsställa den gamla kyrkogården. Vintern 1854-55 deltog varje hemman i socknen med 16 lass sand om 3 tunnor vardera. Varje by och gård fick gravplatser tilldelade till sig på kyrkogården. Den äldsta kända uppdelningen ägde rum 1767. Dessvärre finns inga uppgifter om hur d verkställdes. Dock finns källor som visar att vissa delar av kyrkogården ansågs finare än andra. Från flera håll talas det om att den norra sidan inte var önskvärd som begravningsplats, något som märks på Vårdnäs kyrkogård. De glesa gravarna visar att det levde kvar in på senare tid. I och med att folkmängden ökade, behövdes fler gravplatser. Det var vanligt att begravningar skedde alldeles invid kyrkväggen. För att förhindra detta beslöts 1867 att en bred gång skulle tas upp runt kyrkan. Seden att märka ut gravplatser är gammal, dock förekom det också att gravar inte alls märktes ut, något som vållade bekymmer när nya gravar grävdes. Därför beslöt sockenstämman 1819 att alla gravar skulle märkas ut med kors av ek med ett inbränt eller utskuret årtal. Ett sådant gravmärke finns bevarat på kyrkvinden. På Vårdsnäs kyrkogård fanns förr flera mycket utarbetade kors i järnsmide Dessa har bevarats in i vår tid och sitter uppsatta på väggarna inne i kyrkan. Det äldsta är daterat 1745. Det var även vanligt med enklare vårdar i trä. Eftersom det var ett högt tryck på kyrkogården, när folkmängden var stor, och gravplatser saknades, så tillverkades inte gravmärkena av något beständigt material. Ett par sådana vårdar i trä finns bevarade på kyrkvinden. Kyrkogården har under 1900-talet utvidgats en gång. 1944 beslutades att ett område på ca 3150 kvm, tillhörande församlingens löneboställe, Vårdnäs 3:1, skulle arrenderas i fyrtio år. Kyrkogården var i stort sett fullbelagd och nya gravplatser var tvunget att tillkomma inom en snar framtid. Landsvägen gick i det sydvästra hörnet av det nya området. Den var tvungen att läggas om. Yttermuren flyttades och nyanlades på den södra och västra sidan. Hela murens längd beräknades till 200 m. Hälften av stenen skulle komma från flyttning av den äldre muren på kyrkogården. Muren på den västra sidan, där höjdnivån var som högst, lades så hög att den stack upp ca 1 dm ovanför den innanförliggande marken. En ny öppning i det sydvästra hörnet togs upp och en grind lik de övriga grindarna på den södra sidan sattes upp. En trappa byggdes mellan nivåskillnaderna på den västra sidan. Hela området lades dräneringsrör ned och grusgångar anlades. Häckar av måbär planterades och till trädkransen sattes lindar. Hela arbetet beräknades kosta 30000 kr och planen utarbetades av trädgårdskonsulent Anton Nilsson från Linköping. 1948 invigdes den nya delen av kyrkogården. 1936 installerades el till kyrkan, något som medförde schaktnings arbeten på kyrkogården. Tidigare fanns ett kyrkstall vid Vårdsnäs kyrka. En tidningsartikel från 1955 berättar om att kyrkvaktmästaren Erik Johansson efter lång tjänst ska gå i pension. Han berättade att stallet förr var flitigt använt, men sedan bilen blivit allt vanligare, finns det inte längre användning för kyrkstallet. Därför skulle det inom kort rivas. Dock berättar en senare källa, från 1982, att det gamla kyrkstallet från 1800-talet, skulle byggas ut. Kyrkstallet var en rödfärgad byggnad med fasspontad panel och panel på förvandring. Sadeltaket var tegelklätt och var 1982 inrett till verkstad och förråd. Förslaget till ombyggnad rörde en utbyggning på den södra sidan. Den nybyggda delen skulle byggas i samma stil som den äldre delen. I ett yttrande av Östergötlands länsmuseum 1982, godkändes förslaget. På kyrkogården ligger ett gravkor i det sydöstra hörnet. Det är den Falkenbergska ättens gravkor. Det byggdes 1830 och ritades av Carl Christoffer Gjörwell i en blandning av klassicism och nygotisk stil. Byggnaden har släta murar och med en gotiserad gavel, omgiven av toureller, dvs. miniatyrtorn. Byggnaden har ett sadeltak. Bilderna nedan visar gravkoret med nästan 45 års mellanrum. På den vänstra bilden, från 1903, syns att det tidigare stod enkla, mindre vårdar framför, utan någon direkt struktur. Den senare bilden visar att grusgångar har anlagts och att låga inramande häckar runt gravar tillkommit. När det gäller byggnadens fasad syns också att putsen tidigare delades in i fält. Sedermera är väggarna helt slätputsade och vitkalkade. På det äldre fotot verkar byggnaden snarare varit målad i en gul/beige ton. Den andra byggnaden på Vårdnäs kyrkogård är ett gravkapell på den norra sidan. Det uppfördes 1928 i en nyklassicistisk stil med slätputsade fasader avfärgade i vitt. Även sockeln är slätputsad och färgen är nu flammigt rosa och grå. Sadeltaket är täckt med enkupigt rött tegel. Den profilerade taklisten bildar gavelfrontoner på kortsidorna. Entrédörren är en dubbeldörr av trä med panel i fiskbensmönster. Portalomfattningen är en förenkling av kyrkans sydportal. På västra långsidan finns en dörr till det separata förrådet i kapellets norra del. De rundbågiga fönstren i väster och öster är av trä och är vitmålade med spröjsverk och råglas. De är helt öppningsbara. Invändigt har kapelldelen trägolv med luckor. Väggarnas nedre del är klädd med vitmålade skivor som avslutas upptill med en gråmålad trälist. I övrigt är väggar och tak putsade och avfärgade i vitt. På norra kortväggen står ett litet enkelt altare. Byggnadens norra del utgörs av ett förråd med väggar och tak klädda med omålad panel. Det finns en separat ingång i väster. 1990 gavs tillstånd att få anlägga en minneslund bakom gravkapellet. Den senaste byggnaden som tillkommit är ett förråd utanför den norra sidan. Det är 7 x 4 m stort och 4 ½ m högt, har ett tegelklätt sadeltak och rödfärgad locklistpanel. Utanför förrådet finns också en gjuten del för kompost/jord med tre avdelningar. |
