Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Linköping kn, VÅRDNÄS 1:2 VÅRDNÄS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Troligtvis har församlingens begravningsplats legat på samma ställe från den första
kyrkans tid. Ursprungligen var kyrkogården mycket mindre. Innan tornet byggdes gick
ringmuren precis utanför den västra kyrkgaveln. I och med att tornet byggdes, flyttades
muren så den kom att gå i en halvcirkel utanför tornet. En port i muren upptogs och låg i
rät linje från kyrkans port i västtornet. En port i den södra muren, mittemot den södra
kordörren upptogs också kort därefter. Den västra ringmuren flyttades senare ut, varpå
kyrkogården växte något. Men i stort sett hade kyrkogården en oförändrad yta till långt
in på 1800-talet. Kartan över laga skiftet visar att kyrkogården endast sträckte sig några
meter väster om kyrkan. I och med befolkningstillväxten i socknen, uppstod ett behov
av en större kyrkogård. Sockenstämmorna på 1850-talet fick ofta frågan om utvidgning,
men detta sköts på framtiden. Dock arbetades det mycket med att iordningsställa den
gamla kyrkogården. Vintern 1854-55 deltog varje hemman i socknen med 16 lass sand
om 3 tunnor vardera.
Varje by och gård fick gravplatser tilldelade till sig på kyrkogården. Den äldsta kända
uppdelningen ägde rum 1767. Dessvärre finns inga uppgifter om hur d verkställdes.
Dock finns källor som visar att vissa delar av kyrkogården ansågs finare än andra. Från
flera håll talas det om att den norra sidan inte var önskvärd som begravningsplats, något
som märks på Vårdnäs kyrkogård. De glesa gravarna visar att det levde kvar in på
senare tid. I och med att folkmängden ökade, behövdes fler gravplatser. Det var vanligt
att begravningar skedde alldeles invid kyrkväggen. För att förhindra detta beslöts 1867
att en bred gång skulle tas upp runt kyrkan.
Seden att märka ut gravplatser är gammal, dock förekom det också att gravar inte alls
märktes ut, något som vållade bekymmer när nya gravar grävdes. Därför beslöt
sockenstämman 1819 att alla gravar skulle märkas ut med kors av ek med ett inbränt
eller utskuret årtal. Ett sådant gravmärke finns bevarat på kyrkvinden. På Vårdsnäs
kyrkogård fanns förr flera mycket utarbetade kors i järnsmide Dessa har bevarats in i
vår tid och sitter uppsatta på väggarna inne i kyrkan. Det äldsta är daterat 1745. Det var
även vanligt med enklare vårdar i trä. Eftersom det var ett högt tryck på kyrkogården,
när folkmängden var stor, och gravplatser saknades, så tillverkades inte gravmärkena av
något beständigt material. Ett par sådana vårdar i trä finns bevarade på kyrkvinden.
Kyrkogården har under 1900-talet utvidgats en gång. 1944 beslutades att ett område på
ca 3150 kvm, tillhörande församlingens löneboställe, Vårdnäs 3:1, skulle arrenderas i
fyrtio år. Kyrkogården var i stort sett fullbelagd och nya gravplatser var tvunget att
tillkomma inom en snar framtid. Landsvägen gick i det sydvästra hörnet av det nya
området. Den var tvungen att läggas om. Yttermuren flyttades och nyanlades på den
södra och västra sidan. Hela murens längd beräknades till 200 m. Hälften av stenen
skulle komma från flyttning av den äldre muren på kyrkogården. Muren på den västra
sidan, där höjdnivån var som högst, lades så hög att den stack upp ca 1 dm ovanför den
innanförliggande marken. En ny öppning i det sydvästra hörnet togs upp och en grind
lik de övriga grindarna på den södra sidan sattes upp. En trappa byggdes mellan
nivåskillnaderna på den västra sidan. Hela området lades dräneringsrör ned och
grusgångar anlades. Häckar av måbär planterades och till trädkransen sattes lindar. Hela
arbetet beräknades kosta 30000 kr och planen utarbetades av trädgårdskonsulent Anton
Nilsson från Linköping. 1948 invigdes den nya delen av kyrkogården.

1936 installerades el till kyrkan, något som medförde schaktnings arbeten på
kyrkogården.

Tidigare fanns ett kyrkstall vid Vårdsnäs kyrka. En tidningsartikel från 1955 berättar om
att kyrkvaktmästaren Erik Johansson efter lång tjänst ska gå i pension. Han berättade att
stallet förr var flitigt använt, men sedan bilen blivit allt vanligare, finns det inte längre
användning för kyrkstallet. Därför skulle det inom kort rivas. Dock berättar en senare
källa, från 1982, att det gamla kyrkstallet från 1800-talet, skulle byggas ut. Kyrkstallet
var en rödfärgad byggnad med fasspontad panel och panel på förvandring. Sadeltaket
var tegelklätt och var 1982 inrett till verkstad och förråd. Förslaget till ombyggnad rörde
en utbyggning på den södra sidan. Den nybyggda delen skulle byggas i samma stil som
den äldre delen. I ett yttrande av Östergötlands länsmuseum 1982, godkändes förslaget.
På kyrkogården ligger ett gravkor i det sydöstra hörnet. Det är den Falkenbergska ättens
gravkor. Det byggdes 1830 och ritades av Carl Christoffer Gjörwell i en blandning av
klassicism och nygotisk stil. Byggnaden har släta murar och med en gotiserad gavel,
omgiven av toureller, dvs. miniatyrtorn. Byggnaden har ett sadeltak. Bilderna nedan
visar gravkoret med nästan 45 års mellanrum. På den vänstra bilden, från 1903, syns att
det tidigare stod enkla, mindre vårdar framför, utan någon direkt struktur. Den senare
bilden visar att grusgångar har anlagts och att låga inramande häckar runt gravar
tillkommit. När det gäller byggnadens fasad syns också att putsen tidigare delades in i
fält. Sedermera är väggarna helt slätputsade och vitkalkade. På det äldre fotot verkar
byggnaden snarare varit målad i en gul/beige ton.

Den andra byggnaden på Vårdnäs kyrkogård är ett gravkapell på den norra sidan. Det
uppfördes 1928 i en nyklassicistisk stil med slätputsade fasader avfärgade i vitt. Även
sockeln är slätputsad och färgen är nu flammigt rosa och grå. Sadeltaket är täckt med
enkupigt rött tegel. Den profilerade taklisten bildar gavelfrontoner på kortsidorna.
Entrédörren är en dubbeldörr av trä med panel i fiskbensmönster. Portalomfattningen är
en förenkling av kyrkans sydportal. På västra långsidan finns en dörr till det separata
förrådet i kapellets norra del. De rundbågiga fönstren i väster och öster är av trä och är
vitmålade med spröjsverk och råglas. De är helt öppningsbara. Invändigt har
kapelldelen trägolv med luckor. Väggarnas nedre del är klädd med vitmålade skivor
som avslutas upptill med en gråmålad trälist. I övrigt är väggar och tak putsade och
avfärgade i vitt. På norra kortväggen står ett litet enkelt altare. Byggnadens norra del
utgörs av ett förråd med väggar och tak klädda med omålad panel. Det finns en separat
ingång i väster.

1990 gavs tillstånd att få anlägga en minneslund bakom gravkapellet. Den senaste
byggnaden som tillkommit är ett förråd utanför den norra sidan. Det är 7 x 4 m stort och
4 ½ m högt, har ett tegelklätt sadeltak och rödfärgad locklistpanel. Utanför förrådet
finns också en gjuten del för kompost/jord med tre avdelningar.