Stäng fönster Ljungby kn, VITTARYD 3:8 VITTARYDS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Den gamla kyrkogården i Vittaryd ligger strax norr om samhället Vittaryd i direkt anslutning till medeltidskyrkan, sträcker sig i nord-sydlig riktning och är rektangulär till formen. Kyrkogården omgärdas av en stenmur med två ingångar: en i öst och en i nordväst. På insidan av stenmuren växer en trädkrans av lönn, ask och lind. Kyrkogården delas in i tre mindre gräsområden av den grusgång som sträcker sig mellan de två ingångarna. Det största området ligger i södra delen av kyrkogården där även klockstapeln av modellen klockbockstyp från 1660-talet är uppförd. Kyrkogården är inte indelad i några gravkvarter utan omtalas som ett enda kvarter. Kyrkogården omgärdas av en fint kallmurad naturstensmur och är till formen rektangulär och utsträckt i nord-sydlig riktning. På insidan av stenmuren växer en trädkrans med lönn, lind och ask. Delar av muren har farit illa utav träd som vuxit och sprängt undan stenar. I den västra murens södra del har den helt rasat samman efter att ett träd föll under stormen Gudrun 2005. Troligtvis är kyrkogården inte utvidgad, vilket lämnar kyrkogårdsmuren i sin ursprungliga sträckning. Ingångar I öster leder en trappa upp mot en öppning i stenmuren och huvudingången till kyrkogården. Den breda öppningen är försedd med sirligt smidda grindpar vilka bärs upp av huggna granitstolpar. Granitstolparna kröns här av två glasade lanternor. Den nordvästra kyrkogårdsmuren har en ingång som leder direkt in mot kyrkans vapenhus. Även denna ingång är försedd med huggna granitstolpar som håller uppe det sirligt smidda grindparet. Vegetation I en krans innanför muren står ett antal storvuxna askar, lindar och lönnar. Det är dessa träd som präglar vegetationen på kyrkogården. Några utav träden står i nära anslutning till stenmuren, vilket gjort att rötter växer in och spränger upp muren. Hela gravområdet är gräsbevuxet och förutom en storvuxen Rhododendronbuske i sydöstra delen av kyrkogården, förekommer inga häckar eller buskar. Hela kyrkogården ligger på en höjd med en välskött, kullig ängsmiljö omkring. Från prästgården som ligger ett stenkast väster om kyrkogården, leder en allé upp mot höjden. Den slutar ett stycke ifrån kyrkogården men ger ett vackert intryck till helhetsbilden av kyrkoområdet. Gångsystem Huruvida den grusgång som idag finns är ursprunglig eller inte finns inga uppgifter om. Den löper från östra stenmuren diagonalt förbi kyrkan mot nordvästra ingången och sedan en bit runt norra sidan av kyrkan och slutar i höjd med sakristian. På bilder över kyrkan från 1957 ser man att den har samma sträckning nu som då. På flygfotot syns även att det funnits en grusgång från kyrkans östra ingång som löpt diagonalt förbi kyrkans östra gavel bort mot sakristian. Gravvårdstyper På kyrkogården finns det en stor spridning av olika gravvårdar och åldrar. De äldsta stenvårdarna är från 1500- och 1600-talet och är delvis stående, låga stenar samt liggande, stora hällar. På några utav de äldre gravvårdarna finns det ingen tydlig inskription längre, utan de står kvar oidentifierbara. Dessutom finns de karaktäristiska högresta diabas- och granitvårdarna från 1800-talets slut och 1900-talets början, ett smideskors från 1842 samt de låga rektangulära vårdarna som härrör från 1950-talet och fram till vår tid. Några få gravvårdar står uppställda utmed den norra kyrkogårdsmuren. Denna placering verkar de ha haft en längre tid då gravvårdarna idag inte borttages ifrån sin ursprungliga plats. När de idag tas ur bruk får de stå kvar så länge det finns platser, vilket det i dagsläget finns gott om på nya kyrkogården. Den gamla kyrkogården har endast några få gravplatser kvar. Byggnader Två byggnader förekommer på Vittaryds kyrkogård. Den ena är klockstapeln från 1667, uppförd i klockbockstyp. Den står uppförd innanför den östra kyrkogårdsmuren söder om den östra ingången. Klockstapeln har ett spånklätt korstak med fyra gavelrösten. Taket kröns av en spånklädd spira, vilken bär upp ett smideskors. På toppen av vartdera gavelröste har man placerat ett smideskors. Klockstapelns kvadratiska mittbyggnad har försetts med rödfärgad locklistpanel och de elva stödpelarna vilar på 4 kraftiga korslagda eksyllar. Åtta av stödbenen är snedställda och inklädda med bräder som rödmålats på sidorna. Klockringningen är sedan mitten av 80-talet elektrifierad men innanför dörren vid klockstapelns bas kan man fortfarande se den mekaniska anordning som tidigare användes för att trampa klockorna. Insprängt i den västra kyrkogårdsmuren ligger en rödfärgad förrådsbyggnad med locklistpanel. Taket är lagt med brunrött tegel och upp till dörren på östra sidan leder en ramp till den handikapptoalett som byggnaden idag inrymmer. Historien om byggnaden har inte gått att läsa sig till i några arkivmaterial, men troligtvis har den tidigare använts som bårhus. Taket kröns av en vindflöjel med årtalet 1693. Om byggnaden är uppförd detta år finns inga uppgifter om. Ca 100 meter väster om kyrkogården ligger även den röda prästgården med sadeltak och stående panel. Fönsterlister och husknutar är vita och taket är lagt med tegel. Beskrivning av kyrkog årdskvarteret Gamla kyrkogården Allmän karaktär Kyrkogården är rektangulär till formen och ligger utsträckt i nord-sydlig riktning och inrymmer den lilla medeltida långhuskyrkan. Kyrkogården är inte indelad i några kvarter utan omtalas som ett sammanhängande område. Gravstenarna är placerade i enkla linjer och orienterade dels i nordsydlig riktning, dels i öst-västlig riktning. På kyrkogården finner man ett stort antal äldre gravvårdar uppförda från 1500- talet och framåt, men även ett större antal yngre gravar. Gravvårdstyper Åldersmässigt fördelar sig kyrkogårdens vårdar ganska så jämt över tiden från 1850-talet och framåt. Det finns även ett större antal äldre gravvårdar från 1600 – till 1700-talets mitt, vilket utmärker denna kyrkogård. Det finns flera små låga vårdar från 1600- 1700-tal samt några med otydliga årtal. Vårdarna är uppförda i främst diabas och grå granit, men det förekommer inslag av röd granit samt ett smideskors från 1842 och en sandsten från 1686. Två utav de äldre gravvårdarna (från 1686 och 1750) är i väldigt gott skick och har tydliga inskriptioner på både fram och baksida. Förekomsten av titlar och ortsnamn är relativt vanlig på de äldre gravvårdarna. Däremot förekommer inte bibelord och psalmhänvisningar i någon större utsträckning. Exempel på förekommande titlar är sjukvårdssoldaten, häradsdomare, fabrikör, kaptenen och kyrkoherden. Av de ortsnamn som förekommer kan nämnas Feringe, Ljungvilla, Ubbeboda och Klockaregård. Gravar som utmärker sig lite extra utgörs bland annat av det stora ”Andreaskorset” från 1500-talet. Det är ett fristående stenkors i röd granit som huggits ut i ett stycke, men är idag utan inskription. Vården står i mitten av kyrkogården, i nära anslutning till klockstapeln och skall enligt historien ha huggits ut av en man vars fru hastigt dött efter vigselakten. Här finns också två stora, liggande kalkstenhällar från 1600-talet. Det finns även två gravvårdar med vackert uthuggna stenar från 1600- och 1700-talet. Dessa båda har inskriptioner på både fram och baksida. På kyrkogården finns även ett vackert smideskors ifrån 1842. Beskrivning av Nya kyrkog ården idag Allmän karaktär Kyrkogården ligger ca 200 meter norr om kyrkan och karaktäriseras främst av låga rektangulära gravvårdar, men det förekommer även högresta. Kyrkogården är kvadratisk till formen och omgärdas av en stödmur. Innanför stödmuren står en trädkrans utav lönn och lind. I övrigt förekommer enbart några enskilda buskar utav rhododendron och björkspirea. Kyrkogården har en korsgång som förtydligar indelningen av de fyra gravkvarter den innehåller. Den södra korsgången avslutas med en meditationsplats där det finns en fontän samt några bänkar för reflektion. Innanför stödmuren växer en trädkrans som består av lönn och lind. Längs korsgångarna växer relativt nyplanterade oxlar. Här finns också belysning i form av gjutna enkla gatlyktor. Omgärdning Den rektangulära kyrkogården delas naturligt utav grusgångarna in i fyra gravkvarter och ramas in av en kallmurad stödmur i natursten. På insidan är den försedd med en mjukt avrundad jordvall. Längs södra sidan av kyrkogården går stödmuren över till en mur av huggna granitblock som avgränsar kyrkogården från parkeringsplatsen. Den västra stödmuren är försedd med en låg häck utav björkspirea. Ingångar Kyrkogården har två entréer, en i öster och en i söder. Dessa flankeras av kraftiga, huggna naturstenspelare som är försedda med dubbla, sirliga smidesgrindar liknande grindarna på gamla kyrkogården. Den södra gränsar till kyrkogårdens och församlingshemmets parkeringsplats. Precis innanför de båda ingångarna finns kyrkogårdens två serviceplatser. Vegetation Innanför muren omringas kyrkogården av en trädkrans bestående av lönn och lind. Längs den norra och södra muren finns storvuxna träd medan de på östra och västra sidorna är relativt nyplanterade. På den västra stödmuren finns även en nyplanterad björkspireahäck. Utspritt på hela området växer enstaka buskar utav rhododendron och björkspirea. I det nordöstra hörnet av kvarter A och det sydöstra hörnet utav kvarter B har det planterats idegranar för att markera serviceplatserna. Alla fyra gravkvarter är bevuxna med gräs och det förekommer inte några rygghäckar i gravlinjerna. Intill den sydöstra kyrkogårdsmuren växer en trädallé av lönn som markerar vägen upp mot parkeringen utanför kyrkogården. Gångsystem Kyrkogården indelas i fyra kvarter, vilka förtydligas av den grusade korsgången mellan dessa. Grusgångarna återupptogs 2003 då de varit bevuxna med gräs under en längre tid. Kvarteren är i övrigt helt gräsbevuxna. Grusgångarna går från söder till norr och från öst till väst. Korsgångens mitt markeras med en granitsockel krönt av en urna i gjutjärn för mindre blomsterplanteringar. Längs med grusgångarna finns det gatlyktor uppförda i gjutjärn. I slutet utav den norra grusgången har det anlagts en meditationsplats där det ska finnas tid för eftertanke. Här har det uppförts en diagonalställd fontän kantad av tuktade granitblock samt två soffor. Gravvårdstyper Kyrkogården anlades vid 1800-talets slut början och har inte några gravvårdar äldre än från 1890-talets slut. Främst karaktäriseras kyrkogården av låga rektangulära gravvårdar från 1950-talet och fram till vår tid, men det finns även ett större antal högresta diabaser från 1920-talet. Dessutom finns det ett flertal gravar i fri form från senare tid. Några utav gravvårdarna har tidigare varit grusgravar men dessa har under årens lopp besåtts med gräs. På gravvårdarna förekommer det ofta ortsnamn där de gravsatta härrört ifrån. Bibelord och psalmhänvisningar är mindre vanligt och titlar förekommer inte i någon större utsträckning. Kyrkplatsen har idag flera kvarter med mycket plats för nytillskott och därför framstår den som lite ödslig. Byggnader Sydväst om kyrkogården och i direkt anslutning till parkeringsplatsen, ligger en ekonomibyggnad uppförd 1993. Denna inrymmer garage och personalrum m.m. åt kyrkogårdsförvaltningen. Byggnaden är slamfärgad och klädd med locklistpanel och taket är lagt med betongtegel. Församlingshemmet ligger söder om den nya kyrkogården och har tidigare varit en folkskola. Det är en röd byggnad med vita fönsterlister i tre våningar med locklistpanel och brunrött betongtegel. Beskrivning av enskilda kvarter Kvarter A Allmän karaktär Kvarteret ligger i det sydöstra hörnet av kyrkogården och ger ett enhetligt uttryck. Det är de låga rektangulära vårdarna som karaktäriserar kvarteret och gravvårdarna går främst i svart diabas och grå granit, men även röd granit är väl representerad. I kvarteret finns även nya gravvårdsmaterial representerat såsom hallandia och labrador. Gravvårdarna är vända med inskriptionerna åt väster och står i enkla gravlinjer. Området är bevuxet med gräs och det finns enstaka buskar utspritt över kvarteret. I det sydöstra hörnet står en stor monumental gravvård i diabas med en hög stenram, även den i diabas. Gravvårdstyper Främst karaktäriseras området av låga rektangulära gravvårdar från 1950-talet och framåt och det finns fortfarande platser för att uppföra nya gravvårdar. Gravvårdarna är uppförda i diabas och grå granit med inslag av röd granit. Många utav de yngre gravvårdarna har fått en fri form, men har ändå anpassats i höjd till de övriga gravvårdarna. En gravvård som utmärker sig mer än de andra gravvårdarna ligger i det sydöstra hörnet. Det är en stor monumental diabasgrav med en hög stenram. I kvarter A är förekomsten utav ortsnamn på gravvårdarna vanlig medan titlar, psalm- och bibelhänvisningar inte förekommer i någon större utsträckning. Några utav de orter som förekommer på gravvårdarna är Dalhem, Alebo, Svedjan, Åbjörnaboda, och Gylleboda. Exempel på titlar som förekommer är smedsmästare, pastor, ämneslärare och typograf. På några av kvarterets gravvårdar förekommer även kortare texter såsom ”Älskad – Saknad” samt ”Stilla inom tidens gränser evighetens sol går upp”. Kvarter B Allmän karaktär Kvarteret är beläget i kyrkogårdens sydvästra hörn och karaktäriseras utav flera högresta diabasgravar samt lägre rektangulära gravvårdar i diabas och grå granit. Detta kvarter har använts sedan 1900-talets början och det finns även två vårdar från tiden alldeles innan 1900. Gravvårdarna står uppställda med inskriptionerna mot öster och de enkla gravlinjerna går i nordsydlig riktning. Området är gräsbevuxet och endast ett fåtal buskar växer slumpmässigt i kvarteret. I det sydöstra hörnet av kvarteret finns även en serviceplats som markerats med en låg häck utav idegran. Gravvårdstyper De flesta av kvarterets gravstenar härrör från tidigt 1900-tal och är uppförda i diabas och grå granit, men med några inslag utav röd granit. Karaktären på kvarteret är heterogen med både de högresta stenarna i diabas från 1900-talets början och låga rektangulära gravvårdar från 1920-talet och fram till våra dagar. Flera utav de högresta diabaserna har en obeliskliknande utformning. På området finns ett större antal familjegravar och några utav dessa har tidigare varit grusgravar. Några stenramar finns dock inte kvar. Två smala låga gravvårdar uppförda i diabas, härrör från tiden strax innan 1900. Ortsnamn förekommer i stor utsträckning och titlar förkommer också en del. Däremot finns det inte många psalm- och bibelordshänvisningar. Exempel på ortsnamn som förekommer är Feringe, Jonsboda, Hult, Arnelund, Kalfhagen och Lindhult. Bland de titlar som förekommer kan nämnas Skräddarmästaren, Lantbrukare, Hemmansägare, Lärarinnan, Skogsvaktaren och Godsägare. Kvarter C Allmän karaktär Kvarter C ligger i kyrkogårdens nordvästra hörn med gravlinjerna i nord-sydlig riktning. Gravvårdarna är vända med inskriptionerna åt öster och området är liksom de övriga kvarteren helt gräsbevuxet och bara någon enstaka buske växer i kvarteret. I detta kvarter finns idag få gravvårdar och därför finns här mycket plats för nytillskott. Kvarteret har en låg karaktär och gravvårdarna är uppförda i diabas och grå- samt röd granit. Åldrarna på gravvårdarna spänner från 1900-talets början till dags datum. Det finns även en gravsten som härrör från tiden strax innan 1900. Gravvårdstyper Kvarteret har ett väldigt heterogent uttryck med inslag utav olika typer av gravvårdar. Här förekommer låga rektangulära gravstenar i röd och grå granit och samt diabas, men även ett gjutjärnskors från 1996 och ett par små hällar i diabas. En smal, låg diabasvård är uppförd 1898. Här finns också några nytillskott av mer fri utformning och nya material såsom hallandia och labrador. På gravvårdarna är varken bibelord, titlar och psalmhänvisningar vanliga. Däremot förekommer ortsnamn på de flesta utav gravarna. Exempel på orter som förekommer är bland annat Jonsboda, Torsborg, Erikstad och Johanneshus. Några utav de få titlar som förekommer är dock vågmästare, godsägare och hemmansägare. Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D ligger i det nordöstra hörnet av kyrkogården och gravlinjerna står uppställda i nord-sydlig riktning. I det nordöstra hörnet finns två monumentala gravvårdar uppställda i öst-västlig riktning. Detta kvarter skiljer sig ifrån de övriga då några utav gravlinjerna står uppställda i dubbla gravlinjer. Gravområdet är precis som på de andra kvarteren helt gräsbeklätt och med slumpmässigt utplacerade buskar. Gravvårdarna i detta kvarter har ett tidsspann som sträcker sig från 1940-talet till vår tid. De har en låg karaktär och färgskalan är relativt ljus med ett antal yngre marmorvårdar och ljust grå granit. Området har fortfarande mycket plats för nytillskott. Gravvårdstyper Kvarteret ger ett heterogent uttryck när det gäller utformningen utav gravvårdarna, men har en enhetligt lågt hållen karaktär. Gravstenarna är främst uppförda i grå granit med några få inslag av röd granit och diabas. Flera utav de yngre gravvårdarna har fått ett mer fritt uttryck och även nya material såsom hallandia och labrador har använts. Dessutom förekommer två marmorvårdar och två vårdar av mer monumental art. De två monumentala vårdarna står uppförda i öst-västlig riktning i det nordöstra hörnet utav kvarteret, direkt anslutna till stödmuren. På gravvårdarna finns ofta ortsnamn såsom Jonsboda, Ingelstad, Näsbacker och Bokelund. Däremot är titlar och bibelord inte så vanligt förekommande. Utav de titlar som förekommer finns Elektriker, Godsägaren, Fabrikör, Stationskarl och Lantbrukaren. På gravstenarna finner man ibland kortare texter såsom ”Gläds åt att de levt” samt ”Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill. Vad skönt du dröm, kan ej av tiden härjas”. |
