Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Söderköping kn, VÄSTRA HUSBY 6:1 VÄSTRA HUSBY KYRKOGÅRD

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Västra Husby är en medeltida socken. Under 1100-talets senare del uppfördes en kyrka i sten, troligen invigd av biskop Kol. Arkeologiska undersökningar har även påvisat förekomsten av en än tidigare träkyrka. Stenkyrkan hade ett rektangulärt långhus med rakslutet kor och tillbyggdes med ett torn, troligen kring 1300-talet. I slutet av 1700-talet befanns kyrkan vara för liten, och ett tiotal år senare revs kyrkan med undantag för det medeltida tornet. År 1816-17 uppfördes en ny kyrka av byggmästaren Johan Holmberg efter ritningar av Olof Tempelman, arkitekt vid Överintendentsämbetet. Byggnaden är uppförd i en stram nyklassicism med ett stort rektangulärt långhus med rakslutet kor vars östgavel gavs en nyantik gestaltning. Det bevarade tornet i väster fick en ny lanterninavslutning. Vid en häftig brand 1977 eldhärjades kyrkan svårt. Murarna stod dock kvar och exteriören kunde återställas i närmast ursprungligt skick. Även lösa inventarier klarade sig undan branden emedan kyrkan hade tömts inför en förestående restaurering. Återuppbyggnaden leddes av ingenjör Ture Jangvik som skapade ett nytt förminskat kyrkorum med en nyritad inredning.

KYRKOGÅRDEN
Huvudingången är förlagd till öster och är försedd med en svart smidesgrind från 1800-talet med låga, kvadratiska, vitputsade grindstolpar med pyramidformad plåtavtäckning varpå en lykta är placerad. På kyrkans nordvästra sida finns ett gravkapell, en rektangulär byggnad i nyklassicistisk stil. Den har vitputsade fasader och ett plåtklätt valmat takfall med en kraftigt profilerade taklist. På taket finns en låg vitputsad påbyggnad krönt av ett svart smideskors. Ingången är placerad på östra långsidan vars fasad artikuleras av inramade kors i relief på var sida om den blå, rektangulära dubbeldörren med spegelindelning. Byggnaden har invändigt ett enkelt utförande med betonggolv, vitputsade väggar och ett plant trätak och används numer som förråd för t ex den gamla altaruppsatsen från 1902.

Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken.