Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Söderköping kn, SKÖNBERGA PRÄSTGÅRD 3:1 SKÖNBERGA KYRKOGÅRD

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Skönberga kyrka
Skönberga kyrka är tidigmedeltida till sitt ursprung. Den äldsta delen utgörs av det
rektangulära långhuset medan kor, korsarm och sakristia tillkom under medeltidens
senare del. Den är byggd av gråsten och tegel och har vitputsade fasader med brant
tegeltäckt sadeltak. På vinden finns bevarat romanskt måleri från byggnadstiden med en
mycket ovanlig bildframställning influerad av bysantinsk konst. Till kyrkans
ålderdomliga inslag hör också den romanska takstolen med ornerad mittbjälke och en
medeltida järnsmidesdörr. Under 1800-talets senare hälft förstorades fönstren, långhuset
förlängdes i väster genom att vapenhuset integrerades och en ny inredning i nygotisk
stil tillkom. Miljön som är klassad som riksintresse är tät och innehållsrik med tre
generationers prästgårdar, klockstapel, rester av en tidstypisk parkanläggning från 1840-
talet samt ett järnåldersgravfält.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av kvarter A-G, som ligger på den gamla kyrkogården, invid
kyrkan, samt den nya delen. Den äldre delen av kyrkogården har en regelbunden form,
medan den utvidgade delen har en oregelbunden form. Enligt den äldre formen låg
kyrkan centralt placerad. Idag ligger kyrkan vid det nordväst-östra hörnet.

Allmän karaktär
Runt kyrkogården finns en trädkrans av lind. En stenmur går runt den äldre delen av
kyrkogården. På den södra sidan finns en häck av syren som löper fram till den sydöstra
sidan där en kvaderhuggen mur tar vid som går runt den nya utvidgade delen.

Omgärdning
Väster: en ca 0,7-1 m hög halvmur bestående av granit i olika storlekar och med
oregelbunden skiftgång. Muren sträcker sig bara över lite drygt halva den västra sidan.
Därefter tar en hög syrenhäck vid.
Norr: från den västra sidan, sträcker sig en halvmur, som högst ca 1,3 m. Muren består
av granit i varierade storlekar. På ömse sidor av grind, är kalksten uppmurad, som
grinden är fäst i. Eftersom kyrkogården har en oregelbunden form, finns även en sida
till åt norr. Vid den nya kyrkogården, i det nordöstra hörnet finns också en stenmur,
men med helt annan karaktär. Den består av stora granitkvadrar och är hög p.g.a. att
omgivande mark är lägre. Innanför, uppepå muren, finns skärmar av tryckimpregnerat
virke. Närmast kyrkogården växer en smal häck av tuja.
Öster: kvaderhuggen granitmur, ca 0,7-1,2 m hög. Det är mot det nordöstra hörnet som
muren blir högre. Det finns en sida till mot öster, vid den äldre delen av kyrkogården.
Där finns istället en ca 1,5 m bred halvmur. Från söder räknat är muren låg, i marknivå,
men blir mot norr allt högre och är ca 1,2 m som högst. Innanför muren växer en häck
av tuja.
Söder: från den västra sidan och fram till där nya delen av kyrkogården börjar, växer en
hög syrenhäck. Därefter finns en låg, ca 0,7 m hög kvaderhuggen granitmur. Den ligger
i två skift.

Ingångar
Väster: dubbelgrind i järnsmide. Dekoren är enkel med lodräta stänger med kors upptill
och över det ett bågmönster. Grindstolparna är fyrkantiga och vitputsade med
koppartak. Ovanpå taket finns en kupol med ett kors som prydnad. På den västra sidan
finns en ingång till, bakom klockstapeln. Där finns dock ingen grind utan en smal
asfalterad gång som efter någon meter in på kyrkogården uppgår i en grusgång.
Söder: mellan gamla och nya delen av kyrkogården finns en öppning i syrenhäcken, för
att maskiner ska kunna ta sig in på kyrkogården vid behov.
Nordöst: i hörnet, vid förrådet, finns en grusgång in på den nya delen, och i början på
den östra delen, fortsätter grusgången in på den äldre delen av kyrkogården.
Norr: en enkelgrind av järnsmide av samma sort som den västra grinden. Det finns inga
grindstolpar, utan grinden är fäst i kalkstensblock, som är uppmurad på båda sidor av
grind.

Vegetation
Rygghäckar i främst nord-sydlig riktning. De består av bland annat, buxbom, hagtorn
måbär, tuja, ölandstok, m.m. Av mer exotiskt inslag är ett högt akasiaträd. Ett till har
funnits men tagits ned 2006. En ny akasia planeras att återplanteras. Trädkransen består
av lindar. Speciellt utmärkande är också de höga tujor som inramar en större
grav, 1-11 söder om kyrkan. I detta område finns också gravar omgärdade av buxbom.
Väster: på den södra sidan av ingången, finns en hög lönn. Längre ned mot den södra
sidan växer fyra höga lindar i trädkrans. Utanför växer en hög syrenhäck.
Norr: utanför den gamla kyrkogården, växer två höga lindar. Vid den sida åt norr som
ligger vid förrådet, bredvid den nya delen av kyrkogården, växer inne på kyrkogården
en häck av tuja. Utanför kyrkogården, i det nordöstra hörnet, växer en pil.
Öster: sju lindar växer utmed denna sida. Vid minneslunden, växer fyra hagtornsträd.
Minneslunden inramas av höga häckar av tuja.
Söder: en syrenhäck växer utmed drygt halva sidan. Sju lindar står utspridda utmed hela
den södra sidan.

Gångsystem
Grusgångar finns i både öst-västlig och nord-sydlig riktning. Det finns både grusgångar
av smått, krossat grus och av naturgrus.

Gravvårdstyper
Söder om kyrkan finns ett område med sandgravar, omgärdade av buxbomshäckar. Vid
den västra muren står äldre gravvårdar av exempelvis kalksten, uppställda. Söder om
kyrkan finns också ett antal gravhällar. Både på den äldre delen och den nya
kyrkogården, finns gravvårdar av senare tillkomst. Dessa är lägre och breda.

Minneslund
En minneslund finns längst mot öster på den nya kyrkogården. Denna invigdes den 23
september 1990. Arkitekten Ola Croneman har planerat minneslunden som är utformad
som en cirkel med en centralpunkt i form av ett Andreaskors av vit krossten. I mitten
finns en rund fontän med en röd sten av granit. Ur stenen rinner det ner vatten. En
Kristusgestalt av brons, också ett verk av Croneman, står längre ned på stenen. På ömse
sidor av ingången till minneslunden växer en häck av tuja. Den täcker halva cirkeln.
Den andra halvan är öppen ut mot det omgivande landskapet. Plats för blommor finns
bakom stenen, på ett cementblock som fungerar som ett slags altare. Två parksoffor är
placerade framför de båda tujahäckarna, och vända utåt landskapet.

Byggnader
En klockstapel finns sydväst om kyrkan. Den består av stående, rödmålade brädor och
har torntak av spån. Bakom den finns en källare i muren som tidigare använts som
likbod.

Beskrivning av enskilda kvarter

Kvarter A Gravplats nr 1-125

Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-125 och ligger på kyrkans södra sida. På kvarterets
norra sida ligger kyrkan, och på den västra sidan går den västra muren. Öster om A
ligger kvarter D, och söder om, kvarter F. Grusgångar ramar in kvarteret. Några
gravvårdar står invid kyrkan och några vid den västra muren. Flertalet av gravvårdarna
återfinns dock inom ett rektangulärt område.

Allmän karaktär
Den höga, rödfärgade klockstapeln, står i områdets västra del. Ett flertal av gravarna
inramas av buxbomshäckar. En större sandgrav, inramad av höga tujor, ger karaktär åt
kvarteret.

Omgärdning
Halvmur i väster.

Ingångar
Ingång i väst, i kyrkans västliga förlängning.

Vegetation
Häckar av buxbom och höga, formklippta tujor. En stor lönn står vid den västra muren.

Gångsystem
Grusgångar av smått, krossat grus. Sandgravarna sammanbinds av smala sandgångar.

Gravvårdstyper
De buxbomsomgärdade sandgravarna, ger karaktär åt området. Många gravar är äldre
och högresta. Titlar som finns på gravvårdarna i kvarter A är bland annat; ”Friherre”,
”Hushållerskan”, ”Länsveterinären”, ”Postmästaren” etc. I den södra delen finns lägre
och bredare gravvårdar från senare tid. Tre stenramsgravar, en av dem med
gjutjärnsomgärdning, finns. En mer ovanlig gravvård finns, nr 85-86. Den liknar en
pumpa och har ingen inskription.

Byggnader
Klockstapeln finns inom kvarterets gränser.

Kvarter B Gravplats nr 1-130

Kvarteret omfattar gravplats nr 1-130 och ligger längst mot norr. Längs den västra
muren finns en rad äldre gravvårdar uppställda. Kyrkan ligger på den södra sidan. På
den östra sidan finns kvarter C.

Allmän karaktär
Förutom de gravvårdar som står vid den västra muren, sträcker sig raderna av gravar i
väst-östlig riktning med rygghäckar av buxbom. Invid kyrkans nordöstra sida finns
några äldre gravvårdar, tillhörande släkten De Geer.

Omgärdning
Västra och norra muren.

Ingångar
Den västra ingången till kyrkan, ligger mittemellan kvarter A och B. På den norra sidan
finns en smidesgrind.

Vegetation
Rygghäckar av buxbom.

Gångsystem
Längs kyrkans långsida och från den norra grinden går två grusgångar.

Gravvårdstyper
Utmed den västra muren finns äldre, främst 1800-tals gravvårdar i kalksten och granit.
Många gravvårdar längs rygghäckarna är från 1950-60 tal och är av lägre, och bredare
sort. Titlar på gravvårdarna i detta kvarter är bland annat; ”Riksdagsmannen” och ”F.D.
Riksdagsmannen”. Den äldsta gravvården, från 1820, har en intressant titel: ”Teologiæ
doctorn kong. Hof predikanten prosten och kyrkoherden”.

Kvarter C Gravplats nr 1-50

Kvarteret omfattar gravplats nr 1-50 och ligger längs med den östra muren, mot norr, på
den äldre delen av kyrkogården.

Allmän karaktär
Kvarteret är ett litet område och innefattar två parallella rader gravar med rygghäckar,
samt en större grav invid kyrkans sydöstra hörn.

Omgärdning
Norra och östra muren.

Ingångar
Till kvarteret finns en smidesgrind i det nordöstra hörnet, samt en öppning i muren på
den östra sidan, mot förråd med omgivning.

Vegetation
Rygghäckar av buxbom och tuja. Runt grav nr 49-50 växer en tät häck av buxbom.

Gångsystem
Från grinden på den norra sidan, sträcker sig en grusgång mot söder. Mellan de båda
raderna av gravar finns en gräsmatta.

Gravvårdstyper
I området finns inte så många gravvårdar, många har tagits bort. Utmärkande är de fyra
gravhällar, nr 44-48, varav 44-46, (tre st.), ligger inom en stenram. Nr 49-50 är en
natursten som ligger på en gräsbevuxen kulle i en sandgrav med buxbomsomgärdning.
Titlar i C är bland annat; Köpman, Disponent, Provinsialläkaren, etc. Det finns flera
gravar som tillhör den adliga släkten De Geer inom kvarter C.

Kvarter D och E, Gravplats nr 1-96 samt 1-119

Dessa båda kvarter är lika till formen. De har rygghäckar i nord-sydlig riktning och
ligger bredvid varandra utmed den östra muren, som delar den äldre och nyare delen av
kyrkogården. Åt väster gränsar D mot A och E gränsar till F. C ligger norr om D.

Allmän karaktär
D-kvarteret har mer högresta, äldre gravvårdar medan i E finns färre gravvårdar som till
större delen tillkom på 1950-70-tal. Längs muren i E, finns bara ett fåtal gravvårdar
kvar. En grässlänt sluttar upp mot muren och framför denna finns en stor och öppen
gräsmatta.

Omgärdning
På östra sidan mur och på den södra sidan syrenhäck.

Ingångar
Mellan C och D finns en öppning i muren ut mot förrådsområdet. Mellan D och E finns
också en öppning i den östra muren, samt att det längst mot söder finns ytterligare en
öppning i muren. Alla är utan grind.

Vegetation
Ett högt akasiaträd finns invid den östra muren, i D. Ett till träd som fanns inom
området togs ned 2006, och vid inventeringstillfället fanns en stor stubbe kvar.
Rygghäckarna är av tuja och hagtorn. En hög lind står längst mot söder, i E, vid
ingången mellan den äldre och nyare delen av kyrkogården. Två lindar finns i
trädkransen på den södra sidan.

Gångsystem
I kvarter D finns två grusgångar i nord-sydlig riktning. Mellan D och A, och mellan E
och F, finns mot väster en grusgång. Inom E finns inga grusgångar, utan ytorna
sammanbinds av gräsmattor.

Gravvårdstyper
Inom D finns flera högresta i främst svart granit. Speciellt utmärkande för D är också nr
29-32, som är fyra gravhällar liggande i grusgrav med stenomgärdning. I kvarter E finns
färre gravar och av senare tillkomst, 1950-70 tal. Det finns många titlar som har kyrklig
förankring, exempelvis, ”Kyrkovärd”, ”Kyrkoväktaren”, ”Prosten”, ”Prostinnan”,
”Komminister”, etc.

Kvarter F och G, Gravplats nr 1-117, samt 1-96

Dessa två kvarter ligger på den södra sidan av den gamla kyrkogården. F gränsar i öster
mot E, och i norr till A. F ligger på dess västra sida. F ligger söder om klockstapeln,
utmed den västra sidan.

Allmän karaktär
Mellan de båda kvarteren står två björkar på rad i ett annars öppet område.
Rygghäckarna är låga och mellan dem finns breda gräsytor.

Omgärdning
På den södra sidan växer en hög syrenhäck som fortsätter utmed den västra sidan.

Ingångar
Bakom klockstapeln finns på den västra sidan en övergång mellan mur och syrenhäck.
Mellan dessa finns en öppning med en asfalterad gång som sträcker sig in en bit på
kyrkogården.

Vegetation
Rygghäckarna är av lövad art, bland annat måbär och hagtorn. Mellan gravvårdarna
förekommer i båda områdena låga och klippta buxbomsklot. Två björkar står mellan
kvarteren, och för övrigt, trädkrans på södra och västra sidan av lind.

Gångsystem
Inom kvarteret utgörs gångytorna av gräsmattor. Mellan de båda kvarteren sträcker sig
en grusgång som går fram till kyrkan.

Gravvårdstyper
I kvarter F finns ett par gravvårdar som är högresta. Annars är flertalet gravvårdar i
både F och G av lägre och mindre sort. Så många äldre gravvårdar finns inte i de båda
kvarteren, utan flertalet är från främst mitten av 1900-talet och senare. I F finns dock en
kalksten, nr 24-26, som troligtvis är från 1800-talet.

Nya delen Gravplats nr 1-424

Kyrkogården utvidgades på 1950-talet åt öster. Enligt uppgift invigdes den nya delen
den 10 september 1956. Det enkla, mörkbruna träkors som står där idag är samtida med
den nya delen. Minneslunden tillkom 1990.

Allmän karaktär
Minneslunden är placerad längst mot öster och fram till denna leder en grusgång, där
ovan nämnda kors står. På båda sidor av denna mittsektion, finns rygghäckar i nordsydlig
riktning, förutom en häck i det sydöstra hörnet, som liksom kyrkogården, har en
diagonal dragning.

Omgärdning
På den södra, östra och norra sidan går en kvadermur. Mot väster och den äldre
kyrkogården går den gamla östra muren.

Ingångar
Till området leder två grusgångar genom den gamla muren, på den västra sidan. Från
den norra sidan, vid förrådet, leder en gång in till den nya delen av kyrkogården.

Vegetation
Rygghäckarna är av hagtorn, spirea, tuja samt ölandstok. Framför minneslunden växer
fyra hagtornsträd. Lindar i trädkrans på södra och östra sidan. Runt korset i mitten av
kyrkogården, finns en fyrkant av grus, med planteringar av rosenspirea i hörnen.
Framför växer fyra barrträd av tujaliknande sort.

Gångsystem
Grusgångar runt de olika gravområdena. Minneslunden är belagd av röda cementplattor
med småsten i .

Gravvårdstyper
Hela den nya delen har likartade gravvårdar. Norr om minneslunden är de från 1960-
talet och framåt. På den södra sidan av minneslunden är gravvårdarna från 1980-talet
och senare. Det är olika varianter av låga och breda gravvårdar.

Minneslund
En minneslund finns sedan 1990 längst mot öster, på den nya kyrkogården. 1988
väcktes frågan om minneslund av en lokal pensionärsförening. Kyrkorådet i Skönberga
församling tyckte idén var bra och arkitekten Ola Croneman fick uppdraget att utforma
minneslunden. Minneslunden är till formen rund och inramas på den västra sidan av två
tujahäckar med en ingång mellan sig. Mot landskapet i öster är det öppet. Där finns
plats för medhavda blommor och för plantering. Golvet är av röda, fyrkantiga, små
cementplattor med små stenar i. I mitten finns en rund fontän som står i vitt grus som
har formen som ett Andreaskors. En röd granitsten står där i mitten och vatten porlar
nedför den. En liten bronsfigur, Kristusgestalt, står längre ned på stenen, även den ett
verk av Croneman.

Övrigt
Två nytillverkade parksoffor i äldre stil står på ömse sidor av ingången till
minneslunden. De är märkta ”Klafreströms Bruk” på armstöden.