Stäng fönster Motala kn, VÄSTRA STENBY KYRKA 1:1 VÄSTRA STENBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| VÄSTRA STENBY KYRKOGÅRD Kyrkogården har ett relativt högt läge med utsikt över den omgivande slätten främst mot norr och Örvads by och söder med Lårstads by närmast kyrkan. Mot nordväst höjer sig marken långsamt upp mot det betydligt högre belägna Sjökumla. Den ursprungliga kyrkogården är oregelbundet kvadratisk och avsmalnande mot öster både i norr och söder. Efter utvidgningen på 1970-talet är den södra delen betydligt större än den norra. Tidigare låg kyrkan nöjaktigt centralt placerad på kyrkogården. Den gamla kyrkogården är indelad i tre kvarter M som följer kyrkogårdsmuren, N som utgör den norra inre delen och S som utgör den södra motsvarigheten. Den nya kyrkogården kallas U, då den är avsedd för urnebegravningar. I dess västra del ligger också den 1989 anlagda minneslunden. Västra Stenby kyrka Västra Stenby kyrka är ett resultat av sammanslagningen av Kälvestens och Stens (ibland Västra Sten) socknar under tidigt 1800-tal. Vid sammanslagningen revs Stens kyrka helt, medan Kälvesten genomgick en mycket omfattande ombyggnad. Kvar av den medeltida kyrkan finns endast delar av tornet. Den nya kyrkan avsynades 1812 och fick det nya namnet Västra Stenby. Byn den ligger i heter fortfarande Kälvesten. Stens socken brukar anses omnämnt med egen kyrkoherde, herr Nils, redan 1301. Belägget får dock anses osäkert. I en uppräkning av personer och institutioner som lånat ut pengar till biskop Bengt i Linköpings företrädare och som blivit ersatta av denne nämns ”……….Domino Nicholao de sten, XIII marcas denarioum…….” Herr Nikolaus (Nils) i (eller till) Sten 13 mark silvermynt (svenskt Diplomatorium brevnummer 1955). Herr Nils kan alltså lika gärna eller snarare än kyrkoherde ha varit frälseman. Sten förefaller ha varit ett ganska omfattande gods under tidig medeltid, av ortnamnen att döma bör både åtminstone själva Sten (ibland västra Sten), Norrsten och Söräng ha ingått (möjligen har Kälvesten varit Östra Sten i detta sammanhang). Ett medeltida gods med namnet Sten finns också i Tingstads socken på Vikbolandet och det kan vara detta som avses. Kälvesten omnämns som socken 1325 i samband med en markdonation. Dokumentet är undertecknat ”Super honis in Mycklaeby, in parochia Kaelusten, ostgocie” På Myckeleller Möckelby i Kälvestens socken, Östergötland (svenskt Diplomatarium brevnummer 3368). Namnet borde syfta på dagens Nyckelby. Både Kälvestens och Stens socknar ägde tidigmedeltida kyrkor. Båda är också försedda med kraftiga stentorn av vilka Kälvestens också bär tydliga romanska drag. Dessa drag framgår tydligt av Brenners teckningar från 1670-talet. Båda har rundade absider med blinderingsutsmyckningar av samma typ som ännu kan ses vid den närbelägna kyrkan i Ask. Kälvestens torn har en spetsig tornhuv medan Sten har ett vanligt tak. Bilderna visar kyrkorna från söder där vapenhus är tillfogade, sannolikt under 1400- talet. Kälvestens är enklare av trä, medan Stens vapenhus är uppfört i sten. Stens kyrka brändes av danskarna under jutefejden på 1560-talet och återuppbyggdes med hjälp av pengar från kung Johan III. När Koch avbildar kyrkorna i sin mer naturalistiska stil har en hel del förändringar ägt rum. Kälvestens kyrka är förlängd till långhusets nästan dubbla längd och vapenhuset är rivet. Stens kyrka är sig lik, men har fått en praktfull tornspira. Enligt sägnen brukade den heliga Birgitta övernatta i tornrummet på Kälvestens kyrka då hon färdades mellan Ulfåsa och Vadstena, och till Birgittajubileet 2003 lät man inreda Birgittas kammare i den första tornvåningen. I samband med detta gjordes en arkeologisk analys av tornrummets avsatta smutslager då man fann ett silvermynt från 1200-talet och en medeltida trissporre. År 2003 gjordes också en dendrokronologisk datering utifrån trävirke från det bevarade tornet som visar att timret fälldes omkring 1212, långhuset kan emellertid ha tillkommit före tornet. Västra Stenby kyrka Den nya kyrkan avsynades den 23 december 1812. Den är uppförd i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekt Per Wilhelm Palmroth. Byggmästare var Johan Holmberg. Det medeltida tornet sparades och ingår i den nuvarande kyrkan. Långhuset är rektangulärt med rakslutet korparti, en tresidig sakristia i två våningar i öster och torn i väster. Den är till viss del uppförd av stenar från de två äldre kyrkorna, fasaden är vitputsad och dess sadeltak är täckt av spån. Långhuset är rektangulärt med rakslutet korparti, en tresidig sakristia i två våningar i öster samt torn i väster. Vid nybyggnationen ersattes tornspiran av en låg tornhuv prydd med glob och kors. Byggnaden är murad av marksten och kalksten från de två äldre kyrkorna, fasaden grovputsad och avfärgad i vitt med slätputsade omfattningar och profilerad taklist. Långhuset täcks av ett sadeltak, sakristian av ett lägre valmat tak och tornet av en låg huv, alla belagda med spån. Ursprungligen var långhuset täckt av taktegel men ersattes av spån redan 1829. Det är oklart vilket material tornet och sakristian ursprungligen var täckta med. Huvudingången är via tornet i väster men det finns ingångar även på långhusets samt sakristians sydsida. Portöppningarna är stickbågiga och dörrarna klädda med snedställd profilerad panel. Sakristians ytterdörr är medeltida och även de inre dörrarna i sakristian har ett ålderdomligt utseende, sannolikt sparade från den äldre kyrkan. De symmetriskt placerade fönstren är rundbågiga och försedda med färgat antikglas i gjutjärnsspröjs. Tornet har runda fönsteröppningar som dock är igensatta förutom mot söder. Klockorna kommer från de båda rivna kyrkorna. Större renoveringar och förändringar har ägt rum 1912, 1938-39, 1965 och 1971. Beskrivning av kyrkogården Allmän karaktär Oregelbunden kyrkogård omgiven av en trädkrans och kyrkogårdsmur. Högre smala äldre vårdar står utmed muren. Södra sidan präglas av raka gravrader innanför ett strikt häcksystem medan norra sidan har en öppen gräsmatta med en bevarad allmän linje bestående huvudsakligen av vita träkors, innanför ett omgivande häcksystem. Söder om det södra kvarteret finns en rektangulär utbyggnad från 1970-talet där ännu bara ett fåtal platser tagits i bruk och där minneslunden anlades 1989. Omgärdning Gamla delen Västra sidan: kyrkogårdsmuren är kallmurad av i huvudsak rundad gråsten med inslag av enstaka kalksten. I basen ligger upp till 1,0 m stora stenar, högre upp ligger 0,4-0,1 m stora stenar, höjden är ca 1,2 m. Insidan är släntad. Innanför muren växer en trädkrans av sex höga jämngamla lindar, tätast i norr, medan tre träd tagits bort i söder. Innanför trädkransen växer en 0,8 m hög hagtornshäck. Norra sidan: på norra sidan finns en likadan mur som i väster med släntad insida. Nedanför släntningen på insidan finns en 0,8 m hög hagtornshäck. Trädkransen består av tre äldre lindar. Östra sidan: på östra sidan finns samma kyrkogårdsmur och hagtornshäck som i väster. Trädkransen består av sex höga lindar. Längst i söder ersätts trädkransen av en 3 m hög syrenhäck som står utanför hagtornshäcken. Södra sidan: på södra sidan finns samma kyrkogårdsmur och samma hagtornshäck som på de andra sidorna. Trädkransen är borttagen. Nya delen Västra sidan: kyrkogårdsmuren är en terrassmur i kallmursteknik byggd av upp till sju skift av 0,1-0,5 m stor rundad natursten. Muren är mellan 1,0 och 1,8 m hög. Innanför finns en 0,3 m hög hagtornshäck och en trädkrans av tre unga lindar. Norra sidan: terrassmuren i norr är uppbyggd på samma sätt som i väster, den är lägre, ca 0,6 m. Innanför finns en 0,3 m hög hagtornshäck och en trädkrans av sju unga ekar. Östra sidan: Kyrkmuren är inte synlig på denna sida då den ligger i nivå med åkermarken utanför. Hagtornshäck på samma höjd som i övrigt och en trädkrans av tre unga ekar. Södra sidan: i söder utgörs omgärdningen av den gamla kyrkogårdens norra mur. Längs med muren har från väster en pinjetall, en rosenbuske, en låg tuija, två 3 m höga idegranar på ömse sidor ingången. Där också en låg tuja och en rosenbuske planterats på vardera sidan. Ingångar Huvudgrinden står i nordväst. Den består av en dubbelgrind i smidesjärn mellan fyrsidiga granitpollare med toppig överdel. Grinden har en svängd profil och har ornament i tre nivåer. Överst ett smalt band med löpande hundmotiv, den mellersta huvuddelen har bågar och knippen, medan den nedersta bården har enklare kryss. I söder står en enkelgrind med samma pollare och samma ornamentik som huvudgrinden. Den är flyttad från den gamla södra ingången som numera är ingång mellan gamla och nya kyrkogården. Tidigare fanns en väg över gärdet bort till Lårstad, men idag leder grinden bara ut på åkern. I nordöst finns en enklare öppning som leder ut till bårhuset och parkeringen. Denna består bara av en öppning i muren. Vegetation Förutom hagtornshäcken och trädkransen i omgärdningen finns system med rygghäckar i de övriga kvarteren. I kvarter N fem nordvästsydöstligt löpande spirea, oxbär och berberis. Dessutom finns två östvästligt orienterade häckar av idegran och tuja. I kvarter S finns sex nordsydligt löpande rygghäckar, de flesta med T-avslut i söder. Arterna är en blandning mellan berberis, spirea och oxbär. I det nya kvarteret (U) finns fem nordsydligt löpande system med rygghäckar huvudsakligen av idegran men också törnros förekommer. Tre av häckarna är klippta i takform. Kring minneslunden finns en kvadratisk 0,4 m hög idegranshäck och en rosenrabatt. Gångsystem Den gamla kyrkogården har krattade grusgångar av naturgrus. Huvudgången leder in från huvudgrinden och runt hela kyrkogården lämnande en gravrad (kvarter M) utanför. Framför tornet finns en grusplan och en grusgång löper runt hela kyrkan, utom ett mindre parti vid koret, där det är gräsmatta. Kvarter S delas på mitten av en grusgång som leder från södra portalen upp till öppningen mot nya kyrkogården. Nya kyrkogården har en kringgående grusgång som avbryts av minneslunden i nordvästra hörnet. Gravvårdstyper Två röda kalkstensvårdar från 1820-talet i respektive södra och norra kvarteren har sparats då kyrkogården lades om. De utgör sannolikt de äldsta bevarade vårdarna på plats. Längs med kyrkogårdsmuren finns ett stort antal 1800-talsvårdar på ursprunglig plats. Dessa är huvudsakligen av den höga smala typ som också präglar det tidiga 1900-talet. Vårdar av den senare typen kompletterar de äldre i murkvarteret. En hög obelisk, ett avbrutet livsträd, ett fernissat träkors och en större stenramsgrav finns också. Fler grusgravar har funnits men är borttagna. I norra kvarteret finns ett stort antal träkors och små enkla vårdar från den gamla allmänna linjen i behåll. I kvarterets utkant finns flera låga breda vårdar från 1950- och 1960-tal men också en äldre hög obelisk, en öppen bok och ett järnkors. I södra kvarteret är innehållet mer blandat. Ett par höga bautastenar och en järnurna finns bland de mer ovanliga vårdarna. Här dominerar annars lägre ofta breda vårdar från 1950-2000-tal. På nya kyrkogården finns ännu bara ett tiotal vårdar uppställda på plats. Samtliga ganska låga och moderna. Minneslund Minneslunden anlades efter beslut 1989 och ligger i nordvästra hörnet av den nya kyrkogården. Lunden utgörs av en kvadratisk omgärdning av en takformigt klippt 0,4 m hög idegranshäck med en gräsmatta och en trädgårdsplattegång innanför. I nordvästra delen av gräsmattan finns en natursten med texten ”minneslund”. Längs med den gamla kyrkomuren finns en rosenrabatt. Byggnader Utanför det nordöstra hörnet av kyrkogården finns ett som bisättningsbyggnad uppfört hus. Gavlarna är av mörkt brunbetsat trä och långsidorna vitkalkade. Taket är av plåt. Byggnaden uppfördes 1963. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER KV M (mur) Gravplats nr 1-170 Kvarteret omfattar gravplats nr 1-170 och utgörs av den yttersta raden gravar invid kyrkomuren längs med hela den gamla kyrkogården. Allmän karaktär Gammalt köpegravskvarter utmed trädkransen och muren. Huvudsakligen höga smala gravvårdar från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Flera säkerligen ursprungligen ditkomna direkt efter kyrkogårdsomläggningen 1867. En större grusgrav bevarad av ett säkert mycket större ursprungligt antal. Omgärdning Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmuren i alla väderstreck, samt av den kringgående grusgången. Ingångar Huvudgrinden står i nordväst. Den består av en dubbelgrind i smidesjärn mellan fyrsidiga granitpollare med toppig överdel. Grinden har en svängd profil och har ornament i tre nivåer. Överst ett smalt band med löpande hundmotiv, den mellersta huvuddelen har bågar och knippen, medan den nedersta bården har enklare kryss. I söder finns platsen för den gamla södra ingången. Den utgörs idag av en öppning i muren och grinden har flyttats söderut. I nordöst finns en enklare öppning som leder ut till bårhuset och parkeringen. Denna består bara av en öppning i muren. Vegetation Häckar och trädkrans finns i omgärdningen. En grav i väster har en omgärdning av flera sorters häckväxter. Norra och södra sidan av graven begränsas av 0,7 m höga ligusterhäckar avslutade i öster med 1,0 m höga syrener och i väster av 2,0 m höga hagtornsbuskar. Graven är öppen mot öster och begränsas av hagtornshäcken på kyrkmuren i väster. Gångsystem En grusgång av naturgrus går runt hela kvarteret. Gravvårdstyper Gravvårdar från 1859-2002. 12 kvarstående 1800-talsvårdar, främst placerade på rad längst västra långsidan. I söder och öster finns liknande vårdar från tidigt 1900-tal. De flesta höga smala och resta över hemmansägare I norr och nordöst är de flesta av de äldre vårdarna utbytta mot modernare från 1960-2000. En större grusgrav finns också bevarad. Till de ovanligare typerna hör ett avbrutet livsträd, ett kalkstenskors och ett fernissat träkors. De vanligaste titlarna är hemmansägare och lantbrukare. Till de ovanligare hör ringkarlen (klockaren) och folkskolläraren/orgelnisten. Kvarter N (norra) Gravplats nr 1-197 Kvarteret omfattar gravplats nr 1-197 och utgör den inre norra delen av kyrkogården. Allmän karaktär Kvarteret smalnar av kraftigt mot norr från östra sidan och blir därmed något oregelbundet. Kvarteret består av dels en ytterkant utanför de yttersta häckarna, där köpegravar varit placerade, och en inre gräsmatta där den gamla allmänna linjen funnits. I ytterkanten har de flesta gravvårdarna ersatts med nya men ett fåtal finns kvar. I det inre finns mellan de sneda rygghäcksystemen fortfarande ett stort antal vita träkors och ett mindre antal små liggande gravvårdar från den allmänna linjen. Omgärdning Kvarteret omgärdas av grusgångar på alla sidor. Ingångar Kvarteret ligger mitt på kyrkogården. Vegetation Kvarteret har system av rygghäckar. Till följd av att det smalnar av mot norr ligger alla häcksystem utom de yttersta häckarna i norr, söder och väster i sned nordöstligsydvästlig riktning. De yttre häckarna lämnar en gravrad utanför. I väster finns en 0,5 m hög spirea, i norr finns en 1 m hög takåsklippt idegranshäck, i öster en 0,4 m hög spirea och i söder en 0,6 m hög takåsklippt tuja. Inne i kvarteret löper från väster en 0,7 m hög oxbärshäck, en 0,5 m hög spirea och en 0,6 m hög berberishäck. Gångsystem Grusgångar går runt kvarteret på alla sidor. Gravvårdstyper Gravvårdarna täcker tiden 1822-2003. Mitt i kvarteret finns ett stort antal vita träkors, som underhålls och ersätts kontinuerligt. De är resta 1926-1956. Mitt bland dessa finns också enstaka bevarade stenar från allmänna linjen. I utkanten är de flesta äldre vårdar ersatta med modernare anspråkslösa låga vårdar, 1950-2003. Bland de äldre finns en hög obelisk och ett järnkors. Längst i väster finns en rad gravvårdar som alla hört till grusade stenramsgravar, på vilka stenramarna är borttagna. Gravvårdar med titlar finns endast i den yttersta raden gravar. Vanligast är hemmansägare/lantbrukare. I raden närmast huvudgången ligger två kantorer och en trädgårdsmästare. Längst i norr en komminister. Kvarter S (Södra) Gravplats nr 1-229 Kvarteret omfattar gravplats nr 1-229 och utgör den inre södra delen av kyrkogården Allmän karaktär Kvarteret präglas av raka rader gravvårdar mellan rygghäckar. Avslutningen på två av dessa i T-form gör att halvslutna rum bildas på två ställen. Kvarteret delas i två lika stora delar av gången från södra portalen ut till nya kyrkogården. Omgärdning Kvarteret omgärdas av grusgångar på alla sidor. Ingångar Kvarteret ligger mitt på kyrkogården. Vegetation Sex nordsydligt löpande rygghäckar, tre i varje halva av kvarteret finns. Från väster en 0,3 m hög spirea, fyra 0,8 m höga oxbärshäckar samt en 0,6 m hög berberis. Oxbärshäckarna har alla en T-formad avslutning i norr. Häck 2 och 3 är helt slutna mot söder så att en enskild häckomgärdad gravplats (grav S63-65, ett familjemonument) bildas. I norr finns på ömse sidor om grusgången från södra portalen låga breda tujor. Gångsystem Gångar av naturgrus löper runt hela kvarteret. En gång från södra portalen delar kvarteret i två delar. De grusgångar som på kyrkogårdskartan från 1989 är markerade längst i öster och väster är igensådda. Gravvårdstyper Gravvårdarna täcker tiden 1821-2004. Kyrkogårdens äldsta gravvård (Anna Maria Durberg 1821) står på en onumrerad plats längst i nordväst. Enstaka äldre vårdar finns i övrigt bevarade, bland dessa en med en järnurna och ett par höga bautastenar. Den östra delen domineras helt av låga breda vårdar från 1960-2000-tal medan den västra har mer blandat innehåll. Två familjemonument med en bautasten och flera omgivande små liggare finns i norra och södra utkanten av kvarteret. Gravvårdarnas titlar visar stor spridning i olika yrken. Ålderdomliga titlar som fjärdingsman, häradsdomare, smidesmästare och rusthållare förekommer liksom modernare som tandläkare och ingenjör. Inte mindre än tre gravvårdar har titeln fiskare vilket kan synas märkligt för en inlandssocken. Fiske har dock bedrivits, inte minst på vätternröding i socknens västligaste del som gränsar till sjön vid Freberga. Kvarter U (urnor), Nya kyrkogården Gravplats nr 1-200 Kvarteret omfattar gravplats nr 1-200 och ligger söder om kyrkan. Kvarteret anlades för urnebegravningar under tidigt 1970-tal. Det präglas av den relativt nyanlagda muren, trädkransen och hagtornshäcken samt av minneslunden i nordväst. De flesta rygghäckarna är uppväxa och kraftiga men gravvårdar saknas helt utom ett fåtal längst i öster. Omgärdning Västra sidan: kyrkogårdsmuren är en terrassmur i kallmursteknik byggd av upp till sju skift av 0,1-0,5 m stor rundad natursten. Muren är mellan 1,0 och 1,8 m hög. Innanför finns en 0,3 m hög hagtornshäck och en trädkrans av tre unga lindar. Norra sidan: terrassmuren i norr är uppbyggd på samma sätt som i väster, den är lägre, ca 0,6 m. Innanför finns en 0,3 m hög hagtornshäck och en trädkrans av sju unga ekar. Östra sidan: kyrkmuren är inte synlig på denna sida då den ligger i nivå med åkermarken utanför. Hagtornshäck på samma höjd som i övrigt och en trädkrans av tre unga ekar. Södra sidan: i söder utgörs omgärdningen av den gamla kyrkogårdens norra mur. Längs med muren har från väster en pinjetall, en rosenbuske, en låg tuija, två tre m hög idegranar på ömse sidor ingången och på ömse sidor sistnämnda, en låg tuja och en rosenbuske planterats. Ingångar I söder står en enkelgrind med samma pollare och samma ornamentik som huvudgrinden. Den är flyttad från den gamla södra ingången som numera är ingång mellan gamla och nya kyrkogården. Tidigare fanns en väg över gärdet bort till Lårstad, men idag leder grinden bara ut på åkern. I norr finns en öppning i kyrkogårdsmuren in till gamla kyrkogården på den plats där grinden tidigare stod. Vegetation Häckar och trädkrans finns i omgärdningen. Inne i kvarteret finns fem nordsydligt orienterade rygghäckar, från väster tre stycken 0,8 m höga takåsklippta idegranshäckar, en 0,5 m hög törnroshäck samt slutligen ytterligare en 0,8 m hög takåsklippt idegranshäck. Mellan häckarna i mitten av området finns en öppen gräsmatta. I dess norra kant finns två låga rosenbuskar. I kvarterets sydvästra och sydöstra hörn växer låga breda tujor. Ingången till gamla kyrkogården flankeras av två stycken 3 m höga idegranar och utanför dessa två låga breda tujor. Längs med muren i norr finns också två rosenrabatter på ömse om sidor ingången. I nordväst växer två pinjetallar intill muren. Minneslunden omges av en fyrsidig 0,4 m hög takåsklippt idegranshäck innanför vilken det också finns en rosenrabatt. Gångsystem En grusgång av naturgrus löper runt hela området med undantag för minneslunden i vilken det istället finns gångar av trädgårdsplattor. Gravvårdstyper Kvarteret innehåller endast 14 gravvårdar, daterade mellan 1977 och 2004. Samtliga är av den låga oftast lite bredare typen. Övrigt Söder om minneslunden finns en kvadratisk grussättning där äldre borttagna och i vissa fall trasiga gravvårdar lagts. Kvarter U (urnor), Nya kyrkogården Gravplats nr 1-200 Kvarteret omfattar gravplats nr 1-200 och ligger söder om kyrkan. Allmän karaktär Kvarteret anlades för urnebegravningar under tidigt 1970-tal. Det präglas av den relativt nyanlagda muren, trädkransen och hagtornshäcken samt av minneslunden i nordväst. De flesta rygghäckarna är uppväxa och kraftiga men gravvårdar saknas helt utom ett fåtal längst i öster. Omgärdning Västra sidan: kyrkogårdsmuren är en terrassmur i kallmursteknik byggd av upp till sju skift av 0,1-0,5 m stor rundad natursten. Muren är mellan 1,0 och 1,8 m hög. Innanför finns en 0,3 m hög hagtornshäck och en trädkrans av tre unga lindar. Norra sidan: terrassmuren i norr är uppbyggd på samma sätt som i väster, den är lägre, ca 0,6 m. Innanför finns en 0,3 m hög hagtornshäck och en trädkrans av sju unga ekar. Östra sidan: kyrkmuren är inte synlig på denna sida då den ligger i nivå med åkermarken utanför. Hagtornshäck på samma höjd som i övrigt och en trädkrans av tre unga ekar. Södra sidan: i söder utgörs omgärdningen av den gamla kyrkogårdens norra mur. Längs med muren har från väster en pinjetall, en rosenbuske, en låg tuija, två tre m hög idegranar på ömse sidor ingången och på ömse sidor sistnämnda, en låg tuja och en rosenbuske planterats. Ingångar I söder står en enkelgrind med samma pollare och samma ornamentik som huvudgrinden. Den är flyttad från den gamla södra ingången som numera är ingång mellan gamla och nya kyrkogården. Tidigare fanns en väg över gärdet bort till Lårstad, men idag leder grinden bara ut på åkern. I norr finns en öppning i kyrkogårdsmuren in till gamla kyrkogården på den plats där grinden tidigare stod. Vegetation Häckar och trädkrans finns i omgärdningen. Inne i kvarteret finns fem nordsydligt orienterade rygghäckar, från väster tre stycken 0,8 m höga takåsklippta idegranshäckar, en 0,5 m hög törnroshäck samt slutligen ytterligare en 0,8 m hög takåsklippt idegranshäck. Mellan häckarna i mitten av området finns en öppen gräsmatta. I dess norra kant finns två låga rosenbuskar. I kvarterets sydvästra och sydöstra hörn växer låga breda tujor. Ingången till gamla kyrkogården flankeras av två stycken 3 m höga idegranar och utanför dessa två låga breda tujor. Längs med muren i norr finns också två rosenrabatter på ömse om sidor ingången. I nordväst växer två pinjetallar intill muren. Minneslunden omges av en fyrsidig 0,4 m hög takåsklippt idegranshäck innanför vilken det också finns en rosenrabatt. Gångsystem En grusgång av naturgrus löper runt hela området med undantag för minneslunden i vilken det istället finns gångar av trädgårdsplattor. Gravvårdstyper Kvarteret innehåller endast 14 gravvårdar, daterade mellan 1977 och 2004. Samtliga är av den låga oftast lite bredare typen. Byggnader - Övrigt Söder om minneslunden finns en kvadratisk grussättning där äldre borttagna och i vissa fall trasiga gravvårdar lagts. |
