Stäng fönster Västervik kn, VÄSTERVIK 4:14 SANKTA GERTRUDS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| KYRKOMILJÖN ligger i centrala Västervik omgärdad av bebyggelse från olika epoker. Kyrkan ligger på en kyrkotomt med parkkaraktär som tidigare använts som kyrkogård. Öster, väster och söder om tomten finns parkeringsfickor. I nordväst finns en gård av äldre typ som kallas Aspagården. Kyrkan uppfördes under 1400-talets mitt i samband med stadens anläggande. Kyrkan har en latinsk korsplan med smalare kor. Långhus, kor och sakristian härrör till stora delar från 1400-talet. Torn och korsarmar tillkom under 16- och 1700-talen. Kyrkan är orienterad med kor i öster och torn i väster. Idag finns en kyrkotomt med parkkaraktär kring kyrkan, med gräsområden, grusgångar och bänkar. Kyrktomten omgärdas av ett flertal stora träd. Några liggande hällar, sannolikt från 16- och 1700-talen minner om tomtens tidigare användning. Att döma av en schematisk karta från 1678 har kyrktomten idag ungefärligen samma omfattning som då, förutom den nordostligaste delen som tidigare utgjorde del av Norrgränd. Här finns nu den sk Brunnsparken med en nyligen återskapad brunn, gjord efter äldre fotografier från platsen. S:ta Gertruds väg, norr om kyrkotomten är del av den gamla landsvägen som via Norrtull ledde in i stadens rutnätssystem. Sydväst om kyrkan längs Västra kyrkogatan finns ett kyrkoherdeboställe från slutet av 1700-talet. På gården till denna finns ännu gamla kyrkstall bevarade. KYRKOTOMTEN kring kyrkan användes som kyrkogård fram till 1830-talet. År 1724 beskrivs kyrkogårdsmuren kring kyrkan vara av gråsten med brädtak i öster, söder och väster, med en smal ingång i väster och en östligt belägen huvudingång. Denna vätte mot Östra kyrkogatan och ska vid denna tid varit murad av tegel och försedd med Västerviks stadsvapen samt årtalet 1662. År 1758 beskrivs kyrkogården vara 107, 5 alnar lång och 96 alnar bred. Tre stora lönnträd växte på den. I norr fanns ingen mur utan där utgjorde några hus avgränsning. Två portar av tegel, en i väster och en i öster beskrivs vidare. På den södra delen av kyrkogården fanns ett benhus, uppfört 1718, bestående av två tegelstensmurar och fyra ekstolpar med tegeltak. År 1724 uppfördes en materialbod vid kyrkans nordsida. Vid en inventering 1829 är den äldsta vården på kyrkogården daterad 1603. På 1830-talet ansågs kyrkogården otillräcklig och en ny anlades vid den sk Dickmanska hagen utanför Västertull år 1936. Denna heter numera Gamla kyrkogården. År 1837 beslöts att den gamla kyrkogårdens mur skulle rivas och att gravar med staket och dylikt skulle tas bort. Några av hällarna från kyrkogården ska ha flyttats in i kyrkan och placerats i golvet, andra lades som planstenar utanför ingångarna till kyrkan, ytterligare andra såldes till högstbjudande. Ännu finns ett mindre antal hällar kvar invid kyrkobyggnaden i söder. Några större arkeologiska undersökningar har inte gjorts på platsen. Vid en exteriör restaurering 1962 fann man på ringa djup intill strävpelaren vid tornets norrsida en rad skallar och andra skelettdelar som begravdes på närbelägen plats på kyrkogården. Informationen inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift. |
