Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Västervik kn, UKNA KYRKA 1:1 UKNA KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Ukna kyrkby består idag av kyrka och kyrkogård samt några hus som tidigare rymt flera av socknens viktiga funktioner. Om man följer gatan längs kyrkogården finns från norr till söder, först en gårdslänga som använts som bykhus, därefter kyrkskolan, uppförd 1926. Huset efter det är den äldsta kyrkskolan uppförd 1847, även brukad som kantorsbostad, sockenstuga, senare som skolmatsal och som lokal för Ukna sparbank. Därefter följer fd ålderdomshemmet som senare fungerat som läkarmottagning och barnmorskemottagning samt bostad för barnmorskan. Nästa hus i raden är byggd som grindstuga till Stensnäs herrgård och hyste senare Uknas första telefonväxel. Därefter följer en mindre byggnad som en gång rymt delar av brandstationen. Ungefär här låg också tidigare kyrkstallarna. Mittemot finns församlingshemmet som uppfördes 1955. Vid kyrkogårdens nordvästra hörn finns en servicebyggnad med garage, kontor och handikapptoalett som uppfördes på 1990-talet. Kyrkbyn ligger inom ett område som utsetts till riksintresse för kulturmiljövården (nr. 97).
På kyrkogården, öster om kyrkan, ligger ett begravningskapell. Detta uppfördes 1932 efter ritningar av arkitekt Knut Nordenskjöld, Stockholm. Denne hade redan 1918 fått i uppdrag att upprätta ritningar över ett kapell, men p g a bristande ekonomi väntade församlingen med att bygga det. Kapellet är uppfört av tegel , med putsade fasader avfärgade i vitt och rosa. Det flacka sadeltaket är belagt med svartmålad plåt. Nämnde arkitekt utarbetade också ritningar över katafalk, altare m m.
KYRKOGÅRDEN
Ukna kyrkogård anlades i samband med att kyrkan uppfördes på 1830-talet. Kyrkogården har en oregelbunden form och består av kvarteren 1-5. Kyrkan ligger centralt i området med koret i sydost och ingångar i nordväst och väster. Kvarter 1 ligger längst i väster och består av familjegravar längs tujahäckar. Kvarter 2 utgörs av 10 gravplatser, med äldre vårdar och grusgravar mellan kvarter 1 och 3. Det största kvarteret är nr 3 med en äldre del i väster med gravvårdar från 1800-talets mitt och framåt. Denna del är kyrkogårdens äldsta och rymmer många påkostade vårdar och grusgravar. Den östra delen av kvarter 3 är anlagd omkring 1940 med familjegravar som grusgravar, numera till vissa delar igensådda med gräs. Enstaka vårdar från ett äldre tidsskikt finns dock kvar. Kvarter 4 är granne med kvarter 3 framför kyrkan i sydost och har ungefär samma karaktär som kvarter 3 i öster i sin grusbelagda del, medan gräsdelen rymmer en hel del linjegravar. Kvarter 5 tillkom genom en utvidgning på 1930-talet och ligger i öster med gravkapellet i centrum och minneslund i sydost. Här finns platser för både urngravar och kistgravar, samt planer för sk asklund.

KYRKOGÅRDEN - KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING

På kyrkogården har människor gravsatts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. På Ukna kyrkogård förekommer titlar så som greve, grevinna, ambassadör, inspektor, nämndeman, byggmästare, stationsföreståndare, lärarinna, kantor, kontraktsprost, smed, artist m fl vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Anmärkningsvärt är de ringa spår som jordbrukets näringar lämnat. Titlar som hemmansägare och lantbrukare förekommer bara i ett par fall. Ortnamn finns angivet på det stora flertalet vårdar.

Ukna kyrkogård anlades i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes på 1830-talet. Till kyrkomiljön hör, förutom kyrkan och kyrkogården, även kapellet och de intilliggande fd skolan, lärarbostaden och ålderdomshemmet. I den västra delen av kvarter 3 finns ännu mycket av karaktären från anläggningstiden bevarad i form av köpegravsområdet med sina monumentala vårdar och några stora gravplatser. Här finns kulturhistoriska värden som förknippas med socialhistoria, konsthistoria liksom person- och lokalhistoria. Det forna linjegravsområdet på planen framför kyrkans torn, kvarter 3 i öster och kvarter 4, kan ännu delvis skönjas genom de bevarade enkla vårdarna och gräsområdet i sydöst. Linjegravs-systemet visar på sociala skillnader i samhället och berättar om en tradition som är en del av kyrkogårdens historia. Vid mitten av 1900-talet tillkom grusgravområdena i kvarter 3 i öster och kvarter 4. Dessa är delvis välbevarade, men vissa delar har såtts igen genom åren. Även i det äldre området i väster finns många grusgravar. Samtliga grusgravar bör även fortsättningsvis vara belagda med grus.

I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata, det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. På kyrkogården finns ett antal vårdar från 1800-talets mitt som alla bör bevaras på plats. Flera av dem bär på hantverksmässiga värden. Vårdarna av smide och gjutjärn liksom staket i samma material bör föras in på församlingens inventarieförteckning. Detta gäller även vårdar som tagits ur bruk och förvaras i tornkammaren. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är trädkransen och de knuthamlade almarna längs kyrkogårdens huvudgångar.

På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider.

Sammanfattningsvis:
·Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. Speciellt värdefull är den forna uppdelningen i köpta och allmänna gravar som ännu kan skönjas.
·Ukna kyrkogård tillsammans med kyrka och kapell samt den näraliggande bebyggelsen skapar en värdefull kulturmiljö. Kyrkbyn ligger inom område som klassats som riksintresse för kulturmiljövården.