Stäng fönster Gislaved kn, GRYTERYDS KYRKA 1:1 GRYTERYDS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Kyrkogårdens ursprungliga del har en rektangulär form med kyrkan i mitten, på sedvanligt vis med koret mot öster. Sydost om kyrkan befinner sig kvarter A, i sydväst kvarter B och i norr kvarter C. Väster om gamla kyrkogården ligger de båda 1900-talsutvidgningarna, på en nivå drygt 1, 5 meter lägre. Närmast är kvarteren E och D från 1910-talet och längst i väster kvarteren F och G från 1971. Omgärdning Gamla kyrkogården omges av 1800-talskallmurar med marksten i block och hällar. I söder och väster är det närmast en stödmur, den senare med kilade stora block. Muren har en höjd av 1 – 1, 5 meter och en bredd av ca 1 meter. I linje med tornporten är en 1900- talstrappa av betong som leder ned till de lägre liggande delarna av kyrkogården. Murkrönen är beväxta med mossor, ormbunkar och sedum. Kvarter D och E avgränsas av en låg kallmur av grovt tuktade markstensblock, under halvmetern hög och bred. I söder är murkrönet försett med pollare och järnrör. Denna mur har en utlöpare längs södra sidan av kvarter G. I övrigt avgränsas kvarter F och G av en oxbärshäck. Ingångar Kyrkogården gamla del har två ingångar, en mitt på södra sidan och en i öster i linje med kyrkans södra långsida. Båda har toppiga granitstolpar från ca 1900 med fasade kanter och smidda pargrindar från 1900-talets mitt. Södra ingången har en smärre trappa av tuktad granit med avsats. Ett äldre, nygotiskt, grindpar i gjutjärn från förra sekelskiftet ligger lutade mot norra kyrkogårdsmurens utsida. Ingångarna till de båda utvidgningarna är placerade i dessas sydöstra hörn i vinkel. Utformningen är samma som hos ovannämnda, med undantag för att 1971 års grindstolpar är av betong. Vegetation Någon sammanhållen trädkrans fi nns inte runt kyrkogården, men skog och lövdungar bildar en avgränsning i norr och väster. Vid gamla kyrkogårdens södra sida växer två gamla lindar och två gamla lönnar. Sekelgamla lönnar växer även i kyrkogårdens nordöstra hörn, utanför norra muren och vid gamla delens nordvästra hörn. Vidare fi nns några syren- och snöbärsbuskar. Öster om koret är en triangulär rabatt med högväxta prydnadsbuskar. Längts i väster växer utanför kyrkogården en rad med vitpilar. Gångsystem Alla gångar är asfalterade. Fram till kyrkan löper raka, breda gångar från trappan i väster samt ingångarna i söder och öster. Från östra ingången går i vinkel en mindre gång till sakristian. Från trappan löper en smal gång rakt västerut. Vid trappan ansluter i rät vinkel en gång från ingången i söder. Gravvårdstyper Kyrkogården kan uppvisa gravkonst från 1700-talet fram till idag. De äldsta vårdarna är huggna för hand i granit, respektive smidda. Ett vanligt inslag på den gamla delen av kyrkogården är det förra sekelskiftets resliga vårdtyper av granit, vanligen i form av bautasten eller obelisk. Med mellankrigstidens bestämmelser om maximihöjd på vårdar fick status istället uttryckas på bredden. Bruket av grusbäddar med inramning av sten eller häck var vanligt bland dessa, liksom hos de föregående, men kvarstår idag bara i enstaka fall. Ofta utgjorde vård och stenram en helhet som blivit bruten när stenramen avlägsnats. Någon allmän linje tycks ej ha funnits på kyrkogården, men exempel fi nns ändå på de små liggande stenar som brukade vara vanliga i detta sammanhang. Under efterkrigstiden blev vårdarna enklare i sina former samt mer och mer uniforma. En orsak var det begränsade utbudet av tillverkare, vilka ofta nyttjade samma kataloger. En annan orsak var tidens kollektivistiska samhällsanda. Genomgående under hela 1900-talet har granit varit närmast allenarådande som material, mot seklets slut företrädesvis ljus granit medan svart präglade de första decennierna. Beskrivning av enskilda kvarter - För att se kvartersindelning, se pdf. Kvarter A och B Allmän karaktär Kvarter A och B utgör de båda kvarteren söder om kyrkan. Gravarna ligger i nord-sydliga rader med vården vänd mot öster, med undantag för den västligaste raden i A som är vänd mot gången. Endast ett mindre antal gravar är familjegravar. Östra hälften av kvarter A är outnyttjad bortsett från några sentida urngravar i söder. Gravvårdstyper Kvarteren domineras av det förra sekelskiftets högresta vårdar, vanligen i svart granit. Till antalet utgör de ungefär hälften av vårdarna, medan den andra hälften har den låga profi l som blev vanlig omkring 1940. Äldsta vården är rest 1883, följd av en vård från 1887 med en biskvi av Th orvaldsen med namnet ”Dagen”. En vanlig högrest vårdtyp från ca 1900 avslutas med ett litet kors i samma material som stenen. Ursprungligen har fl era gravar haft grusbädd, men av detta kvarstår idag inget. Titlar är vanligt på de äldre vårdarna. Mest frekventa är hemmansägare och kyrkovärd, vidare fi nns organist, kantor och lärarinna. Urngravarna i sydost har små liggande stenar från 1980-talet till idag. Deras låga antal visar på detta gravskicks begränsade utbredning i bygden. Kvarter C Allmän karaktär Kvarter C upptar kyrkogårdens norra del. Endast ytan i väster är tagen i bruk med gravar i nord-sydliga rader och vårdar vända mot öster. Övriga delar norr och nordost om kyrkan har för hög berggrund för kistbegravningar. I nordöstra hörnet har dock äldre vårdar getts en museal uppställning. En äldre vård på ursprunglig plats står öster om koret. Gravvårdstyper Hälften av gravvårdsbeståndet i väster är resliga vårdar från tidigt 1900-tal, de övriga är från 1940-talet och framåt med låg profi l och rektangulär form. Äldsta vården är rest 1905. En sten från 1914 har händer och inskriptionsplatta i marmor. Endast två vårdar bär titel, den ena efter en hemmansägare och den andra efter kyrkoherde Carl Lindstén, död 1976. Ensam öster om koret står en handhuggen granitvård från 1812 med stram nyklassicistisk form. Den minner om sergeant C F Gyllenhammar, ägare av säteriet Böjeryd. Av museivårdarna i nordöstra hörnet är två stycken smidda hjulkors med fl öjel, daterade 1842 respektive 1843. Det ena står inom ett silverfärgat smidesstaket. Vid östra muren står tre handhuggna granitvårdar från 1853 med nyklassicistisk form, en otuktad rest häll med ristad inskription och årtalet 1771 (kyrkogårdens äldsta vård Kvarter D och E Allmän karaktär Kvarter D och E tillkom på 1910-talet och består av nord-sydliga gravrader med vårdarna vända mot öster. Flera av de äldre gravarna är familjegravar. Gravvårdstyper Kvarter D har ett blandat gravvårdsbestånd. Större delen är från 1900-talets förra hälft, äldsta vården huggen 1919. Bland dessa fi nns det såväl högresta stenar som låga och breda, vilka utgjort huvudände i grusbädd med stenram. Idag kvarstår bara två grusgravar intakta. Några få av de resta vårdarna har en mer individuell gestaltning, däribland en bautasten med ekstam i relief och en mindre ekstam i helskulptur. Ett mindre antal vårdar är små liggande stenar med drag av allmän linjegrav. Inom kvarter E rör det sig uteslutande om låga rektangulära stenar i grå respektive svart granit från 1935 – 97. Formspråket är som regel stramt och reducerat modern anda. Titlar förekommer främst i kvarter D och rör sig främst om hemmansägare, lantbrukare och kyrkovärd, vidare byggmästare, köpman och målaremästare. Kvarter F och G Allmän karaktär Kvarteren utgör en naturlig fortsättning på de båda föregående. Gravarna ligger i nord-sydliga rader med vården vänd mot öster. I F är östra hälften outnyttjad och i G fi nns endast en gravrad längs västra begränsningen. Här fi nns inga familjegravar. Gravvårdstyper Gravvårdsbeståndet håller genomgående en låg profi l och vårdarna är från 1972 till idag. Huvudsakliga materialet är grå granit, såväl polerad som opolerad. De äldre av vårdarna har ett stramt formspråk medan det hos de yngre fi nns en större variation. Titlar förekommer inte, däremot är det ännu vanligt med orts- och gårdsnamn. |
