Stäng fönster Växjö kn, TJUREDA 13:1 TJUREDA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Kyrkogården i Tjureda har anor från medeltiden och en medeltida kyrka har tidigare legat på platsen endast ett fåtal meter från nuvarande kyrkans läge. Kyrkogården är relativt liten och har sin huvudsakliga utbredning norr om kyrkan. Då gravrätten löpt ut får gravstenarna i regel stå kvar ute i kvarteret till dess ny gravrättsinnehavare gör anspråk på platsen. Avlägsnade gravvårdar placeras stående mot en stenvägg mellan entrén till bårhuset och sakristians källare belägen öster om kyrkan. Huvudsakligen är det stenar i diabas från 1920-1940-talet som avlägsnats. Det är ovanligt att äldre gravvårdar återanvänds. En omläggning har skett av kyrkogårdens gravkvarter varvid raderna stramades upp från att tidigare ha legat lite mer osymmetriskt. Omgärdning Kyrkogården omgärdas av en vallmur uppförd av kraftiga huggna stenblock kilade med stenskärvor. Utvidgningen i öster har en fogad mur av huggen sten. Ingångar Kyrkogården har två ingångar i väster varav den ena ligger i direkt anslutning till tornets norra sida. Ingången utgörs av en enkel smidesgrind flankerad av huggna stenstolpar. Den andra ingången ligger mitt på västra muren och utgörs av en smidd dubbelgrind även denna flankerad av huggna stenstolpar. Söder om kyrkan ligger en stentrappa vilken leder upp till den platå från vilken man når kyrkans södra sidoentré. Det lägre belägna bårhuset sydost om kyrkan nås via en ingång i kyrkogårdens sydöstra hörn vilken försetts med dubbla, enkelt utformade, smidesgrindar. Vegetation Kyrkogården omgärdas i norr, väster och söder av en trädkrans bestående av lönn. Nedanför muren utmed den östra utvidgningens södra del växer en rad med toppkapade björkar. Uppe på murens norra del har man planterat en häck av idegran. Inne på kyrkogården i östra delen av kvarter 4 växer ett tiotal formklippta enebuskar och i kvarterets nordöstra hörn en frodig rhododendron. På den östra utvidgningen finner man två rhododendron samt tre fristående spireor. I norra änden av den nord-sydliga grusgången på norra sidan växer en paradisbuske. I anslutning till enstaka gravvårdar förekommer brudspirea. Utmed östra sidan av kvarter V har man planterat en idegranshäck som markering för kyrkogårdens utbredning. Gångsystem Breda grusade gångar lagda i korsform delar in kyrkogårdens norra sida i fyra kvarter. Övriga gångar utmed kyrkans sidor samt planen i anslutning till tornet är även de belagda med grus. Ytan omedelbart framför tornentrén är täckt med sjöstensplattor medan övriga ytor utanför muren i väster är belagda med asfalt. Urn- /minneslund I slänten mellan de formklippta enebuskarna i östra delen av kvarter IV har man låtit anlägga en liten urnlund vilken i dagsläget endast rymmer drygt en handfull gravar. Någon minneslund finns inte anlagd på kyrkogården. Gravv årdstyper Tjureda kyrkogård har anor från medeltiden men endast en gravsten finns bevarad från tiden före nya kyrkans uppförande. Denna utgörs av en kalkstenshäll vilken tidigare legat inne i gamla kyrkan. Ett tiotal gjutjärnsvårdar huvudsakligen kors men även en upprest platta är bevarade på kyrkogården. Merparten av dessa är avlägsnade från sina ursprungliga platser. På kyrkogården finns även några högresta, kraftiga granitvårdar. Från tiden kring sekelskiftet finns ett flertal smala högresta diabasvårdar bevarade. I äldre tider har en stor del av kyrkogårdens gravvårdar haft stenomramning med framförliggande grusat gravområde. Efter omläggning av kyrkogårdens kvarter kvarstår idag endast en grav av denna karaktär på hela kyrkogården rest över F. Hemmansegaren P. Svensson från Skafvenäs Gummegård 1810-1893 och hustrun Kristina Persson 1819-1885. De mer sentida vårdarnas utseende är huvudsakligen låga, breda, rektangulära vårdar med rak eller böljande ovankant och det är denna typ av gravstenar som främst finns representerad bland kyrkogårdens vårdar. Byggnader Bårhuset är beläget under kyrkans kor nedanför platån beläget sydost om kyrkan och nås enklast via en ingång i kyrkogårdens sydöstra hörn. Källaren är murad med kraftig huggen natursten och försedd med dubbla välvda portar. Beskrivning av enskilda kvarter Kvarter I Allmän karaktär Kvarter I är beläget i kyrkogårdens nordvästra hörn och avgränsas i norr och väster av kyrkogårdens vallmur och i öster och söder av grusgångar. Området är utjämnat och gräsbevuxet sedan den senaste omläggningen, vilken skedde i mitten av 1980-talet. Gravarna ligger i enkla rader orienterade i nordsydlig riktning. Gravv årdstyper Området har en blandad karaktär där gravvårdarna i huvudsak är hållna i en låg skala. Merparten av stenarna är breda, rektangulära och utförda i diabas men även stenar av grå och röd granit finns representerade. I kvarteret finns en handfull mer högresta stenar. Den åldersmässiga spridningen inom kvarteret är stor och hela tidsperioden från 1800-talets mitt fram till idag finns representerad, dock med en klar övervikt på tiden kring 1950-talet samt decennierna kring sekelskiftet 1900. Förekomsten av ortsnamn, psalmhänvisningar och titlar på kvarterets vårdar är ytterst sparsam. Bland de fåtal titlar som förekommer kan nämnas kyrkovärd, hemmansägare samt f.d. handlanden. Exempel på förekommande ortsnamn är Åby, Nykulla och Stavsåkra. Kvarterets äldsta vård härrör från 1853 och utgörs av en enkel diabassten över Selma Charpentier 1823-1853, vilken utgör en del i Ferdinand Gyllensvärds familjegrav, vars högresta pyramidformade gravsten i röd granit tydligt utmärker sig i kvarteret. Kvarter II och V Allmän karaktär Kvarter II och V är placerade invid den norra kyrkogårdsmuren öster om kvarter I och skiljs från detta genom en smal grusad gång. De båda kvarteren upplevs som ett sammanhållet område, utjämnat och gräsbevuxet, med gravar i enkla rader orienterade i nord-sydlig riktning. Karaktären i kvarteret är tydligt varierad. Gravv årdstyper Den åldersmässiga spridningen inom kvarteret är stor och hela tidsperioden från 1900-talets första decennium fram till idag finns representerad dock med en klar övervikt på tiden kring 1930-40-talen samt 1970-90-talen. Kvarterets vårdar håller en låg skala med undantag av ett fåtal lite mer högresta vårdar från tiden kring sekelskiftet 1900. Det stora flertalet stenar är låga rektangulära med rak eller oregelbundet avslutad ovansida i huvudsak utförda i grå eller röd granit. Utmärker sig gör ett fåtal smala, höga stenar liksom några stenar med en lite mer påkostad dekor vars formspråk hämtats från antiken. I kvarteret finns även flertalet sluttande hällar i diabas. Bland de yngre vårdarna förekommer även nyare stenmaterial såsom hallandia. Ortsnamn förekommer relativt rikligt på kvarterets vårdar. Psalmhänvisningar och titlar uppträder mer sparsamt. Exempel på förekommande ortsnamn är Lerikemåla, Nykulla, Tingvalla, Tjureda samt Hjule. Bland de titlar som förekommer kan nämnas rättare, målarmästare, smedmästare, skräddare samt godsägare. En vård som utmärker sig lite extra i kvarteret är naturstensvården över Olof och Kerstin Persson. Denna kröns av ett glaskors vilket infogats i en tunn smidesram. Nämnas bör också naturstenskorset rest över Majvi Karlsson, vilket tydligt avviker från den gängse formen hos de yngre gravvårdarna. Frånsett valet av material så är förhållningssättet till formen och symbolerna friare bland de yngre vårdarna. Kvarter III Allmän karaktär Kvarter III ligger invid den västra kyrkogårdsmuren i kyrkogårdens sydvästra hörn och utgör kyrkogårdens äldsta kvarter. Kvarteret omgärdas på resterande tre sidor av grusgångar. I kvarteret har gravarna i stor utsträckning placerats med hänsyn till släkttillhörighet. Gravv årdstyper Karaktären på kvarterets gravvårdar är skiftande med allt från höga smala vårdar i diabas och granit till gjutjärnsvårdar och modernare låga rektangulära vårdar av yngre datum samt några sluttande hällar varav en utformats som en uppslagen bok. Åldersspridningen i kvarteret är således stor och spänner från 1800-talets mitt fram till idag med en liten övervikt på vårdar från tiden kring sekelskiftet 1900 samt från 1970- och 80-talen. Stenarna från tiden strax före och efter sekelskiftet är särskilt framträdande genom sin högresta och lite extra påkostade utformning. Likaså utgör 1940-talets stenar med sina klassiserande stildrag ett framträdande inslag. Ortsnamn, psalmhänvisningar och titlar förekommer på kvarterets vårdar om än i ganska så ringa omfattning. Exempel på förekommande ortsnamn är Åby, Ekna, Skavenäs, Lerike, samt Nykulla och Bäckaskog. Bland de titlar som förekommer kan nämnas ingeniör, hemmansägare och nämndeman. Kvarterets äldsta vård, en upprest gjutjärns platta med ett överliggande profilerat listverk, är rest över Sven Abrahamsson 1804-1853. Plattan, vilken tidigare varit målad med rostskyddsfärg samt en täckande svart ytfärg, står för tillfället delvis renskrapad i väntan på ny grundning och slutmålning. I kvarteret finner man även kyrkogårdens enda kvarvarande grusgrav, ett gravskick vilket varit mycket vanligt förekommande på kyrkogårdarna runt om i länet vid tiden kring sekelskiftet 1900. Kvarter IV Allmän karaktär Kvarter IV är beläget i kyrkogårdens sydöstra hörn och avgränsas i alla väderstreck av grusgångar. Hela området är gräsbevuxet med gravstenar uppställda i enkla rader orienterade i nord-sydlig riktning. Den medeltida kyrkan i Tjureda skall tidigare ha legat någonstans i detta kvarter. Gravv årdstyper Ett tiotal smala höga vårdar varav en handfull riktigt högresta.Den åldersmässiga spridningen i kvarteret är stor där äldsta stenen är från 1854 och yngsta frDet stora flertalet av vårdarna härstammar dock från 1960-1970-talen och är utförda i diabas samt i grå eller röd granit. Förekomsten av ortsnamn och titlar på kvarterets vårdar är relativt vanlig. Ett urval av titlar vilka anges på stenarna i kvarteret är vägmästare, sågmästare, fanjunkare, landstingsman och kyrkväktare. Bland de ortsnamn som förekommer kan nämnas Dalhem, Åby, Tjureda, Herräng och Skafvenäs. Utmärker sig gör kalkstenshällen över Elisabet Stråle vilken tidigare haft sin placering i det medeltida kyrkorummet. Hällen, vilken bär årtalet 1702, visar prov på ett skickligt stenhantverk med inhuggna dekorationer såsom en vapensköld och slingrande bladverk. I vart och ett av stenens fyra hörn finner man en kraftig mässingsring fastsatt med en järnkramla. Stenen är täckt med ett plåtklätt trälock vilket skall skydda den mot ett onödigt slitage av väder och vind. Utmärker sig gör även den lite ovanligt utformade granitstenen till minne av nemndemannen P. Sandstedt 1797-1874 och hustrun Sara Johannesdotter 1809-1851, Eknaholm. Lite speciell är vården rest över Oskar Pettersson 1892-1963 utförd i diabas med stilfulla etsningar samt på sidorna dekorerad med ett par svarvade diabaskulor. Kvarter VI Allmän karaktär Kvarter VI utgörs av ett smalt område beläget direkt öster om kvarter IV vilket reserverats för urngravsättningar. I gränsen mellan kvarter VI och kvarter IV har man planterat tio formklippta enebuskar. I öster vetter kvarteret mot en grusad gång. Gravv årdstyper Kvarteret rymmer sex stycken gravar med äldsta vården från 1991. Utseendet på kvarterets gravvårdar varierar från ett modernt smideskors, några små liggande hällar samt en natursten till ett vitmålat järnkors flankerad av en lykta samt en ängel. Åldersspridningen är väldigt liten, med ett spann på 13 år mellan den äldsta och yngsta vården. Av den ringa omfattningen på urngravar kan man sluta sig till att kistbegravningar är det dominerande gravskicket. Kvarter VII – VIII Allmän karaktär Kvarter VII och VIII utgörs av det område vilket tillkom i samband med den senaste kyrkogårdsutvidgningen. I dessa kvarter finns i dagsläget inga gravsatta. Kvarter IX Allmän karaktär Kvarter IX utgörs av två smala rektangulära områden belägna utmed kyrkans södra långsida. I dagsläget är dessa ej nyttjade för några gravsättningar. |
