Stäng fönster Linköping kn, GAMMALKIL 1:5 GAMMALKILS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| GAMMALKILS KYRKOGÅRD Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger centralt i Gammalkils bykärna. Kyrkogården har en rektangulär planform i sydnordlig riktning. Kyrkan ligger på kyrkogårdens centrala del med den äldre delen, kvadratisk till formen, i söder och den nyare, mer oregelbundna delen, i norr. Kyrkans långhus är orienterat i öst/väst. Väster om kyrkogården finns ett åkerlandskap och landsvägen går parallellt med den västra muren. I norr gränsar kyrkogården mot ett kuperat område med buskage. Den östra sidan utgörs av åkermark och till viss del bebyggelse. I söder går landsvägen vars sträckning går mellan kyrkogårdens asfalterade parkering och en bostadslänga, det f d ålderdomshemmet, samt den gamla skolan som idag är församlingshem. Infarten från landsvägen i söder omgärdas av en allé som utgörs av lindar. Allén fortsätter fram till långhusets södra fasad. Gammalkils kyrka Gammalkil är en medeltida socken och omnämns första gången 1345 som Gambla Kyl. Den medeltida kyrkan, som var uppförd av kalksten på 1100- eller 1200-talet, revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes 1799-1802. Den nya kyrkan fick en för sin tid typisk utformning i en enkel nyklassicistisk stil med ett rektangulärt långhus med halvrunt kor i öster och indraget torn i väster. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar, avfärgade i en gråvit ton, med symmetriskt placerade fönsteröppningar. Huvudingången är via tornet i väster. En ingång finns även centralt placerad på långhusets södra sida. Taket, som ursprungligen varit spåntäckt, är nu belagt med kopparplåt. Gammalkils kyrka är såväl exteriört som interiört mycket välbevarad och är en av de bäst bevarade gustavianska kyrkorna i landet. Beskrivning av kyrkogården Kyrkogården består av fyra kvarter: A-D. Kvarter A och B ligger på kyrkogårdens södra del och tillhör den äldre delen av kyrkogården. Kvarter A i den sydvästra delen och kvarter B i den sydöstra delen. Kvarter C och D ligger på kyrkogårdens norra halva tillsammans med minneslunden och tiondeboden. Kvarter C omger kvarter D som utgör det centrala området på den norra sidan. Allmän karaktär Den relativt enhetliga trädkransen bidrar till att kyrkogården ramas in och den regelbundna allén som går från landsvägen i söder fram till långhusets södra fasad ger ett symmetriskt intryck. Mängden av trädkronor från trädkransen samt allén, ger den södra delen av kyrkogården en inneslutande karaktär. Denna karaktär framhävs av den syrenhäck som växer på muren, ca 1,5-1,8 m hög, som även den bidrar till inramningen, liksom de rygghäckar som växer på den södra sidan, ca 1,2 m höga. Den norra delen av kyrkogården ger ett yngre och mer öppet intryck, äldre och höga vårdar förekommer men området präglas av breda och låga av yngre slag. Syrenhäcken som ramar in minneslunden i norr samt tiondeboden skapar en avgränsande effekt gentemot området med buskage. Vid den västra ingången står en runsten med skriften (Halvdan) reste denna sten (efter) Rolf, sin fader. Han var god. Omgärdning Västra muren: kallmurad stödmur och halvmur, ca 1,1-1,5 m hög och ca 0,3-1,7 m stora stenar av rödgrå granit. En del av mursträckningen, söder om den västra ingången, är av yngre slag. Den yngre sträckningen utmärks av att stenarna är mer kvadratiska och är placerade mer kompakt. Muren har en skada vid nordvästra hörnet (stenarna håller på att falla ut). Norra muren: kallmurad halvmur av rödgrå granitstenar, ca 0,3-1 m stora stenar. Ca 0,6 m hög. Östra muren: kallmurad stödmur, ca 1- 1,2 m hög. Ca 0,3-0,8 m stora stenar i rödgrå granit. Södra muren: kallmurad stödmur i rödgrå granit, ca 1,0 m hög och ca 0,3-1,3 m stora stenar. Ingångar Väster: i grunden fyrkantiga grindstolpar i vit puts som kröns av ett utskjutande profilerat topptak i svart plåt, ca 2,5 m höga. Grindar i gjutjärn, med konkav profil. Norr: öppning i muren mellan kyrkogården och minneslunden. Söder: i grunden fyrkantiga grindstolpar i granit, ca 1,8 m höga, kröns av en topp i granit. Smidesgrindarna är daterade till år 1820, är rikt dekorerade med konkav form och initialerna G.E. finns på grindarna. Vegetation Väster: stödmuren kröns av en syrenhäck, ca 1,5-1,8 m hög. Trädkrans av lindar. Norr: trädkrans av lindar samt alm och lönn. Öster: stödmuren kröns av en syrenhäck, ca 1,5-1,8 m hög. Trädkrans vid den södra delen av mursträckningen. Söder: stödmuren kröns av en syrenhäck, ca 1,5-1,8 m hög. Trädkransen består av lindar. På den norra delen av kyrkogården präglas området av en klippt rygghäck av tuja, ca 1,2 m hög, som omgärdar centrala delen av den norra sidan. På den södra sidan av kyrkan domineras området av klippta rygghäckar, oxbärs- och måbärshäckar, i nordsydlig riktning. Även rygghäckar som skapar kvarterskänsla i östvästlig riktning, ca 1,2 m höga oxbärshäckar. Allén går från landsvägen och parkeringen i söder och fortsätter fram till kyrkans södra fasad och består av regelbundet planterade lindar. På det södra området förekommer också klippta tujor och sockertoppsgranar vid enskilda gravvårdar. Gångsystem Vid det södra området går grusgången parallellt med muren och kyrkans södra fasad samt vid allén. Gångarna mellan gravraderna består av gräsytor. Vid det norra området omgärdar grusgången området parallellt med trädkransen och vid kyrkans norra fasad. Den delar också av kvarter D i östvästlig riktning. En stengång leder genom minneslunden fram till tiondebodens portar på dess västra fasad. Gravvårdstyper Den södra delen av kyrkogården ger ett ålderdomligt intryck då flertalet gravvårdar är ålderdomligt utformade, högre i svart granit, stenramsgravar med gräs samt grus, gravar som omgärdas av gjutjärnsstaket, obelisker och hällar. I sydöstra hörnet förekommer kvarter för liggare som ramas in av klippta rygghäckar. I den norra delen förekommer också gravar med ålderdomliga uttryck såsom högre i svart kalksten, vårdar som omgärdas av gjutjärnsstaket samt hällar. Men yngre, breda och låga i röd, grå och svart granit dominerar området. I den centrala delen är det övervägande yngre vårdar som är breda och låga i utformningen. Titlar på gravvårdarna säger mycket om traktens näringsliv. På Gammalkils kyrkogård är vanligast förekommande titlar lantbrukare och hemmansägare. Minneslund Minneslunden har ett kulturhistoriskt värde då den vittnar om en tillblivelse inom gravvårdskulturen. Den har sitt ursprung från slutet av 1950-talet då den första minneslunden anlades i Sverige. I minneslunden ersätts det personliga monumentet till anonymitet, där blir alla lika inför döden. Dess tillkomst är en konkret utveckling inom gravvårdskulturen. Minneslunden på Gammalkils kyrkogård invigdes 2004. Utanför den norra muren omgärdas minneslunden av en halvcirkelformad friväxande syrenhäck. En hängalm bildar en central punkt i minneslunden. Där finns också en träsoffa av nyare slag samt en ställning i gjutjärn till blomvaser. Mellan minneslunden och tiondeboden finns fyra gravvårdar placerade som är ditflyttade, tre i gjutjärn och en i röd kalksten. En stengång leder genom minneslunden fram till tiondebodens port. Norr om minneslunden finns en kompoststation. |
