Stäng fönster Växjö kn, VEDERSLÖV 5:3 VEDERSLÖVS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Kyrkogården är symmetriskt uppbyggd med sex kvarter, varav de två östligaste inte har tagits i anspråk ännu. Den gamla trädkransen togs ned 2004 och en ny planterades 2005, vilket gör att kyrkogården har fått en öppen karaktär. I övrigt finns det inte många träd på kyrkogården. Längs grusgången öster om kyrkan finns en björkallé. Kvarteren är gräsklädda och avgränsas av grusgångar och en gång i asfalt. I de fyra kvarteren finns det olika typer av gravvårdar från kyrkogårdens tillkomsttid (1880) fram till nutid. Det finns ett relativt stort antal grusgravar (18 stycken) och gravar med omgärdande stenramar (23 stycken). I alla kvarteren finns både äldre och yngre gravvårdar. Dock verkar en del av kvarter E anlagd på 1960-talet. Omgärdningar Kyrkogården omgärdas av en kallmurad mur med slät utsida. Muren är uppbyggd av kluven natursten av granit. Höjden varierar mellan ca 1,1 och 1,3 m. Markytan är högre inne på kyrkogården och det finns en liten vall på insidan av muren. Ingångar I öster finns en strikt dubbel smidesgrind, med breda fyrkantiga vitputsade grindstolpar med takhuvar av koppar. Mot parkeringen i norr finns en konstfull dubbel smidesgrind, med grundstolpar av släthuggen granit. Kanterna på grindstolparna är avfasade. Grinden i väster är en strikt dubbel smidesgrind mellan grinstolpar av grovhuggen granit. Överst på grindstolparna finns stenklot av natursten. Två mindre ingångar finns i det nordöstra, respektive det sydöstra hörnet av kyrkogården. De består av smala trappor (fyra trappsteg) upp till kyrkogården. Vid de båda trapporna finns ledstänger av järnrör. Vegetation Den gamla trädkransen som bestod av åldriga lönnar togs ned 2004. Året efter planterades nya lönnar. De unga små träden gör att kyrkogården för tillfället ser öppen och ganska kal ut. Längs östra grusgången finns en allé av björkar. Några mindre buskar finns planterade runt kyrkan. Vid tornet finns krukor planterade med prydnadsväxter. Gångsystem En asfaltgång leder från norra ingången fram till kyrkan. Välkrattade grusgångar finns dels från kyrkan till östra och västra ingångarna, dels runt kyrkan. En grusgång avdelar kvarteren D och E. Gravvårdstyper På Vederslövs nya kyrkogård finns en mängd olika gravvårdstyper från slutet av 1800-talet och framåt, allt från högresta monumentala gravstenar till små oansenliga hällar. Vanligast är låga rektangulära gravstenar med olika typer av krön. Andra vanliga är låga breda gravstenar som ofta finns på familjegravar och moderna i fri form. Grå granit och diabas är de vanligaste stensorterna som använts, men även röd granit, hallandia (hallandsgnejs), labradorgranit samt marmor har använts. Det finns även mer ovanliga gravvårdstyper som gjutjärnskors, järnsmideskors, träkors, gravstenar i form av kors, uppslagna böcker och kuber. Byggnader Bårhuset ligger strax utanför norra kyrkogårdsmuren, vid det nordöstra hörnet av kyrkogården. Det är en beigeputsad tegelbyggnad med spåntak. Gavelröstena är av vitmålad locklistpanel med dekorativ kant nederst. Dubbeldörrarna som vetter mot öster är av koppar. Två små smala fönster finns på respektive långsida. Runt byggnaden växer en rönnhäck. Utanför nordvästra hörnet av kyrkogården finns ekonomibyggnaderna som byggdes 1995. De består av en rödmålad enplans träbyggnad med vita knutar och tegeltak. Söder om byggnaden finns en utbyggnad med plåttak. Dessutom finns två skjul med plåttak och en mindre träbyggnad som även den är rödmålad med vita knutar och tegeltak. Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf. Kvarter A Allmän karaktär I nordvästra delen av kyrkogården finns kvarter A som innefattar omkring 135 gravvårdar. Kvarteret är precis som många av gravkvarteren på landsortskyrkogårdar av blandad karaktär med många olika typer av gravvårdar av varierande storlek och utformning. Gravläggningarna har skett under hela tiden sen kyrkogården invigdes, men med två huvudsakliga perioder från 1880-tal till 1930-tal och från 1970-tal fram till dags datum. Kvarteret genomkorsas av två rygghäckar i nord-sydlig riktning. På flera ställen växer häckarna in i gravvårdarna. På många av de äldre gravstenarna i grå granit har texten vittrat och blivit otydbar och i vissa fall nästan försvunnit. Gravvårdstyper I kvarteret finns många (ett 40-tal) äldre högresta gravstenar, både i diabas, grå och röd granit. De högresta finns i form av bland annat stenkors, monoliter och avbruten pelare, men även lite mer anspråkslösa. Ovanligt är den rika förekomsten av stenkors. I kvarteret förekommer de högresta fram till 1920-talet, men det finns några från 1980-talet och framåt som troligen har återanvänts Flera är familjegravar. Den äldsta gravvården är en låg avlång gravsten som är hopsatt med stenramen och rest 1882. Grusgravar och stenramar förekommer relativt ofta i kvarteret. Runt en av de högresta finns en häckomgärdning av buxbom. Ett gjutjärnskors från 1889 finns i kvarteret och två (1882 och 1987) står i vallen vid muren. En vanlig gravstenstyp i kvarteret är låga rektangulära gravstenar med olika krön. Dessa är främst vanliga under andra hälften av 1900-talet. Men även tidigare förekommer de i diabas. Senare blir grå och röd granit vanligare. Även blå labrador granit förekommer. Små hällar i diabas förekommer under hela tidsintervallet. Gravstenar i mer fri form finns från 1990-talet. Låga breda gravstenar som ofta används till familjegravar förekommer bara sparsamt i kvarteret. I de fall de finns är de mestadels kombinerade med en stenram, och ibland även grusgrav. Att de inte uppträder så ofta i kvarteret beror på att under den tiden de var som populärast, 1930 och 40-talen, begravdes bara ett fåtal i kvarteret. De som finns är äldre från årtionden runt förra sekelskiftet.Ofta har en stor gravsten kombinerats med små hällar på samma grav. Några ovanliga gravvårdar finns i kvarteret. En av dessa är en fyrkantig sockel med kvadratiskt tvärsnitt av röd granit som ”saknar” överdel. Marmorvårdar förekommer i flera modeller, från olika tider. En högrest gravsten med marmorplatta från 1894, en låg rektangulär i marmor och en barngrav med vitt marmorkors med texten ”Lillasyster” finns i kvarteret. Titlar förekommer sparsamt. Hemmansägare är den klart vanligaste titeln. Andra är Nämndemannen, riksdagsmannen och kamrerare. Orts- och gårdsnamn är vanligt förekommande på alla typer utom små hällar. Exempel är Valeryd, Odenslanda Slätteryd och Sjöbris. På några finns psalmhänvisningar, såsom Sv Ps 21, Sv Ps 452 och Sv Ps 221 v3. Även hälsningar som ”Vila i frid” och ”Vila ljuvt” figurerar. Kvarter B Allmän karaktär Kvarter B ligger norr om kyrkan. I likhet med övriga kvarter på Vederlövs nya kyrkogård är kvarter B av blandad karaktär. Drygt 100 gravvårdar finns i kvarteret. Tyngdpunkten ligger här på 1900-1920-talen och från 1980-talet och framåt. Den äldsta gravstenen är från 1905. Kvarteret verkar ha byggts på under flera omgångar. En kort rygghäck i nord-sydlig riktning, en idegran, samt två halva häckomgärdningar den ena av måbär, den andra i liguster, finns i kvarteret. Förutom dessa finns även en klotklippt buxbomsbuske. Häckomgärdningarna inhägnar två gravstenar till hälften. Ingen häck finns på framsidorna. Inga grusgravar eller stenramar finns i kvarteret. Sådana har dock funnits tidigare för man kan se rester efter dem, särskilt när de gäller de låga breda familjegravarna. Gravvårdstyper I kvarter B förekommer några högresta gravstenar i diabas och grå granit. Dessa är huvudsakligen från 1900-talets första årtionden. En annan ganska vanlig typ är de låga, breda gravstenarna, som ofta är resta över familjegravar. Låga rektangulära gravstenar i olika utförande är de mest vanligt förekommande under andra halvan av 1900-talet. Dessa är främst tillverkade i grå och röd granit. Under 1990-talet har gravstenar med mer fri utformning börjat användas. Små hällar är ganska ovanliga men förekommer. En ovanligare gravstensvariant är ”uppslagen bok”, som det finns en av och ett kors i röd granit. En gravvård som skiljer sig från mängden när det gäller dateringen är en högrest obelisk i diabas från 1955. Den står på en liten flack kulle längst åt nordöst i kvarteret. En av de högresta (ca1,8 m) är nästan helt överväxt av en thuja. Flera av gravstenarna är tillverkade av flammig röd och grå gnejs, så kallad Hallandia. Orts- och/eller gårdsnamn förekommer på nästan alla gravvårdar. Exempel är Odenslanda, Villtofta, Valeryd och Långaryd. På en av gravstenarna står Växjö. Titlar på gravvårdarna är sällsynt och i de fall de förekommer är det mest på de äldre högresta gravstenarna. Hemmansägare är vanligast, men exekutionsbiträde, kommunalordförande och kyrkvärden figurerar också. Bibel- och psalmhänvisningar är något vanligare. Dessa förekommer även mest på de äldre, men finns även på enstaka gravstenar fram till 1980-talet. Vanligast är psalmhänvisningar, men på två vårdar finns hela verser skrivna. En av dem är Livets stunder fly så fort … (Joh upp 14:13). Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är ett blandat kvarter, men tyngdpunkten ligger på gravvårdar från 1930-talet fram till 1970-talet. Den äldsta är från 1882. Två rygghäckar finns i väster och en liten kort i nordöst. Rygghäckarna är klippta så att det bildas väggar kring flera av gravstenarna. I kvarter D är gravstenarna placerade rygg mot rygg. De mest påkostade gravarna verkar vara de som ligger långs södra gången. Dessa är ofta familjegravar. Det har funnits en barnlinje längst i väster, men av den återstår endast en grav. I kvarteret finns åtminstone fyra barngravar. Flera av gravstenarna är återanvända äldre vårdar. Bland annat finns det lägre högresta i diabas från 1970- talet. Eventuellt kan allmänna linjen ha legat här. Många av gravarna är enkelgravar och endast ett namn är inristat i vissa av gravstenarna. Murgröna som växer på en grav, kan eventuellt vara resterna efter en gravkulle. Från att ha varit betydligt vanligare före 1970- talet, återstår nu tre grusgravar och runt fem gravar finns stenramar. Rester efter ytterligare fyra stenramar syns i gräset. Gravvårdstyper I kvarteret är det stora flertalet gravstenar låga. Många av de låga är kvadratiska istället för rektangulära. De förekom mest i diabas, men även grå granit var vanligt, medan det endast fanns enstaka av röd granit. De i diabas var något äldre och dominerade under tiden fram till 1960-talet. Grå granit kom först på 1930-talet och röd granit på 1970- talet. Det fanns sex riktigt höga gravstenar (över 1,5 meter), fem monoliter och ett stenkors. Dessa tillhör den äldsta gravvårdarna i kvarteret Det höga stenkorset är äldst i kvarteret, från 1892. Endast en av dessa är från efter 1930. En av de större högresta var en barngrav. Övriga i smal form var lägre och huvudsakligen producerade på 1930-talet. tangulär” gravsten, som formmässigt kan knytas till 1930-40-talen. Endast två större hällar figurerar i kvarteret. Anmärkningsvärt är det relativt stora antalet gravstenar (4 st) i fri form som är tillverkade i diabas. Gravstenar i fri form brukar knytas till det sena 1900-talet och 2000-talet, men finns i kvarteret med långa tidsintervall från 1950-talet fram till vår tid. På nästan alla gravvårdar nämns ett orts- eller gårdsnamn. Östantorp, Fridhem, Kullen och Bökebacken är några bland alla dessa namn. Titlar är relativt ovanligt men hemmansägare är det vanligaste. Folkskollärare och lantbrukare och snickarmästrare är några andra. Psalm- och bibelhänvisningar påträffas mest på de äldre vårdarna, ovanligt efter 1950-talet. Några exempel är Sv Ps 469, 492, Luk 2:29 och Joh 3 kp 16 v. Kvarter E Allmän karaktär Kvarter E som ligger sydöst om kyrkan är även detta ett blandat kvarter. Längst österut finns en rygghäck av liguster. Raderna närmast denna verkar anlagda på 1960-talet. Den övervägande delen av gravvårdar har tillkommit efter 1920. Klart vanligast är vårdar från 1920-talet och 1970- talet. Endast en är före 1900. Gravvårdarna är placerade rygg mot rygg. De finaste platserna verkar ha varit de mot sydgången och längs muren. Här finns de mest påkostade vårdarna och flertalet av familjegravarna, grusgravarna och stenramarna. Gravvårdstyper Sammansättningen av gravvårdar är ungefär vad man kan förvänta sig av ett blandat kvarter. Det finns ett antal högresta och halvhöga diabasstenar från 1920-30-talen, bland annat en monolit. Låga rektangulära gravstenar med olikformade krön från 1920-talet och framåt finns också. Mellan 1920-talet och 1970-talet fanns de i diabas. Under 1950-talet börjar samma form uppträda i grå granit. Röd granit är ovanligare och finns inte i kvarteret förrän på 1960-talet. Några av gravvårdarna är låga breda i diabas och i grå granit. De har ofta använts till de mer påkostade familjegravarna. Några gravstenar med fri formgivning från slutet av 1900-talet förekommer. Enstaka små hällar i diabas finns även, både liggande och sluttande. På flera av hällarna var texten svårläst/oläslig på grund av alger och lavar. I kvarteret fanns sex grusgravar med stenramar kvar. På en av stenramarna fanns även stenpollare och en av gravarna omgärdades av smidesstaket. Ett träkors (1985) och ett smideskors (1965) fanns i kvarteret. En vanligtvis mer ovanlig gravvårdstyp var stora stenkors, som det fanns fem av i kvarteret. Det finns även en kombination av låg kvadratisk gravvård med ett litet stenkors placerat på krönet. En annan sällsynt variant är ett stort naturligt stenblock med grovhuggen framsida. Bland de övriga barngravarna finns bland annat ett litet kors i diabas och en liten häll i grå diabas som omgärdas av en liten stenram och ett träkors. Gravvårdar i form av stenkors uppträder i flera modeller. Detsamma gäller små hällar, som i de flesta fall är i svart diabas. På en av dessa finns texten ”Mor Far”. Samma text står på en större ”rek Titlar figurerar på några av gravvårdarna. Hemmansägare är vanligast, men det förekommer även bland annat häradsdomare, snickaren och driftschef. Orts- och gårdsnamn uppträder nästan på alla gravstenar. Exempel är Sunagård, Torpa, Ulsryd och Valeryd. På några finns psalm- och bibelhänvisningar och små textrader, som Sv Ps 495 v6, Job 14:3, ”Saliga äro de fridsamma”, och ”Tryggare kan ingen vara”. Kvarteren C och F I den östra delen av kyrkogården finns kvarteren C och F. Kvarteren består av öppna gräsytor utan någon annan växtlighet. Inom dessa kvarter finns inga gravar. Mellan kvarteren sträcker sig grusgången mellan kyrkogårdens östra ingång och kyrkan. Längs gången växer en allé av björkar. |
