Stäng fönster Mjölby kn, SKEPPSÅS 4:1 SKEPPSÅS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Skeppsås kyrka Skeppsås kyrka är ursprungligen en liten romansk kyrka, troligen uppförd under 1100- talets senare del. Kyrkan är tillbyggd med ett kor i tegelgotik under senmedeltid varvid också kryssvalv uppfördes. Kyrkan byggdes till kraftigt på 1700 talet. År 1748 uppfördes en sakristia på norra sidan av kyrkan. Senare under 1750-talet byggdes en korsarm till på södra sidan. Samtidigt med nykyrkans uppförande raserades också långhusets kryssvalv. De två kyrkklockorna är sedan 1912 placerade i "klockbodens" övre del. Klockorna hängde tidigare i en stapel, som stod i sydöstra hörnet av kyrkogården. Klockboden byggdes antagligen redan under medeltiden som kyrkobod (tiondebod), vilken år 1781 apterades till sockenmagasin för spannmål vilket det fungerade som i närmare 100 år. Numera fungerar boden som gravkapell. Kyrkan har flera medeltida klenoder: Altarskåpet är ett nordtyskt arbete från 1400-talet, triumfkrucifixet från 1200-talet samt en madonnabild från 1300-talet. Även den medeltida dopfunten av kalksten är bevarad (utom den ursprungliga foten). Vid altarskåpet finns en träställning med en sanctusklocka, som brukades under den katolska tiden och fram till 1700-talet. Många präster, som tjänstgjort i Skeppsås och Älvestad har sina gravvårdar på kyrkogården. Bland dessa kyrkoherden Per David Widegren (1829-49), som åren 1817 och 1828 gav ut "Ny beskrivning öfver Östergötland", ett arbete i två delar. En liten, anspråkslös vård är rest över Widegrens grav i kyrkogårdens sydöstra hörn. Av de andra kan nämnas Prostarna Johan Fogelstrand, död 1808, Ekenberg, död 1818, Karl Pettersson, död 1867, Moselius, död 1887 och J A Ekdal, död 1910. Senaste större restaurering av kyrkan ägde rum 1968–69. Varvid också en arkeologisk undersökning som kunde fastställa läge för kyrkans ursprungliga kor och absid gjordes. Beskrivning av kyrkogården Kyrkogården är liten och består endast av ett enda kvarter. Allmän karaktär Liten högt belägen landskyrkogård. Karaktären skapas främst av trädkrans och mur, den lilla kyrkan och främst av de många bevarade äldre vårdar som fortfarande står på plats. Behovet att ersätta äldre stenar förefaller ej ha varit särskilt stort över tid. Klar tendens till familjeindelning av platserna. Omgärdning Kyrkogårdsmur omger kyrkogården på alla sidor. Utsidan består av ca 3 skift av ca 0,4 x 1 m stor sten med sprängmärken. Rikligt med kilsten har använts för att passa in stenen. Insidan består av en bred grässlänt in mot kyrkogården. En del gravar ligger i släntningen. Västra muren: Utsidan består av ca 3 skift av ca 0,4 x 1 m stor sten med sprängmärken. Rikligt med kilsten har använts för att passa in stenen. Insidan består av en bred grässlänt in mot kyrkogården Norra muren: Utsidan består av ca 3 skift av ca 0,4 x 1 m stor sten med sprängmärken. Rikligt med kilsten har använts för att passa in stenen. Insidan består av en bred grässlänt in mot kyrkogården Östra muren: Utsidan består av ca 3 skift av ca 0,4 x 1 m stor sten med sprängmärken. Rikligt med kilsten har använts för att passa in stenen. Insidan består av en bred grässlänt in mot kyrkogården Södra muren: Utsidan består av ca 3 skift av ca 0,4 x 1 m stor sten med sprängmärken. Rikligt med kilsten har använts för att passa in stenen. Insidan består av en bred grässlänt in mot kyrkogården Innanför muren finns en högt uppväxt trädkrans. Ingångar: Mot väster och parkeringen finns en ingång med en enkel smidesgrind med spjälor och bågformat överstycke avslutat med små urnor. Under bågen finns ett löpande hundmönster med löv. Spjäldekor i två nivåer, den undre radens spjälor avslutade med små urnor. Nederst finns ett mönster med kors med mittknoppar. Grindstolpar av kalksten med huggspår av mejsel. De är svagt triangelformade. I söder finns huvudgrinden som är en pargrind i smidesjärn med spjälor. Spjälorna finns i två nivåer med bredare avstånd i nederdelen. Spjälorna avslutas som spjutspetsar i respektive överliggande stycke. Överstycket är bågformat. Grinden står mellan kraftiga fyrsidiga grindstenar av granit med platta överstycken. Invid klockboden finns ett avbrott i kyrkomuren genom vilket trädgårdsavfallet transporteras ut. Vegetation Kyrkogården omges av en trädkrans av högt uppväxta lövträd på alla sidor utom den norra, där träden i trädkransen är förhållandevis unga. I väster står 3 lindar och 3 lönnar. I norr 4 lindar. I öst 3 gamla och en ung lind. I söder 1 lind, 3 rönnar och 1 lönn. Inne på kyrkogården står på ömse sidor koret står 2 ståtliga ornäsbjörkar. Framför södra kyrkporten bildar två höga smala tujor port. I den inre sydvästra delen av kyrkogården finns tre formklippta idegranar. I den inre sydöstra delen av kyrkogården finns en nordsydligt löpande , ca 1 m hög, oxbärshäck mellan gravvårdarna. Kring koret och långhuset finns på södra sidan tre små formklippta buskar av berberis och chersmin samt två mindre syrenträd. Den inre och yttre delen av den yttre östra gravraden separeras av en 0,6 m hög tujahäck. I den inre norra delen av kyrkogården finns nord-sydligt löpande system av häckar. Från öster: först tre stycken cirka 0,8 m höga tujahäckar, därefter två stycken cirka 1,0 m höga oxbärshäckar. Inne i denna del av kyrkogården växer också tre stycken rundklippta idegranar. Gångsystem: Grusgångar av naturgrus löper från grindarna i väster och söder fram till respektive ingång i kyrkan. Kring kyrkan löper på kyrkogårdskartan en kringgående grusgång runt hela byggnaden, vilken också breddas till en mindre rektangulär (dock oregelbundet avslutad längst i sydväst) grusplan sydväst om kyrkan. Numera är denna grusgång igenplanterad med gräsmatta kring kyrkans kor och sakristia. Runt kyrkogården löper också en kringgående gång, lämnande i väst och öst dubbla och i nord och syd enkla gravrader mellan sig och kyrkogårdsmuren. Slutligen går ytterligare en grusgång i öst- västlig riktning över hela kyrkogården strax norr om sakristian. Gravvårdstyper Kyrkogården innehåller ett stort antal bevarade, ofta tidiga 1800-talsvårdar på ursprunglig plats. En av dessa rest över prosten Widegren, författare till ”ny beskrivning över Östergötland”. På kyrkogården finns ett relativt stort antal bevarade stenramsgravar och ett flertal höga smala vårdar från förra sekelskiftet. Det finns en klar tendens till familjevisa placeringar vilket lett till mycket lång kontinuitet på ett par platser och rena familjemonument på andra. Avvikande vårdar som sarkofager och metallkors finns liksom en stor vård i form av ett avbrutet livsträd finns. De stora äldre vårdarna är företrädesvis grupperade öster och väster samt i viss mån söder om kyrkan. Norr om kyrkan har den allmänna linjen stått. De flesta stenarna är ersatta av yngre breda vårdar (1960-tal och framåt). Minneslund - Byggnader Den så kallade klockboden, idag använd som gravkapell står i kyrkogårdens nordöstra hörn. Byggnaden består av en kvadratisk bottenvåning på stenfot med tjärat spåntak. Byggnaden är sannolikt den medeltida tiondeboden. På taket uppfördes på 1700- talet ett klocktorn t trä. Övrigt Tre stycken 1600-talsgravstenar står uppställda på kyrkogårdens sydvästra del. Samtliga i mycket gott skick. En runsten, eller snarare runristad häll (Ög 29 hos Brate och Wessén) har funnits i kyrkan . Den är numera försvunnen. |
