Stäng fönster Alvesta kn, KVENNEBERGA 1:6 KVENNEBERGA KAPELL
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Kvenneberga kyrkogård är av medeltida ursprung och tidigare låg här en medeltida träkyrka vilken revs i samband med att man lät uppföra en ny gemensam stenkyrka för Kvenneberga och Hjortberga församlingar i Hjortsberga på 1830-talet. Det kapell som idag står på den gamla kyrkans grund uppfördes i början på 1980-talet. Kyrkogården ligger på ett markerat höjdläge i landskapet och omges av åker- och betesmarker. Kyrkogårdens fyra gravkvarter fördelar sig på de smala gräsytor som omger kapellet. Den huvudsakliga utbredningen är koncentrerad till kyrkogårdens södra sida. Omgärdning Kyrkogården omgärdas av en kallmurad och mycket vällagd naturstenmur. Muren är uppförd med två skalmurar där mellanrummet fyllts ut med skolsten. Muren är kraftig med en bredd på närmare 2 meter och en höjd av ca 1,5 meter. Ovansidan av muren är bevuxen med mossa. Muren var föremål för en omläggning på 1860-talet. Vid samma tillfälle tillkom de smidda grindarna vid västra entrén. Ingångar Kyrkogården har två ingångar där huvudingången är placerad i västra murens norra hörn. En mindre ingång är belägen i den östra murens norra hörn. Dessa sammanbinds av en bred grusad gång, på norra sidan flankerad av planterade almträd. Den västra ingångens dubbla smidesgrindar bär texten GOB 1877 UFB. Grindarna flankeras inte av några huggna stenstolpar utan är upphängda på smidda tappar vilka fästs direkt i murverket. Den östra ingången, vilken vetter ut mot den utanförliggande betesmarken, är försedd med en enkel smidesgrind. Vegetation Växtligheten på Kvenneberga kyrkogård är riklig och skänker sina besökare en lummig känsla. Innanför den omgivande muren står en blandad trädkrans huvudsakligen av bok och lönn med inslag av lind. Utmed den grusade gång vilken förbinder de båda ingångarna med varandra har man på den norra sidan planterat en jämn rad med almträd. Gångsystem Frånsett den uppgrusade ytan framför kapellets entré i anslutning till västra gaveln utgörs kyrkogårdens gångsystem endast av den breda grusade gång vilken löper i öst-västlig riktning tvärs över kyrkogården och sammanbinder de båda ingångarna. Urnlund Någon regelrätt anlagd urnlund finns inte på Kvenneberga kyrkogård däremot har man låtit samla ett antal urngravar under den stora boken som växer på kyrkogårdens norra sida i kvarter A. Troligtvis kommer hela kvarter A att användas för urngravsättningar, då det visat sig att det inte går att anlägga kistgravar utan sprängning. Gravvårdstyper De äldsta bevarade gravvårdarna på kyrkogården är från 1700-talet och utgörs av enkla naturformade stenar med inristade initialer och årtal. Kyrkogården uppvisar en tydlig blandning av stenar från 1700- talets slut fram till idag. Dominerar gör stenar av typen låga rektangulära från 1900-talets senare hälft. Bland de äldre gravvårdarna på kyrkogården finns ett antal gjutjärnsvårdar bevarade. Av de tre bevarade järnkorsen står två på kyrkoherde Barcks familjegrav och det tredje på makarna Jonas Petterssons och Sara Ericsdotters gravplats. Bland de yngre vårdarna finner man dessutom två trävårdar. Vid omgrävningen vilken utfördes i samband med kapellbygget påträffades flertalet senmedeltida gravar. Lämningarna från dessa samlade man ihop och de placerades sedan under en gemensam sten invid vapenhusets södra sida. Byggnader På kyrkogården finns idag ett kapell uppfört i trä vilket till utformning och material nära ansluter sig till det medeltida trätempel som tidigare stod på kyrkogården. Väggarna är klädda med tjärad locklistpanel och spån på gavelröstena. Taket är täckt med brunlackerad plåt. I kyrkogårdens sydvästra hörn står en klockstapel av klockbockstyp med tjärat spåntak och tjärade ben vilka klätts in med tjärade bräder. Ovansidan av de underliggande syllarna har man täckt med kopparplåt. Utanför muren i kyrkogårdens sydvästra hörn ligger ett mindre uthus med brunmålad locklistpanel och sinuskorrugerat plåttak. Beskrivning av enskilda kvarter Kvarter A Allmän karaktär Kvarter A utgörs av det långsmala rektangulära område som är beläget norr om kyrkogårdens grusade gång. Det stora flertalet av kvarterets gravar finns i anslutning till kyrkogårdsmuren i områdets östra del. Hela kvarterets yta är gräsbevuxen och ramas in av den grönska som trädkransen och almallén skänker. Karaktären på kvarterets gravvårdar är skiftande med allt från mindre naturstenar till modernare låga rektangulära vårdar av yngre datum samt några liggande hällar. I kvarterets finns även ett gjutjärnskors från 1800-talets slut samt en modern trävård. Den åldersmässiga spridningen inom kvarteret är således stor. Gravarna fördelar sig från 1800-talets slut fram till 2000-talet med en tydlig övervikt på vårdar från decennierna strax före och efter sekelskiftet 2000. Orts- och gårdsnamn förekommer på en del av kvarterets vårdar emedan psalmhänvisningar endast förekommer sparsamt. Exempel på förekommande ortsnamn är Elofstorp, Sköldsta och Uråsa. På stenen rest över Henning Kvennedeldt finner man ett citat på latin ”Esta fidelis usque ad mortem et dabo fibi coronam vitae”. Kvarterets äldsta vård är ett gjutjärnskors rest över Jonas Pettersson 1796-1885 från Sköldsta Söragård och hans hustru Sara Ericsdotter 1800-1888. I kvarteret finns även en modern trävård i form av ett ekkors rest över Åke Kvennefeldt 1946-1992 Kvarter B Allmän karaktär Området utgörs av det smala gräsbevuxna rektangulära området som är beläget direkt söder om den västra ingången. Kvarteret omfattar endast fem gravvårdar hållna i en låg skala utförda i diabas och röd granit. Stenarna står på en rät nord-sydlig linje utmed kyrkogårdsmuren. Gravvårdstyper Frånsett en smal högrest diabassten utgörs kvarterets vårdar av låga rektangulära stenar i diabas eller röd granit. Den åldersmässiga spridning på kvarterets vårdar är stor där den äldsta stenen härrör från 1800-talets sista decennium och den yngsta från 1990-talet. Förekomsten av titlar, ortsnamn och psalmhänvisningar är begränsad. Exempel på titel är hemmansägare. Kvarterets äldsta vård, en smal halvhög diabassten, är rest över f.d. hemmansägare Anders Magnusson 1799-1892, Klinten. Kvarter C Allmän karaktär Kvarter C är kyrkogårdens största både med avseende på yta och antal gravvårdar. Området breder ut sig på kapellets södra och östra sida och är helt bevuxet med gräs frånsett en bevarad grusgrav, belägen direkt öster om kapellet. I kvarterets sydvästra hörn står en klockstapel av klockbockstyp. Gravstenarna är placerade i enkla nord-sydliga rader frånsett kvarterets mittersta rad där stenarna står ryggställda mot varandra. I kvarteret finner man flertalet prästgravar. Gravvårdstyper Kvarterets vårdar har en stor spridning både med avseende på ålder och utseende. Åldersspridningen i kvarteret sträcker sig från 1700-talets mitt fram till 2000-talet. Utseendet på kvarterets vårdar varierar kraftigt från några resta naturstenar med en enkel inskription till ett par gjutjärnskors, liggande hällar samt flertalet låga rektangulära vårdar av modern typ. De yngre vårdarna är huvudsakligen utförda i grå eller röd granit utan påkostade dekorationer. I kvarteret finns även en modern trävård. Mot ett av klockstapelns stödben står en gravsten från 1700-talet lutad. Stenen vilken utgörs av en tunn naturstensskiva har följande inskription ”Här vilar K.P.D. född 1740 från sköldstad….död 1799”. Bruket att skriva ut titlar på gravstenarna är begränsat emedan ortsnamn förekommer i en större omfattning. Titlar som förekommer är naturvårdare och folkskollärare. Exempel på ortsnamn utgör Sköldsta, Esperyd och Uråsa. Utmärker sig gör den enda återstående grusgraven med buxbomshäck och två gjutjärnskors på stenfundament resta över kyrkoherde G. O. Barck 1804-1885 och hans fru Ulrika Fredrika Barck född Lindqvist 1797-1877. I anslutning till denna grav finner man även två liggande naturstenshällar över kyrkoherde Johannes Theorin 1765-1820 samt kyrkoherden Magister Laurentius Kiellman 1702-1767 båda med kortare inskriptioner på latin. I kvarterets finner man även folkskollärare Elias Fribergs låga breda diabasvård. Folksollärare Friberg var en av dem som tog initiativ till byggandet av klockstapeln. Placeringen av stapeln var på samma plats i kyrkogårdens sydvästra hörn där den gamla klockstapeln en gång stått. |
