Stäng fönster Arboga kn, GÄDDGÅRDEN 5 GÄDDGÅRDEN
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Gäddgården har sina rötter i medeltiden och omnämns vid ett 30-tal tillfällen under 1400-talet i Arboga Stads Tänkebok. En utförlig beskrivning om detta samt frälseätten Gedda kan studeras i en artikel av Erik Klintskog i Arboga Minnes Årsbok 1978. Här en mycket kort resumé. Släkten Gedda kom i olika avseenden att spela en betydande roll i rikets historia, bl.a. deltog riddaren Karl Gedda som riksråd vid det bekanta Arboga möte 1435 och Iliana Gedda var mor till Sten Sture d.y. När Gäddgården uppfördes är ovisst men Erik Klintskog har utifrån uppgifter i Tänkeboken kunnat sammanställa följande ägarlängd (här i sammandrag) på Gaeddogardenom som den benämns 1455. Frälseätten Gedda år ovisst - 1486, Arboga Kloster 1486 - 1527, Arboga Kungsgård 1527 - år ovisst. Gäddgården och 2 intilliggande mindre gårdar klarade sig från den stadsbrand som annars ödelade all bebyggelse på den södra sidan av Arbogaån 1650. På Carl Gripenhjälms mälarkarta från 1688 kan troligen Gäddgården identifieras (se Arboga stads historia, andra delen av Carl Fredrik Corin sid. 492-495). Bebyggelsen företar vissa likheter med dagens bebyggelse. Möjligen kan gården också identifieras på Erik Dahlbergs kopparstick i Suecia Antiqua över Arboga 1703. Mycket lite har dock forskats kring den nuvarande bebyggelsen på Gäddgården, som ju säkerligen byggts om och på under århundradena. En del byggnader har givetvis också rivits. Även vid denna inventering har inte tillräckligt med tid kunnat läggas på en noggrann undersökning. Bebyggelsens ålder kan inte heller anses vara vederlagd. Flera av byggnaderna på fastigheten ger dock ett mycket ålderdomligt intryck. Här föreligger en intressant arbetsuppgift för framtida forskning. Byggnaderna är väl underhållna men överloppsbyggnadernas bottenstockar ligger idag delvis under mark. |
