Stäng fönster Vallentuna kn, VALLENTUNA PRÄSTGÅRD 6:2 VALLENTUNA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Omgivningen Vallentuna kyrka ligger drygt två mil norr om Stockholm. Med hållplats vid Roslagsbanan ingår Vallentuna i Storstockholms pendlingsområde. I kyrkans närmaste omgivning ligger flera äldre byggnader. Prästgården, uppförd 1795 på platsen för en äldre prästgård, används sedan 2003 som förskola. Klockargården uppfördes 1864 som kombinerat skolhus och organistbostad. Stefansgården, uppförd 1899, har innehållit småskola, lärarbostäder, barnmorskebostad och kommunalhus. Mathiasgården uppfördes 1986 som samfällighetens församlingshus med kyrkoförvaltning. Bredvid Mathiasgården ligger en gammal arrendatorsbostad uppförd på 1920-talet med ladugård återuppförd 1984 efter en brand. Dessutom finns parkeringsplats. I sydväst ligger gamla ladugården ombyggd till kyrkogårdsförvaltning. Området söder och öster om bogårdsmuren är rikt på äldre lämningar och i sydslänten går en äldre väg ner mot Vallentunasjön. Anläggningen Vallentuna kyrka ligger på höjden vid Vallentunasjöns norra sida, väl synlig på håll. Kyrkogårdens äldsta del är inhägnad av en kallmurad gråstensmur som sammanfaller med den under tidigt 1800-tal innanför muren planterade trädkransen. Grusgångarna utmed kyrkogårdens fyra sidor och runt kyrkan är förbundna med ingångar i murens norra, västra och södra sidor. Kyrkogårdens tre stigluckor har i norr ersatts med murade och putsade grindstolpar och grindar av smidesjärn, en ingång i väster på platsen för en riven likbod samt en smalare öppning i söder med järngrind. Kyrkogården har utvidgats åt väster vid flera tillfällen sedan 1951. (Lx2005-0992) Från 1969 har utvidgningen fortsatt i etapper, 1975 efter planer av arkitekt Jörgen Auby. Till minneslunden, anlagd i sydväst, leder en stentrappa och vid sidan av den en anlagd vattentrappa. Här är kyrkogårdens gräns mot söder och Vallentunasjön svår att uppfatta. Kapellet, väster om kyrkan, är ritat av arkitekten Evert Milles och uppfört 1951 som begravningskapell. Det är byggt av betong och cementhålsten som utvändigt putsats. Det valmade sadeltaket täcks med skiffer. Kapellet används i dag för mindre samlingar av olika slag. Söder om kyrkan stod från 1600-talet och in på 1800-talet en klockstapel. Den uppges i källor från 1832 som bristfällig och samma år flyttas kyrkans två klockor till tornet. Vid branden 1856 smälte klockorna och malmen togs tillvara och användes vid omgjutningen av storklocka och lillklocka i samma stil av Frantz Mauritz Bergholtz. Lillklockan finns kvar men storklockan spräcktes vid mobiliseringsringningen 1914 och göts om hos samma firma 1921. Kyrkobyggnaden Vallentuna kyrka är orienterad i sydost-nordväst. För enkelhets skull används i framställningen väderstrecken öst, väst, norr och söder med koret orienterat mot öster. Till sin äldsta form är den en romansk kyrka med västtorn, tillbyggd med korsarmar och ett tresidigt kor samt mellan koret och södra korsarmen ett gravkor som i övre delen är inrett till sakristia. Kyrkan har murverk av tuktad gråsten med tegel i senare omfattningar och taklist samt i det tillbyggda gravkoret. Tornet, långhusets båda västliga hörn och norra korsarmen har kvaderhuggna hörnkedjor av sandsten. Murverket i dessa byggnadsdelar är regelbundet, ibland med jämna rader av nästan kvadratiska, valda eller kluvna gråstensblock. Södra korsarmen och koret har murverk med oregelbunden skiftläggning av vald eller sprängd gråsten. |
