Stäng fönster Malmö kn, TRYGGHETEN 2 ANNELUND
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Enligt stadsplan antagen 1948 reserverades kvarteret Tryggheten för en kyrklig byggnad för Västra Skrävlinge församling. På kyrkofullmäktiges initiativ anordnades en öppen arkitekttävling om församlings- och kyrkobyggnad. Till denna inkom 48 förslag, varav de fyra främsta, av Bror Thornberg och Thorsten Roos, Fritz Jaenecke, Peter Celsing samt Åke E Lindqvist, utsågs till omtävling. Det blev sistnämnda arkitekt som till slut vann tävlingen, men endast församlingshuset med pastorsexpedition och diakoniexpeditionen uppfördes. Dessa ritades av Lindqvist 1955 och uppfördes kort därefter. En tilltänkt etapp två, som omfattade loggia, kyrksal och sakristia var planerad att byggas 1959, men kom inte till utförande. Församlingshuset består av en trevåningslänga med rektangulär plan sammanbyggd med en lägre pastorsexpedition. Byggnaderna är uppförda i tegel med fasader av vitgrå betongplattor. Församlingshuset har uppglasad bottenvåning. Bakom församlingshuset, längs med Enskiftesgången, ligger diakoniexpeditionen som ursprungligen innehöll två lägenheter. Denna enplansbyggnad är gråputsad och har ett svagt sluttande pulpettak. Församlingshuset tillhörde ursprungligen Västra Skrävlinge församling, men då Sofielunds församling genom en utbrytning bildades 1969 kom det att fungera som kyrkosal fram till att S:t Matteus kyrka invigdes 1983. Denna ritades av Sten Samuelson och Åke Martinsson 1981. Kyrkan har en veckad snäckform och ett glasat pulpettak. Byggnaderna ligger på platsen för Sofielunds gård och framför kyrkan finns gamla höga träd bevarade. Träden fortsätter symboliskt in i kyrkan där pelare, utformade som abstraherade trädkronor, sträcker sig mot ljuset som flödar in genom taket. Kyrkans betongväggar är vitmålade såväl exteriört som interiört medan golvet består av cirkulära keramiska plattor i olika blå nyanser. De blåglaserade keramikplattorna bidrar till dagsljusets spel med skuggor och sol i kyrkorummet. Bänkkvarteren är ställda radiellt för att ge en känsla av gemenskap och placeringen vittnar om att arkitekten medvetet tagit fasta på rummets liturgiska funktion och circumstantesprincipen. Denna betonar betydelsen av "de som står omkring" och planformen ingår som en del av kommunikationen mellan prästen och församlingen. Församlingshuset markerar gränsen mot Enskiftesgången medan gränsen mot Annelundsvägen utgörs av en mur. Från Lantmannagatan är det fritt tillträde och framför kyrkan finns en klockstapel. |
