Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Perstorp kn, PERSTORP 21:6 PERSTORPS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Kyrkan och den äldsta delen av kyrkogården är sannolikt samtida. Litet är känt om dess utformning före 1800-talet, men troligtvis följde den det allmänna, medeltida mönstret; en inhägnad, betad äng, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna var gräskullar utmärkta med träkors, eller liggande stenhällar för de mer bemedlade. På lantmäteriets kartor från 1789 och efter skiftet 1835 framträder en kyrkby med bara några få gårdar. Runt kyrkan finns två prästlöneboställen, varav det ena finns kvar och gjorts om till hembygdsgård, och den idag rivna klockaregården. Kyrkogården omges av ett stengärde, som enligt ett sockenstämmoprotokoll ska ha lagts i början på 1800-talet. När landsvägen drogs om i slutet av århundradet, fick man släppa en liten del av kyrkogården för vägrätningens skull. Under 1800-talet lär kyrkogården, som brukligt var vid tiden, gjorts om till en strikt planerad miljö. Grusgångar drogs, vårdarna fick omgärdningar av buxbom, sten eller järn, och träd planterades runt anläggningen.

Tack vare järnvägen och industrin växte Perstorp snabbt runt runt förra sekelskiftet, och den gamla kyrkogården blev snart för liten. Genom avsöndring av annexhemmanet öster om kyrkogården uppläts delar av dess tomt för skoländamål och området väster om dagens Spjutserödsväg åt en begravningsplats. Den invigdes 1914 och kallades fram till 1966 Nya kyrkogården, för att idag benämnas Östra kyrkogården.

Nästa utvidgning gjordes 1965 väster och norrut om den medeltida kyrkogården efter ritningar av trädgårdskonsulent Gust. Rud. Fernelius. Den Västra kyrkogården gavs en lugn karaktär med sex rektangulära kvarter, avskilda av häckar. Under samma årtionde tillkom en minnesplats med fontän precis öster om kyrkan. Minnesplatsen tillkom med medel skänkta av Albert Kristiansson.

En bit in på 1900-talet utvecklades de s.k. skogskyrkogårdarna, som ville ta tillvara på platsens topografi och växtförhållanden. Skogskyrkogården i Stockholm från 1915-1940 blev stilbildande för ett nytt ideal som långsamt spred sig över landet. Perstorps skogskyrkogård skapades i ett kvarter av Hoppets kyrkogård, som invigdes 1974 efter ritningar av landskapsarkitekten Per Friberg. Han menade, att trädgårdar är konst skapad av naturens material, en syn han omsatte i en fri, renodlad och kontextuell arkitektur. Förutom skogskyrkogården bestod Hoppets kyrkogård även av en askgravplats, två urnkvarter, en minneslund och en ceremoniplats.

Det senaste tillskotten på kyrkogården är Nya Västra kyrkogården, som invigdes 1994 i anslutning till Västra kyrkogården, och en askgravplats som togs i bruk 2007.

Gamla kyrkogården
Den medeltida kyrkogården omgärdas av en kallmur i gråsten, på vilken står en trädkrans. Från kyrkan strålar gångar av randkrattat grus mot kyrkogårdens ingångar i söder och öster, mot de båda utvidgningarna och mot klockstapeln i sydöstra hörnet.
Den södra ingången mot landsvägen har ett grindparti i svartmålat gjutjärn innanför granitstolpar med spetsiga krön. Kvarteren norr om kyrkan är grästäckta, och uppvisar ett jämförelsevis ungt gravmaterial där många stenar är resta under 1900-talets senare hälft. Stenarna står i nord-/ sydliga rader, fritt i gräset eller med planteringar framför inom små stenramar. Kvarteren söder om kyrkan har däremot i stora delar kvar 1800-talets gestaltning, med vårdarna skilda av grusgångar och omfattade av buxbom, stenkanter eller järnstaket. Gravmaterialet är blandat med många stenar från tiden runt förra sekelskiftet. Bland dessa märks Wendts stora familjegrav, där Carl Wendt och hans hustru Charlotta har sin gravsten rest innanför ett gjutjärnsstaket. Deras son Wilhelm grundade 1881 Stensmölla Kemisk industri, som var föregångare till Perstorp AB. Ett noterbart gravminne är det efter två generationer Schrewelius, som var uppskattade klockare under 1700- och 1800-talen och trogna sin hemkyrka. Stenen restes 1948 för att uppmärksamma deras gärningar. Intill deras sten står en medeltida gravhäll. Bland titlarna märks lantbrukare, men också banvakter, fabrikörer, vagnmakare, möbel- och järnhandlare.

Strax öster om kyrkan ligger en minnesplats. Den rektangulära platsen är täckt av kullersten, omgärdad av häckar och pryds av några träd och en cirkulär fontän.

Västra kyrkogården och Nya västra kyrkogården
Västra kyrkogården består av fyra grästäckta kvartersområden, avskilda med grusgångar. Mot söder finns en fogad naturstensmur avtäckt med stenplattor ut mot parkeringen. I muren finns ett fyrdelat grindparti med svartmålade järngrindar innanför murade stolpar. Från grinden skär en huvudaxel, kantad av björkar, genom kyrkogården i nord-/ sydlig riktning. Kyrkogården avgränsas i väster av ett nätstängsel och en trädrad ut mot f.d prästgården, och i norr av lummig grönska mot det omgivande villaområdet. Kvarteren är konsekvent gestaltade med grässatta ytor, genomskurna av små, raka plattsatta gångar, och häckomgärdade.

Nya Västra kyrkogården, som ligger norr om Västra kyrkogården, består av två kvartersområden, varav ett har tagits i bruk. Dessa kvarter skiljer sig tydligt från de på Västra kyrkogården genom sina böjda grusgångar som möter varandra i kors. Gravarna står med ryggarna mot varandra med mellanliggande rygghäckar. Framför varje vård finns plats för individuell plantering inom en betongram.

Hoppets kyrkogård
Hoppets kyrkogård består av i nordost skogskyrkogården, i nordväst askgravplatsen, i mitten två urnkvarter, i sydost minneslunden och i sydväst ceremoniplatsen. De två sistnämnda ligger längs en grusgång, som löper som axel i väst-/ östlig riktning från parkering vid församlingshemmet, genom Hoppets kyrkogård och vidare mot Västra kyrkogården. Minneslunden domineras av dess murkantade smyckningsplats. I dess mitt står ett järnkors som förts från den medeltida kyrkogården. Söder om minneslunden finns en askgravplats. Namnplaketterna efter de avlidna fästs på en minnesten eller på en skråkantad granitmur. Ceremoniplatsen är formad som en utomhusteater med en grässatt yta, som sluttar ner mot ett murat altare.

Mitt i urnområdet finns fyra kvadrater, indelade med stenkanter i vardera i åtta gravar kring en central buske. De kvadratiska fälten flankeras av raka rader med gravstenar som är ställda med ryggarna mot varandra. Mellan varje vårdpar står en formklippt buske. Skogskyrkogården är mycket trädrik med mestadels björkar. De anspråkslösa vårdarna ligger, likt stenar i skogen, i ett gemensamt hav av vildblomster med mellanliggande gångar. Mot norr har terrängen släntats upp mot en stenmur, som skiljer kyrkogården från de angränsande lamellhusen. På slänten har man ordnat ett lapidarium med liggande stenar. Längst i nordväst finns en askgravplats med växtrännor kantade av cortenstål. I rännornas framkant har stålet ersatts av en granitskoning, där man kan fästa minnesplaketterna.

Östra kyrkogården
Huvudentrén till östra kyrkogården är från vägen i väster. Från smidesgrinden leder en trädkantad gång, täckt av sjöstensplattor lagda i parkettmönster, ned mot kapellet. Kyrkogården gränsar i söder till Perstorps lummiga stadspark. Kvarteren är grästäckta med mellanliggande gångar, gravarna står med ryggarna mot varandra åtskilda av rygghäckar. Gravplatserna omfattas av buxbom, stenramar eller står direkt i gräset. Det äldsta gravmaterialet, som är från 1900-talets första decennier, är i hög grad samlat i de norra och västligaste kvarteren. Bland vårdarnas titlar märks bl.a. banmästare, stationskarlar, pumpare, glasblåsare, sadelmakare och telefonföreståndare.

Byggnader på kyrkogården
Klockstapeln
Sydöst om kyrkan står en klockstapel, fodrad med stående, tjärad lockpanel. Det utkragande sadeltaket är täckt av röda tegelpannor. Stommen av ek har en mittstolpe, försträvad med kryss- och tvärbjälkar till väggarna, byggda av sparrar och bjälkkryss. Reglarna står på fotträn. Stapeln renoverades bl.a. 1914 och 1949 och senast 2002-2003. Då renoverades fasadklädseln från 1949, samtidigt som det västra fotträet byttes och rötskadat virke lagades. Genom dendrokronologiska undersökningar vet man att stommens nedre delar är från 1504 ± 5 år, vilket gör den i princip jämngammal med de i Norra Mellby och Brönnestad. Stapeln från 1481 i Norra Mellby har länge ansetts vara den äldsta i Sverige, men i en rapport från Skara Stift 2015 dateras tre av dess klockstaplar till 1300-talet. Detta visar att sådana fanns mycket tidigt, kanske redan undre äldre medeltid, för att under 1600- och 1700-talen ha spritts över Skåne.

Klockstapeln har tidvis även använts för andra ändamål än klockringning. När kyrkan hade eldstad, fungerade den som vedbod och förråd. Den har brukats som likrum, och till och med som obduktionslokal av Ola Kristensson, mer känd som ”Smatta-Ola”. Han bodde i Tussjöholm utanför Perstorp under 1800-talet, och livnärde sig på naturmedicin, trolleri och bedrägerier av olika slag, bl.a. falskmynteri av danska pengar.

I klockstapeln hänger en kyrkklocka, omgjuten 1715 av Lars Wetterholtz. Klockan är dekorerad med bårder, inskriptioner och Karl XII:s monogram.

Övriga byggnader
I direkt anslutning till gamla kyrkogården finns flera byggnader som används för kyrkans förvaltning och administration. Dessa är beskrivna ovan under ”Kyrkomiljön”. På Östra kyrkogården finns ett kapell (idag förråd), ritat 1924 av Carl Andrén och byggt som en miniatyrkyrka med långhus och ett lägre, smalare kor. Huset har en stensockel, på vilka står väggar av brunrött tegel. De spetsbågiga fönsterbågarna är av gjutjärn. Sadeltaken är täckta av tegelpannor. Söder om kapellet står ett förråd, byggt med väggar av faluröd träpanel med vita knutar, och ett sadeltak med tegelpannor.

Se även beskrivning av Perstorps kyrkomiljö under Miljöer.

Dendrokronologisk undersökning i Perstorps kyrka, Barbro Sundnér, rapport 2005.
En sockenbok om Perstorp, John Sundberg m.fl., Perstorps Hembygdsförening 1951
Föreställd hedendom: tidigmedeltida skandinaviska kyrkportar i forskning och historia,
Gunnar Nordanskog, Lund, 2006
Historisk timmermanskonst i Lunds stift - Nomenklatur och bildkompendium, Karl-Magnus Melin, www.timmermanskonst.se, version 10 februari 2015
Kring Perstorps kyrka, Perstorpsbilder XXIII, Gunnel Hedberg, 2002
Perstorps kyrka – Några pressklipp t.o.m. 1976, Perstorpssamlingen, Perstorps bibliotek
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg& Ingrid Sjöström, RAÄ, 2015
Underhållsplan för Perstorps kyrka 2005-10-28, Wikerstål Arkitekter, Helsingborg, 2005
Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Kristianstad, 1103 Perstorp, Kyrkor
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, hämtad 2016-05-12
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2016-05-12
http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskaps
vard/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/Pages/Perstorp.aspx,
hämtad 2016-05-12