Stäng fönster Mjölby kn, NORMLÖSA 7:1 NORMLÖSA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Normlösa kyrka Sockennamnets senare led "lösa" betyder "betesmark, äng" men förleden -norma är oklar. Normlösa omnämns första gången redan 1178 som tillhörande Linköpings biskopsbord. Kyrkan och biskopsgården var en viktig del av medeltidens biskopsgods i Linköpings stift, vilket också kommit att prägla kyrkan långt fram i tiden. Lämningar av detta finns förutom vid kyrkan också vid Normlösa Biskopsgård där en välvd källare, kallad Braskens källare, med en inskrift på valvstenen över dörren IHS - xp (Jesus Kristus) 1475, finns i behåll (RAÄ 14 Normlösa socken). Den gamla kyrkan var 18 x 12 alnar och av samma typ som kyrkorna i Hov och Östra Skrukeby men med kor och absid. Troligen var den liksom dessa byggd av konungen som ägde gården Normlösa. Till kyrkan hörde ett torn i väster. Det tillkom något senare än kyrkan, men ingick i den ursprungliga planen, vilket framgår av förtagningar i muren uppe på västgaveln. Tornet blev ovanligt brett. Om kyrkan tillkommit före 1170-talet, då Normlösa gård redan donerats till biskopen av konungen är oklart. 1178 nämns det hörande till biskopsbordet och ungefärligen samma år bör tornet ha uppförts av biskop Kol. Dörren i kyrkans sydportal bekräftar dateringen av kyrkan. Den är av samma typ som Kaga (som är äldst), Hov och Ö Skrukeby, vilka dateras till tiden efter 1100-talets mitt. En kraftig ombyggnad och förstoring av kyrkan genomfördes 1766 varvid bland annat norra och östra muren revs och flyttades ut och ett nytt kor tillkom. I tornet finns en inskrift som talar om att det uppfördes 1633, trots att bottenvåningen är försedd med medeltida kalkmålningar. Översta våningen tillkom 1784 varefter klockorna flyttades dit. Klockstapel fanns på kyrkogården 1682 och användes ännu 1768. Dess placering är inte känd. Restaureringar av kyrkan har genomförts 1908–09 (vilket tydligen skedde utan sedvanlig antikvarisk kontroll och ledde till ett flertal kvarlämnade handlingar i upprörd ton i arkivet) och 1940 – 431. Kalkmålningarna i sakristian togs fram och konserverades 1968 och ett nytt spåntak lades 1984. Beskrivning av kyrkogården Kyrkogården saknar kvartersindelning men delas naturligt i en sydlig och en nordlig halva av grusgången från östra till västra ingången.. Allmän karaktär Lummig kyrkogård med många vackra höga träd. Karaktären danas främst av de medeltida byggnaderna (kyrka, tiondebod, stiglucka) och stigluckekopian. Många äldre kalkstensvårdar finns bevarade. Den norra halvan präglas av många äldre gravar närmast kyrkan. Den södra halvan präglas av raka rader gravar mellan häckar och grusgångar. Omgärdning Kyrkogården omges av en mur på alla sidor. Västra muren: låg (ca 0,6 m hög) kyrkogårdsmur som är kallmurad och består av ca 2 varv tillpassad gråsten med enstaka kilsten. Insidan lätt släntad. Nivåskillnad mellan kyrkogård och mur är ca 0,5 m. Norra muren: låg (ca 0,6 m hög) kyrkogårdsmur som är kallmurad och består av ca 2 varv tillpassad gråsten med enstaka kilsten. Insidan lätt släntad. Nivåskillnad mellan kyrkogård och mur är ca 0,5 m. Östra muren: låg (ca 0,6 –0,8 m hög) kyrkogårdsmur som är kallmurad och består av ca 2-3 varv tillpassad gråsten med enstaka kilsten. Insidan släntad. Nivåskillnad mellan kyrkogård och mur är ca 0,5 – 0,8 m. Södra muren: låg (ca 0,6 m hög) kyrkogårdsmur som är kallmurad och består av ca 2 varv tillpassad gråsten med enstaka kilsten. Insidan lätt släntad. Nivåskillnad mellan kyrkogård och mur är ca 0,5 m. I muren sitter två stigluckor. En i öst som är medeltida original och en i NV som är en kopia av föregående. Innanför muren finns en ca 1 m hög syrenhäck som vid västra och södra ingången ersatts av högre syrener som bildar port vid respektive ingång. Kyrkogården har en trädkrans av högt uppväxta lövträd (se vegetation). Ingångar Kyrkogården har fyra ingångar. I väster finns en enkel öppning i kyrkogårdsmuren ut mot vägen och skolan. Till denna leder huvudgrusgången. Två enkla trappsteg av granit leder ned från kyrkogården till landsvägen som går tätt inpå. I nordväst finns en kopia från 1944 av en medeltida stiglucka med grind. Denna är murad av gråsten och kalkputsad. Taket är av tjärat spån och i tre nivåer (högre över porten och lägre över stolparna). Grinden är av tjärat trä med spjälor i två nivåer. Fram till stigluckan leder en allé av 8 lindar från gamla parkeringen i norr. I öster: finns en äkta medeltida stiglucka som till utseendet påminner starkt om kopian från 1944. Denna har istället för grinden en hög port av tjärat trä som täcker hela portöppningen. I söder finns en enkel smidesjärnsgrind mellan stolpar av huggen gråsten ut mot parkeringen. Grinden är ornerad med spjälor som avslutas i spjutspetsar i nedersta partiet. Överstycket är rakt med ett överliggande spiralmönster. Grinden flankeras av två syrenträd. Vegetation Kyrkogården har en högt uppväxt trädkrans, med; I väster: 4 lönnar, 1 ask och 1 rönn, I norr: 3 lönnar och 1 lind I öster: 3 lindar och 2 lönnar (en ung och en gammal) samt en ask I söder: 6 lönnar och en rönn I norr och öster står trädkransen strax utanför kyrkmuren, i söder och väster strax innanför. Från parkeringen i söder och fram till en grusplan framför kyrkans huvudingång genom vapenhuset leder en grusgång som flankeras av en allé av 10 formklippta ca 1,4 m höga tujabuskar. Själva grusplanen är fyrsidig och flankeras av 4 höga vackra lindar (en av dessa är döende och måste snart tas bort). Den södra halvan av kyrkogården består av räta nordsydligt orienterade gravrader åtskilda av grusgångar och häcksystem. Av dessa står längst i väster en ca 0,2 m hög ölandstok, därefter följer en grusgång flankerad av den ovan omtalade tujaallén, därefter en ca 1 m hög oxbärshäck, en grusgång, en 0,3-0,6 m hög ligusterhäck, en grusgång en ca 0,5 m hög tuja, en grusgång, ytterligare en ca 0,5 m hög tuija samt slutligen två kortare sträckor tujahäckar av samma höjd på ömse sidor den medeltida tiondeboden. På den norra halvan av kyrkogården finns nordsydliga häcksystem endast öster om kyrkan. Över en låg kalkstensmur som avgränsar det Wissénska gravmonumentet mot V växer en låg berberishäck som närmast kyrkan avlöses av en ca 3 m kort och 0,5 m hög tujahäck. Mellan gravraderna öster om koret finns en nordsydlig ca 0,5 m hög ölandstok. Gångsystem Samtliga grusgångar består av naturgrus. Kring hela kyrkogården, med undantag för platsen för den medeltida tiondeboden i SV, löper en kringgående grusgång innanför den yttersta raden med gravar. Kyrkogården delas naturligt i två lika stora delar (nord och syd) av huvudgrusgången som löper från stigluckan i öster till öppningen i häcken i väster. Kyrkan ligger mitt på den norra halvan och omges av grusgångar kring tornet, vapenhuset och södra och östra sidan. Gången öster om koret är förlängd så att den strålar samman med den kringgående gången i norr. Norr om kyrkan finns annars endast den kringgående gången. Framför kyrkans huvudingång som ligger i vapenhuset på kyrkans södra sida finns en mindre fyrsidig grusplan. En kortare grusgång löper från koret och fram till den kringgående gången i öster. På den södra halvan av kyrkogården finns mellan gravraderna förutom den kringgående gången också 5 nordsydligt löpande grusgångar, varav den 1:a från väster är den alléomgivna gången från södra grinden till huvudingången. Förutom dessa löper också en smal grusgång runt tiondeboden. Gravvårdstyper Bland gravvårdarna finns ett stort antal bevarade kalkstensgravvårdar från 1800-talet. Flera av dem från en tidig del av århundradet. De flesta av kalkstensvårdarna är liggande hällar som finns i utkanterna av den norra halvan av kyrkogården. Tre stycken står också strax utanför vapenhuset. Kyrkogården innehåller också ett stort antal stora stenramsgravar med krattat grus. De flesta är placerade i utkanten av den norra halvan av kyrkogården, flera ligger dock också inne i kvarteren. Flera också i södra halvans utkanter och ett par inne i södra halvan. Öster om koret står flera höga bautastenar, de flesta resta strax före förra sekelskiftet. Ett par familjemonument finns, det Willénska består av 6 likadana liggande stenar. S om tiondeboden finns en mycket vacker liggande kalkstenshäll omgiven av krattat grus och ett smidessjärnstaket. En ovanlig gravvård är en stenurna som har ställts bredvid en gravsten och som bildar en egen gravvård. I vapenhuset finns fragment av 2 eskilstunakistor och 4 hela 1600-talsvårdar undanställda. Ytterligare 5 1600-talsvårdar varav en svårt skadad står också i tiondeboden. Generellt är de äldre gravvårdarna placerade längs med kanterna av kyrkogården medan de yngre är placerade in mot mitten. Minneslund - Byggnader På kyrkogårdens SÖ del står en välbevarad medeltida tiondebod. Boden är murad i natursten med detaljer kring fönster, dörr och gavel i tegel. Den är kalkputsad. Porten sitter på norra gaveln och är av tjärat trä. Den har rik ornamentering med medeltida smide. På norra gaveln finns blinderingar, bland annat i form av ett kors. Under detta finns en mindre fönsterlucka. Spåntak, vindskivor med mera är av tjärat trä. Kyrkogården har också två stigluckor, den ena medeltida och den andra en kopia från 1940-talet. Dessa är närmare beskrivna under ingångar. Övrigt I vapenhuset finns fragment av minst två olika runstenar, varav en är känd sedan länge. Kalkstensvårdar från 1600-talet förvaras dels i vapenhuset, dels i tiondeboden (4 + 4 stycken). Ett par borttagna gravvårdar står under tak norr om kyrkmuren, ingen av dessa är dock särskilt anmärkningsvärda. Innanför Ö stigluckan står en rund brunn av kalkplattor. På gräsmattan söder om kyrkan står en kopia av Carl Milles staty ”Guds hand”, denna är kopplad till det Willénska släktmonumentet, vilken släkt också bekostad statyn (genom godsägaren Sten Hesser). En allmän linje har sannolikt funnits i den inre delen av södra halvan av kyrkogården, men inga säkra stenar från denna period står kvar. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Norra kvarteret Gravplats nr 1–12, 55- 56, 107, 162-164, 199-210, 229-233 och 245-261 Kvarteret omfattar gravplatserna nr 1–12, 55-56, 107, 162-164, 199-210, 229-233 och 245-261. Det utgör den norra halvan av kyrkogården och omfattar området norr om grusgången från östra porten till västra ingången. Kyrkan är placerad mitt i kvarteret. Allmän karaktär Kvarterets karaktär präglas av att alla gravar ligger tätt inpå kyrkan. I kvarterets utkanter och öster om koret liksom söder om vapenhuset finns mest större gravar av ”köpegravskaraktär”. Insprängt mellan dem finns bara enstaka yngre vårdar. Kyrkans placering medger endast en rad gravar i alla riktningar utom i öster där tre rader finns. Omgärdning Västra muren: låg (ca 0,6 m hög) kyrkogårdsmur som är kallmurad och består av ca 2 varv tillpassad gråsten med enstaka kilsten. Insidan lätt släntad. Nivåskillnad mellan kyrkogård och mur är ca 0,5 m. Norra muren: låg (ca 0,6 m hög) kyrkogårdsmur som är kallmurad och består av ca 2 varv tillpassad gråsten med enstaka kilsten. Insidan lätt släntad. Nivåskillnad mellan kyrkogård och mur är ca 0,5 m. Östra muren: låg (ca 0,6 –0,8 m hög) kyrkogårdsmur som är kallmurad och består av ca 2- 3 varv tillpassad gråsten med enstaka kilsten. Insidan släntad. Nivåskillnad mellan kyrkogård och mur är ca 0,5 – 0,8 m. I söder grusgång som bildar gräns mellan norra och södra halvan av kyrkogården. Ingångar Kyrkogården har fyra ingångar, varav tre berör kvarteret. I väster finns en enkel öppning i kyrkogårdsmuren ut mot vägen och skolan. Till denna leder huvudgrusgången. Två enkla trappsteg av granit leder ned från kyrkogården till landsvägen som går tätt inpå. I nordväst finns en kopia från 1944 av en medeltida stiglucka med grind. Denna är murad av gråsten och kalkputsad. Taket är av tjärat spån och i tre nivåer (högre över porten och lägre över stolparna). Grinden är av tjärat trä med spjälor i två nivåer. Fram till stigluckan leder en allé av 8 lindar från gamla parkeringen i norr. I öster finns en äkta medeltida stiglucka som till utseendet påminner starkt om kopian från 1944.. Denna har istället för grinden en hög port av tjärat trä som täcker hela portöppningen. Vegetation Kyrkogården har en högt uppväxt trädkrans med; I väster: 4 lönnar, 1 ask och 1 rönn I norr: 3 lönnar och 1 lind I öster: 3 lindar och 2 lönnar (en ung och en gammal) samt en ask I norr och öster står trädkransen strax utanför kyrkmuren, i söder och väster strax innanför. Framför kyrkans vapenhus finns en fyrsidig grusplan som flankeras av 4 höga vackra lindar (en av dessa är döende och måste snart tas bort). På den norra halvan av kyrkogården finns nordsydliga häcksystem endast öst om kyrkan. Över en låg kalkstensmur som avgränsar det Willénska gravmonumentet mot V växer en låg berberishäck som närmast kyrkan avlöses av en ca 3 m kort och 0,5 m hög tujahäck. Mellan gravraderna öster om koret finns en nordsydlig ca 0,5 m hög ölandstok. Gångsystem Samtliga grusgångar består av naturgrus. Kring hela kyrkogården löper en kringgående grusgång innanför den yttersta raden med gravar. Kyrkogården delas naturligt i två lika stora delar (nord och syd) av huvudgrusgången som löper från stigluckan i öst till öppningen i häcken i väster. Kyrkan ligger mitt på den norra halvan och omges av grusgångar kring tornet, vapenhuset och södra och östra sidan. Gången öster om koret är förlängd så att den strålar samman med den kringgående gången i norr. Norr om kyrkan finns annars endast den kringgående gången. Framför kyrkans huvudingång som ligger i vapenhuset på kyrkans södra sida finns en mindre fyrsidig grusplan. En kortare grusgång löper från koret och fram till den kringgående gången i öster. Gravvårdstyper Inom kvarteret finns tio stenramsgravar med krattat grus. De flesta utmed kvarterets utkanter och anlagda kring 1940-60. En av dessa har en ovanlig gravsten, formad som ett hus med tak. I utkanterna finns också tio liggande kalkstenshällar, varav de flesta är från 1800-talets andra hälft. De flesta av dessa är lagda över i socknen verksamma präster, bland annat ur den kända prästsläkten Cnattingius. Söder om kyrkan ligger också det Willenska gravmonumentet med sex liggande gravhällar över olika familjemedlemmar, kopplat till Carl Milles staty ”Guds hand”. Kvarteret domineras annars av ett flertal höga smala gravhällar från ca 1890–1930. De flesta resta över hemmansägare i trakten. Yngre gravvårdar är ovanliga men förekommer. I kvarteret förekommer också en liggande sköldformad gravvård och en i form av en stenurna med zinklock, ställd på marken intill en annan gravsten. Byggnader Kyrkan, medeltida stiglucka. Övrigt Innanför stigluckan står en botten av en avbruten 1600-talssten. Södra kvarteret Gravplats nr 13-54, 57-106, 108-161, 165-98, 211- 228 och 234-244 Kvarteret utgör kyrkogårdens södra halva och omfattar gravplatserna 13-54, 57-106, 108-161, 165-198, 211-228 och 234-244 och är beläget söder om grusgången mellan västra ingången och östra porten. Allmän karaktär: Kvarteret utmärks av de raka nordsydliga raderna av gravar. I utkanterna finns de flesta av de påkostade större gravmonumenten över traktens hemmansägare. Den äldsta gravvården är rest 1794 men den dominerande perioden är tiden kring förra sekelskiftet. I kvarterets inre är gravvårdarna av mer blandad karaktär med äldre och yngre vårdar om vartannat. De äldsta stenarna är här resta kring 1900 och de yngsta är helt nya. Omgärdning Kyrkogården omges av en mur på alla sidor. Västra muren: låg (ca 0,6 m hög) kyrkogårdsmur som är kallmurad och består av ca 2 varv tillpassad gråsten med enstaka kilsten. Insidan lätt släntad. Nivåskillnad mellan kyrkogård och mur är ca 0,5 m. Östra muren: låg (ca 0,6 –0,8 m hög) kyrkogårdsmur som är kallmurad och består av ca 2- 3 varv tillpassad gråsten med enstaka kilsten. Insidan släntad. Nivåskillnad mellan kyrkogård och mur är ca 0,5 – 0,8 m. Södra muren: låg (ca 0,6 m hög) kyrkogårdsmur som är kallmurad och består av ca 2 varv tillpassad gråsten med enstaka kilsten. Insidan lätt släntad. Nivåskillnad mellan kyrkogård och mur är ca 0,5 m. Kvarteret avgränsas från den norra halvan av en grusgång mellan västra ingången och östra porten. I muren sitter två stigluckor. En i NV som är medeltida original och en i öst som är en kopia av föregående. Innanför muren finns en ca 1 m hög syrenhäck som vid västra och södra ingången ersatts av högre syrener som bildar port vid respektive ingång. Kyrkogården har en trädkrans av högt uppväxta lövträd (se vegetation). Ingångar Kyrkogården har fyra ingångar varav tre berör kavarteret. I väster finns en enkel öppning i kyrkogårdsmuren ut mot vägen och skolan. Till denna leder huvudgrusgången. Två enkla trappsteg av granit leder ned från kyrkogården till landsvägen som går tätt inpå. I öster finns en medeltida stiglucka som till utseendet påminner starkt om kopian från 1944. Denna har istället för grinden en hög port av tjärat trä som täcker hela portöppningen. I söder finns en enkel smidesjärnsgrind mellan stolpar av huggen gråsten ut mot parkeringen. Grinden är ornerad med spjälor som avslutas i spjutspetsar i nedersta partiet. Överstycket är rakt med ett överliggande spiralmönster. Grinden flankeras av två syrenträd. Vegetation Kyrkogården har en högt uppväxt trädkrans med; I väster: 4 lönnar, 1 ask och 1 rönn I öster: 3 lindar och 2 lönnar (en ung och en gammal) samt en ask I söder: 6 lönnar och en rönn I norr och öster står trädkransen strax utanför kyrkmuren, i söder och väster strax innanför. Från parkeringen i söder och fram till en grusplan framför kyrkans huvudingång genom vapenhuset leder en grusgång som flankeras av en allé av 10 formklippta ca 1,4 m höga tujabuskar. Själva grusplanen är fyrsidig och flankeras av 4 höga vackra lindar (en av dessa är döende och måste snart tas bort). Den södra halvan av kyrkogården består av räta nordsydligt orienterade gravrader åtskiljda av grusgångar och häcksystem. Av dessa står längst i väster en ca 0,2 m hög ölandstok, därefter följer en grusgång flankerad av den ovan omtalade tujaallén, därefter en ca 1 m hög oxbärshäck, en grusgång, en 0,3-0,6 m hög ligusterhäck, en grusgång en ca 0,5 m hög tuja, en grusgång, ytterligare en ca 0,5 m hög tuja samt slutligen två kortare sträckor tujahäckar av samma höjd på ömse sidor om den medeltida tiondeboden. Gångsystem Samtliga grusgångar består av naturgrus. Kring hela kyrkogården, med undantag för platsen för den medeltida tiondeboden i SV, löper en kringgående grusgång innanför den yttersta raden med gravar. Kyrkogården delas naturligt i två lika stora delar (nord och syd) av huvudgrusgången som löper från stigluckan i öster till öppningen i häcken i väster. På den södra halvan av kyrkogården finns mellan gravraderna förutom den kringgående gången också 5 nordsydligt löpande grusgångar, varav den 1:a från väster är den alléomgiva gången från södra grinden till huvudingången. Förutom dessa löper också en smal grusgång runt tiondeboden. Gravvårdstyper: Inom kvarteret finns sju stenramsgravar med krattat grus. De flesta utmed kvarterets utkanter. Två dock närmast vapenhuset och en mitt i kvarteret. Söder om tiondeboden ligger en konstnärligt utförd häll inom en stenram med ett smidesjärnsstaket. I samma område finns en gravsten i form av en uppslagen bok och en stående kalkstensgravvård från 1794, vilket är kyrkogårdens äldsta gravvård på ursprunglig plats. Ytterligare fyra gravvårdar från mitten av 1800–talet finns. Tre av dessa står på rad närmast vapenhuset. En av dem omnämner en Amerikaresa och en annan har kyrkogårdens längsta text. Bland gravvårdarna finns också en vacker tidig 1900-talsvård i jugendstil som visar en sörjande ängel. Vidare tre resta kors, ett i marmor, ett konstnärligt utfört i svart granit och ett enklare i grå granit. Byggnader: På kyrkogårdens SÖ del står en välbevarad medeltida tiondebod. Boden är murad i natursten med detaljer kring fönster, dörr och gavel i tegel. Den är kalkputsad. Porten sitter på norra gaveln och är av tjärat trä. Den har rik ornamentering med medeltida smide. På norra gaveln finns blinderingar, bland annat i form av ett kors. Under detta finns en mindre fönsterlucka. Spåntak, vindskivor med mera är av tjärat trä |
