Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Arboga kn, SÖDER 1:3 SÖDER 1:3 (F.D. STADSÄGA 942)

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Bebyggelsen på fastigheten Söder 1:3 ingår i den sammanhängande trähusbebyggelse som finns i Arboga stadskärna. En bebyggelse som med tiden i varierande grad förändrats men som kan ha sitt ursprung så långt tillbaka som 1600-talet och kvarvarande exteriöra detaljer från 1700-talet.
Bebyggelsen på denna fastighet består i huvudsak av en mycket vacker låg långsträckt 1½plans huvudbyggnad med en entré utformad som en tempelgavel. Byggnaden kan antas blivit förlängd i ett tidigare skede. På en karta över Kallstensgårdens ägor från 1894 visas byggnaden med nuvarande utbredning men på ägokartan över Kafvelstena från 1773 ligger här en inte fullt så lång byggnad. På stadskartan från 1751 illustreras Wästra Herregårdens huvudbyggnad i detta läge. Fördjupade studier krävs för att utreda byggnadens tillkomst och ålder.

Söder 1:3 var troligen dock en av de s.k. Porsegårdarna. Fastigheterna, och ibland även bebyggelsen i kvarteret Kavelstenenen med omgivning, kan ytterligare studeras på bl.a. stadsägokartan från 1660-talet, och stadskartan från 1857. Situationen är dock lite oklar. Så här skriver, i utdrag, C-F. Corin i Arboga stads historia del II om förhållandena på 1600-talet. "Med Porsegårdarna avsågs ursprungligen 3 intill varandra liggande frälsehemman, men benämningen - eller rättare sagt singularformen Porsegården - kom blott att behållas för de hemman som Oxenstierna på sin tid ägde. Det tredje hemmanet kom under 1600-talets lopp att benämnas Kallstensgården&.Kallstensgården kom att ligga inom stadens staket medan Västra Herrgården (Porsegården) var belägen utanför." Det finns bevarat kart- och arkivmaterial för att reda ut ovanstående samt identifiera befintlig bebyggelses ålder. Troligen är fastigheterna Kavelstenen 2 och Söder 1.3 en rest från Västra Herrgården och Kavelstenen 1 en rest från Kallstensgården.

Fastigheten ingår med stor säkerhet i det bebyggelseområde som brann ner vid den stora stadsbranden söder om ån 1650.
Till fastigheten finns en ägarlängd som sträcker sig tillbaks till 1663 (se Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok 1970).