Stäng fönster Gislaved kn, ANDERSTORP 9:451 ANDERSTORPS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Anderstorps kyrkogård består av en gammal och en ny del på var sin sida av Anderstorpsån. Den gamla delen i söder har en oregelbunden form. Kyrkan ligger längst i söder på svagt stigande mark. Kyrkogårdsytan mellan kyrkan och Storgatan i söder nyttjas ej som gravkvarter. Alla gravkvarter ligger på den utjämnade ytan norr och nordväst om kyrkan. Den västra delen tillkom genom utvidgning 1931. Sedan borttagandet av fl ertalet grusgångar rör det sig idag om fem kvarter som här för enkelhetens skull benämns A-F (E och F är från 1931). Norr om gamla kyrkogården står bårhus och ekonomibyggnad på en udde i ån. Nordost om kyrkogården leder en enkel bro över till nya kyrkogården från 1958, vilken huvudsakligen är en skogskyrkogård. I nordvästra änden av denna står en personalbyggnad. Omgärdning Kyrkogårdens gamla del omges av kallmurar av markstenshällar och block, enstaka tuktade. Höjden skiftar från ca 0,5 till 1,5 meter och bredden ligger omkring 1 meter. I nordost och norr rör det sig om en stödmur, längs norra sidan av 1931 års utvidgning är den av betong. Nya kyrkogården begränsas åt norr av en fogad mur av råbrutna kalkstenshällar från 1958. Den är omkring 1,5 meter hög och 0,5 meter bred samt avtäckt med kalkstenshällar. Ingångar Kyrkogårdens gamla del har två huvudingångar i linje med kyrkans väst- respektive sydport. Dessa har smidda pargrindar från 1933, ritade av KF:s arkitekt Dag Ribbing och tillverkade på Liljeqvists smidesverkstad i Anderstorp. Grindarna hänger mellan toppiga, klotkrönta granitstolpar från tiden för kyrkogårdens anläggande. 1931 års utvidgning har en liten grind i samma utförande i denna dels södra sida. Nya kyrkogårdens huvudingång är i norr. I en inkragning i muren sitter en tredelad smäcker smidesgrind från 1958. Vegetation Kring gamla kyrkogården fi nns en trädkrans av till stor del sekelgamla almar, lönnar och askar. En rad med nyplanterade lönnar markerar gränsen mot 1931 års utvidgning. Sistnämnda del har endast några gamla almar i sin västra del. Längs kyrkogårdens norra sida och hela 1931 års kvarter växer en lövhäck. Tre gamla lönnar växer vid kyrkotornet. Söder om kyrkan är invid tornet några cypresser och två rabatter med bl.a. idegran som fl ankerar sydporten. Växtligheten på nya kyrkogården består till stor del av ett naturligt tallbestånd och några inplanterade björkar. Gångsystem Gravkvarteren på gamla kyrkogården inramas av raka grusgångar. Från ingången i söder leder gångar belagda med gatsten fram till kyrkans södra respektive västra ingång. På nya kyrkogården rör det sig om asfaltgångar samt mellan några av kvarteren stigar av gräs eller med råbrutna kalkstenshällar. Gravvårdstyper Anderstorps kyrkogård uppvisar gravkonst från 1800-talet fram till idag. Äldst är en handfull gjutjärnsvårdar, vilka representerar den första industriellt producerade gravkonsten. Från förra sekelskiftet fi nns fl era exempel på resliga vårdtyper av granit, vanligen i form av bautasten eller obelisk. Med bestämmelser om maximihöjd på vårdar fick status uttryckas på bredden istället. Bruket av grusbäddar med inramning av sten eller häck var vanligt bland dessa, liksom hos de föregående, men återstår idag bara på enstaka gravar. Ofta utgjorde vård och stenram en helhet som blivit bruten när stenramen avlägsnats. Under efterkrigstiden blev vårdarna enklare i sina former samt mer och mer uniforma. En orsak var det begränsade utbudet av tillverkare, vilka ofta nyttjade samma kataloger. En annan orsak var tidens kollektivistiska samhällsanda. Genomgående under hela 1900-talet har granit varit närmast allenarådande som material, mot seklets slut företrädesvis ljus granit medan svart präglade de första decennierna. Bårhus Bårhuset från 1961 är uppfört av lättbetong med slammat, vitmålat fasadtegel. I öster är en asymmetriskt placerad pardörr klädd med kopparplåt. Det kopparplåtstäckta sadeltaket saknar takskägg och ansluter via en tegelfris till långsidorna. Stuprör och ståndrännor i koppar är ritade i samklang med den strama arkitekturen. Personalbyggnad Byggnaden från 1981 rymmer garage, personalutrymmen och toalett. Fasaden är spritputsad och avfärgad i grått med ospröjsade liggande fönster vid takfoten. Det valmade sadeltaket har ett kraftigt utskjutande takskägg och täcks av svarta betongpannor. Kvarter A-D Allmän karaktär Kvarter A-D är kyrkogårdens ursprungliga del. Gravarna ligger i nord-sydliga rader med vårdar vända mot väster och öster. Det är blandat ensamgravar och familjegravar utom i kvarter D där det nästan uteslutande rör sig om familjegravar. Den västra raden i kvarter D hör samman med 1931 års utvidgning. Gravvårdstyper Till antalet dominerar den låga och breda vårdtyp som blev vanlig omkring 1940, företrädesvis den enkla rektangulära form som präglar efterkrigstiden, ibland med klassiserande drag. De yngre är friare i form och material, men har samma låga profi l. De äldsta vårdarna på ursprunglig plats är sex gjutjärnskors från 1863-1906. Två av dem är gjutna i Anderstorp. Ytterligare 16 gjutjärnsvårdar är samlade vid östra kyrkogårdsmuren, de härrör från 1866-98 och tre är gjutna vid Häryds bruk. Ett fl ertal vårdar stammar från decennierna kring 1900 och har vanligen en reslig utformning i företrädesvis svart polerad granit, obelisker, bautastenar och kors. 17 gravar har bevarad grusbädd och stenram, en av dessa även med pollare och kopparrör som inhägnad. Ett antal gravar med bibehållen stenram har gräsbesåtts. Några vårdar har en mycket enkel och småskalig utformning av de typer som återfi nns på allmänna gravar, däribland ett antal små hällar på barngravar i kvarter A. En idag ovanlig syn är två träkors från 1903 respektive 1922. Inom kvarteren fi nns ett antal mer bemärkta personer i socknen begravda. Invid koret i A återfi nns kyrkoherde Björks familjegrav från 1922 och komminister Fagners från 1946. En stor grusgrav i C minner om grundaren av Möllefors fabrik, C A Andersson. I D står ett stort kors i svart granit över A Lorentzon, grundare av Mofors bruk. Ett enkelt kopparkors är 1956 rest av församlingen efter Britta-Kristina Andersdotter som donerade marken för kyrka och kyrkogård. Titlar förekommer på många av de äldre vårdarna, vanligast är hemmansägare och lantbrukare, vidare fi nns förutom ovan nämnda: dräng, kyrkovärd, fabrikör, hammarsmed, järnsvarvare, smedmästare, murare, arrendator, folkskollärare, stationsinspektor, målaremästare, skräddare, snickare, köpman, stationsmästare, klockare. Kvarter E och F Allmän karaktär Kvarter E och F tillkom 1931. E bildar en triangel med gravar i nordsydliga rader med vårdarna mot väster och öster. Längs ytterkanten är en rad med främst familjegravar, vända mot gången. En rad längs gångens andra sida svarar mot denna. Kvarter E var ursprungligen avsett som allmän linje, men det tycks ej ha realiserats. Gravvårdstyper Gravvårdsbeståndet är tämligen enhetligt med låga, rektangulära vårdar av främst opolerad ljus granit från 1936 till idag. Vårdar från 1940- och 50-talen dominerar med sina strama former. Många av de tidiga familjegravarna har haft grus och stenram, idag kvarstår bara två exempel på detta. Ovanligt är arrangemanget med granitplattor på två av gravarna. Bland de äldre gravarna inom kvarter E finns ett fåtal enkla vårdar som skulle kunna ses som början på en allmän linje, men de är tämligen spridda. En av dem är ett träkors från 1930, en idag ovanlig syn. Titlar förekommer sparsamt i kvarteren: fjärdingsman, kyrkovaktmästare, lantbrukare, trotjänarinna, fabrikör, kyrkovärd, byggmästare, banvakt, pastor, chaufför. Nya kyrkogården Allmän karaktär Nya kyrkogården har en oregelbunden plan. Huvuddelen tillkom 1958 och är en skogskyrkogård. Östra hälften utgörs av utsparad tallskog med sex insprängda runda gravkvarter (C-H) inramade av häckar. Dessa utgör små platåer med gångar och trappor av råbruten kalksten mellan. Gravarna ligger i två cirklar inom häckarna. Längs den slingrande huvudgången ligger spridda gravrader, i söder samlade i en större enhet med svängda former (I och K). Västra hälften av kyrkogården domineras av en öppen slänt med urngravskvarter som delvis inramar minnes- och asklund. Urngravarna ligger på tre rundade terrasseringar som kantas av stödmurar av råbruten, fogad kalksten. Längs kyrkogårdsmuren i norr är strama häckinramade gravgårdar med gravar i raka rader (AV, AÖ och B). Längst i väster är ett ännu outnyttjat gravkvarter (L) från 1990, vilket i väster begränsas av avenbokshäck. Gravvårdstyper Inom de runda kvarteren och urngravskvarteret rör det sig huvudsakligen om strama små hällar i grå granit från 1970-talet. I övrigt handlar det om de vanliga rektangulära stenarna med låg profil. De äldre från 1960- och 70-talen har ett enkelt och ganska enhetligt formspråk och är i opolerad grå granit. Från 1980-talet till idag finns en större variation i form och val av stensort, exempelvis polerad färgstark stenart. Titlar förekommer inte på kyrkogården, inte heller familjegravar, ortsnamn på vårdarna är ovanligt. Minneslund Minneslunden är placerad längst ned i sänkan vid urngravkvarteret. Ursprungligen var det en yta avsedd för friluftsbegravningar, men har på senare år omdanats. Minneslunden är en gräsrundel kantad av gatsten, delvis inramad av rabatt med idegran, cypresser, gärs och buskar. I ena änden är en rund fontän från 1958 med kalkstensskoning och en ny yta med betongplattor, parkbänk och metallställning för blomvasar. Ett par belysningspollare i aluminium står i anslutning till detta. En rest häll bär inskriptionen ”Minneslund”. Asklund Den nyligen anlagda asklunden är en gräsrundel kantad av gatsten och avenbokshäck. Vid ingången i väster är en yta belagd med gatrespektive kullersten. Där är en sten av polerad grå granit rest med plaketter för gravlagda från 2006-07. I anslutning finns ställ för blomvasar och en parkbänk. |
