Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mjölby kn, PRIORN 8 MJÖLBY GAMLA KYRKOGÅRD

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Mjölby kyrka
Mjölby kyrka är centralt belägen i staden. Kyrkan uppfördes ursprungligen av sten
under äldre medeltid. Kyrkans medeltida utformning är inte klarlagd. Kyrkan brann vid
den omfattande branden 1771 och endast det medeltida tornet kvarstår. Det är uppfört
av gråsten och kalksten. Trappan till tornets första våning löper invändigt på norra
sidan. Mittrummet på första våningen har en liten rundbågig öppning mot öster och på
södra sidan en öppning till en välvd kammare. I mittrummet finns spår efter uttag för ett
träbjälklag och i våningen över en dörröppning med överliggare av kalksten mot öster.
Det kan eventuellt vara utgången till en läktare, en s k empor, för kyrkans byggherre.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN (dvs gamla kyrkogården)
Kyrkogården vid Mjölby kyrka slutade officiellt att användas när den nya kyrkogården
invigts i början av 1900-talet. Trots detta finns ett mindre antal 1900-talsvårdar på
kyrkogården idag. Numera används kyrkogården enbart till nybegravningar för familjen
Ehrenkrona på Hulterstad. Av denna anledning får den betraktas som en aktiv
kyrkogård och tas därmed med i inventeringen.

Allmän karaktär
Den gamla stadskyrkogården är relativt stor och rektangulärt utsträckt framförallt i
östvästlig riktning. Den är högt belägen i förhållande till resten av stan och ligger
innanför en bitvis hög terrassmur. Den omges av en uppväxt trädkrans som är viktig för
karaktären. Öster om kyrkan ligger det Ehrenkronska gravkoret från ca 1800 och det
Ehrenkronska gravområdet, avgränsat av häckar, som är den aktiva delen av
kyrkogården. På den övriga kyrkogården finns öppna gräsmattor och en gles beläggning
med gravvårdar, huvudsakligen från 1800-talet. Till dessa hör ett par kalkstensvårdar
från 1600-tal, uppställda på vad som kan vara ursprunglig plats väster om kyrkan.

Omgärdning
I väster finns en uppmurad terrassmur av ca 1,0-1,2 m stor sprängsten som är mellan 1,0
och 3,0 m hög. På murkrönet står en 1,2 m hög snöbärshäck. I trädkransen finns 2 höga
lindar. I norr väster finns en uppmurad terrassmur av ca 1,0-1,2 m stor sprängsten som
är mellan 3,0 och 4,0 m hög. Snöbärshäcken som är 1,2 m hög täcker större delen av
sträckan men ersätts öster om trätrappan av en lika hög oxelhäck. I trädkransen finns 12
höga lindar.I öster väster finns en uppmurad terrassmur av ca 1,0-1,2 m stor sprängsten
som är mellan 1,0 och 1,5 m hög. Längs kanten står kubklippta oxbärsbuskar i
schaktmönster som är två buskar djupt. Trädkransen innehåller 4 lindar. I sydöst finns
en plantering. I söder finns väster finns en uppmurad terrassmur av ca 1,0-1,2 m stor
sprängsten som är mellan 1,0 och 3,0 m hög. Häck saknas. I trädkransen finns 11 lindar
varav de fyra östligaste är något yngre än övriga på kyrkogården.

Ingångar
Kyrkogården har två ingångar i norr och två i söder.

Mitt på kyrkogårdens norra sida
finns en grind och en utgång som
leder direkt fram till prästgården
och har karaktär av en privat
ingång.
Grinden är en enkel smidesgrind
med ornament av spiraler, spjälor
och rundlar. Den är uppsatt
mellan smala kalkstensstolpar.
Från grinden leder en trappa om
åtta steg av granit ner till
prästgården. Stilmässsigt finns
stor överensstämmelse med den
sydvästra grinden och båda bör ha
tillkommit i ett sammanhang.

I den östligaste delen av norrra muren finns en trätrappa av tillfällig karaktär som leder
över muren och ned till prästgårdens garage och parkering.

Kyrkogårdens båda huvudingångar
är placerade i söder med
något tiotal meter mellan sig.
Den västligaste av dessa leder via
en bred granittrappa upp till
kyrkans sydportal. Grinden är
delad i tre delar där den mittersta
är en dubbelgrind i smidesjärn
med ornering av snirklar, rundlar
och spjälor i tre nivåer. De båda
yttre enkelgrindarna har samma
utförande.
De fyra grindstolparna är enkla
fyrsidiga granitstolpar.
Den sydöstra ingången består av två likadana grindstolpar som den sydvästra. Mellan
dessa går en asfalterad körväg upp.

Vegetation
Förutom det som redan beskrivits i kapitlet om omgärdningen finns en ssyren väster om
tornet och en större hagtorn och tuja nordöst om koret.
Kring den Ehrenskronska begravningsplatsen växer en kvadratisk 1,2 m hög
hagtornshäck som är öppen i väster. På gräsmattan kring gravkapellet finns en syren, två
spireabuskar och en häggmispel.

Gångsystem
Gångarna består huvudsakligen av naturgrus öster om kyrkan och upp från den sydöstra
ingången finns dock ett asfalterat parti. Mellan den sydöstra och den sydvästra ingången
ligger också trädgårdsplattor allra längst i söder. Grusgångarna löper runt kyrkan och
runt den östra gräsmattan. På norra sidan av kyrkan finns en smal grusad gång intill
kyrkväggen.

Gravvårdstyper
Det sammanlagda antalet bevarade gravvårdar uppgår till 45 stycken. Av dessa är bara
11 stycken, varav 5 på det Ehrenkronska gravområdet från 1900-talet. Två gravvårdar är
från 1600-talet medan alla de övriga 32 är från 1800-talet. 5 av dessa är från tidigt 1800-
tal. Den äldsta så tidig som 1803.

Typerna av vårdar är starkt varierande bland dessa ingår flera höga smala
kalkstensvårdar och liggande vårdar av samma slag. Dessutom finns två äldre höga
gjutjärnskors. En hög smal vård av svart granit omges av ett gjutjärnsstaket och en
stenram samt en grusad yta.

Förhållandevis få vårdar har titlar med anknytning till staden, sannolikt beroende på
dess sena tillkomst. 2 vårdar har titeln kvarnägaren som ju syftar på de betydligt äldre
kvarnarna och 1 vård har titeln handlanden. 1 vård från 1900 har titeln lokföraren.
Kyrkans folk representeras av 2 prostar och 1 kyrkoherde. Bland övriga titlar finns 2
hustrur, 3 rusthållare, 1 fd riksdagsfullmäktige och 1 klockgjutarhustru.
På det Ehrenkronska gravområdet förekommer titeln friherre 5 gången, överstelöjtnant 2
gånger medan titlarna arkivrådet, ambassadören, ryttmästaren, fil dr och målarinnan
förekommer 1 gång vardera.

Minneslund
Saknas

Byggnader
Öster om kyrkan ligger familjen Ehrenkronas gravkor uppfört i början av 1800-talet.
Sannolikt i samband med begravningen av Erik Ehrenkrona 1803. Gravkoret innehåller
ytterligare sex gravkistor daterade från 1804-1855.
Gravkoret är uppfört i klassiserande stil med vitrappade väggar och ett svart flasat
plåttak. Porten är av ljusgrönt målat järn. På ena långsidan finns en minnetavla över
Erik Ehrenkrona och hans hustru Carolina Rudenchöld.