Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Grästorp kn, PRÄSTBOLET 1:13 M.FL. SÄRESTAD-BJÄRBY KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Den nyklassicistiska salkyrkan ligger med koret åt öster på en liten bergsklack i den östra delen av kyrkogården. Denna är närmast kvadratisk med en rundning i öster åt en liten sluttning med lövträd. Den inhägnas av en meterhög kallmur som i öster övergår till stödmur. Den nordöstra delen av muren tillkom 1989, vilket en inskription förtäljer. Det norra och västra partiet av kyrkogården härrör från en utvidgning 1904 då vägen fick flyttas. En ytterligare utvidgning skedde åt norr 1991. Öppningar finns i väster mitt för kyrkans västportal, i det sydvästra hörnet mot den lilla parkeringen, i söder mitt för allén, i sydost mot prästgården och i norr mot skolan. Öppningen i sydost har en liten kalkstenstrappa av hög ålder. I muren är ett litet träräcke på ett par likaså ålderstigna järnstänger. Alla övriga öppningar har grindstolpar av kalkstenshällar med kulor som kröns av smideskors. Dessa härrör från 1755 och 1757. Den västra och södra porten uppbär de äldsta smidda pargrindarna, medan de övriga har smidda pargrindar av något yngre datum. I väster och norr kantas muren av hamlade träd. Mot utvidgningen i norr är en rad av lövträd som sannolikt planterades 1763. Kyrkogården genomkorsas av några få rätvinkliga asfalterade gångar som löper mellan portarna. Till västportalen löper en cypresskantad gång. Till sakristian löper en liten asfalterad svängd stig från prästgårdsporten. Gravarna ligger i nord-sydliga rader i kyrkogårdens västra del. På den norra sidan är de kantade av barrhäckar. I nordväst är det grus istället för gräsytor mellan gravarna. Ett antal har stenramar. Norr och söder om kyrkan är inga gravvårdar, förutom längs den södra bogårdsmuren. De äldre gravarna från sent 1800-tal finns främst i sydväst. I norr finns en tumba från 1700-talet. Vid den norra bogårdsmuren finns även en sönderslagen gravhäll från 1600-talet. I den södra vinkeln mellan långhus och torn står en rest lockhäll till en gravkista från 1000-talet. Hällen som är av granit påträffades i den gamla kyrkans sydportal. I sydöst finns i stödmuren ett murat magasin. I norra delen av kyrkogården finns en ekonomibyggnad.
ÄLDRE KYRKA - En avbildning i Peringskiölds Monumenta från 1670-talet visar en typisk romansk anläggning, uppförd av sandstenskvadrar. Ett långsträckt långhus med ett smalare rakslutet kor av ansenlig längd. Koret har ett kopplat rundbågsfönster. I väster är ett lågt torn med rundbågade kopplade ljudgluggar. Detta skall ha haft ett grövre murverk, utom i hörnen, och därmed vara något senare. Framför sydportalen är ett timrat vapenhus. Sockeln förefaller vara skråkantad. Allt talar för en datering till 1100-tal. Någon gång under slutet av 1200-talet har åtminstone koret försetts med ribbvalv. Från detta återstår en slutsten, liksom sannolikt två konsoler, utformade som mansansikten. Kyrkan saknade sakristia ända till 1709 då en sådan uppfördes med tillhörande källare för nattvardsvinet. 1728-29 vidgades långhuset åt öster och ett nytt kor byggdes i vilket sakristian uppgick. Taket dekorerades 1736 av Lars Hasselbom i Lidköping. 1839 ansågs kyrkan "så förfallen till tak och inrede, att den svårligen kan repareras, anses för liten, då den inte ens rymmer hälften av socknarnas [Särestad och Bjärby] folkmängd, så mörk, att man höstetiden svårligen ser läsa i bok och osund och fuktig." Beslut om nybyggnad fattades således och kyrkan revs. En altaruppsats, skänkt av greve Magnus Gabriel De la Gardie 1677, samt en predikstol, skuren av bildhuggare Bengt Litton i Lidköping 1694, förvaras i Statens historiska museum.