Stäng fönster Jönköping kn, GRÄNNA KYRKA 1 GRÄNNA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Kyrkogården vid Gränna kyrka skiljer sig från många andra kyrkogårdar i och med att den stått oanvänd så länge. Den avgränsas i öster av Grännaberget och sluttar ned mot Brahegatan. Endast området öster om kyrkan är idag utnyttjat för gravar och då i form av en urnlund. Strax söder om denna fi nns en minneslund. Öster om dessa fi nns äldre gravvårdar bevarade, vilka förmodligen står kvar på sina ursprungliga platser. Skillnaden i karaktär mellan de två områdena, lundarna och de äldre gravvårdarna, är mycket stor. Väster om kyrkan fi nns främst stora gräsmattor, en gravvård står nordväst om kyrkans ingång. Omgärdning Kyrkogården omgärdas av en stenmur, murad av huggen sten med cementfog. Den har funktionen av en stödmur i norr, väst och vid den västra delen av den södra muren. I söder övergår den till att bli en regelrätt mur, med cementfog i väster och kallmurad med staket i öster. Den östra delen av kyrkogården avgränsas av berget. Den södra och den norra delen av muren är förmodligen den som murades 1814 då kyrkogården utvidgades. Cementfogarna har tillkommit senare. Den västra muren flyttades in en meter i samband med att Brahegatan breddades och murades då om. Ingångar Kyrkogården har fyra ingångar: två i norr, en i söder och huvudingången i väst. Den nordöstra är utan grind och –stolpar, liksom den i söder, och har en trappa i granit med svarta ledstänger och en handikappramp av sjöstensplattor och gatsten. Den nordvästra har vita spritputsade grindstolpar med släta hörn och listverk täckta med koppartak som kröns av en glob. Grindarna har tagits bort, förmodligen på grund av de svarta ledstänger som ackompanjerar granittrappan som leder upp till kyrkogården. Den västra huvudingången liknar den nordvästra men här är grindstolparna oktagonala liksom koppartaket. Inte heller här finns någon grind, förmodligen av samma skäl som i nordväst. Vegetation Kyrkogården omgärdas av en trädkrans av lönn, lind och ask. Av äldre fotografi er kan utläsas att träden längs Brahegatan är senare planterade än de övriga, på ett fotografi från 1936 syns att träden är relativt unga i förhållande till den övriga trädkransen. Förmodligen planterades en trädkrans vid 1800-talets mitt och mot Brahegatan kompletterades med lindar under 1920-talet. Vid kyrkans ingång fi nns rabatter med rosor och spirea, något som återkommer vid lundarna på kyrkogårdens östra del. Här finns även paraplyask. Dessutom förekommer ett flertal mindre planteringar med bland annat järnek och kornell. Gångsystem Det gångsystem som idag finns på kyrkogården består av en grusgång som går runt kyrkan och till de olika ingångarna. Till minneslunden finns en gång av sjöstensplattor och gatsten och gången från trappan i väster till kyrkans ingång är lagd med kalkstensplattor och gatsten. Gravvårdstyper De olika gravvårdstyperna på kyrkogården skiljer sig mycket åt, till stor del beror detta på det stora åldersspann som fi nns mellan vårdarna. De äldre är stora och påkostade och i många fall högresta. De yngre är typiska urnvårdar, de flesta är små naturstenar med inskription och utan dekor. Byggnader Förutom kyrkobyggnaden förekommer ett gravkor och en bod på kyrkogården. Gravkoret uppfördes 1803 över Christopher Freytag som gick bort endast nio år gammal. Han var det första rödsotsoff - ret i socknen och hans föräldrar lät uppföra gravkoret. Gravkoret fortsattes att användas av släkten. Byggnaden är slätputsad och avfärgad i vitt med rusticerade hörn och dörromfattning. Taket är ett tälttak av koppar som kröns av ett förgyllt kors. Boden är en tidigare vedbod av okänd ålder. Den har en rektangulär plan och fasaden är klädd med rödslammad locklistpanel. Sadeltaket täcks med tvåkupigt lertegel. Båda byggnaderna har ett högt miljöskapande värde. Kvarter A Allmän karaktär Kvarter A innefattar den östra delen av kyrkogården med de äldre gravvårdarna. Dessa står placerade med ryggen mot berget på olika nivåer mot bergssidan. Om dessa nivåskillnader är naturliga eller medvetet uppbyggda är osäkert. Runt de gravvårdar som står närmast berget växer vintergröna medan de mer åt väster omgärdas av gräsmatta. Kvarteret sträcker sig från boden i norr längs med berget och den södra muren fram till ingången. Mot bergssidan växer ett antal äldre träd. Gravvårdstyper Gravvårdarna är högresta och ger ett ålderdomligt intryck. De fl esta är av sand- eller kalksten men även granit, marmor och gjutjärn förekommer. Många av gravvårdarna är täckta med lavar och texten på dem är svår- eller oläslig. Åldern på dem sträcker sig från 1633-1915. Titlar är, som väntat, vanliga och dessa visar på det övre sociala skikt som var bosatta i Gränna: överste och riddare af kongl svärdsorden, fanjunkaren, majoren, riddarn af kongl nordstjerneorden, grevinnan, lagmannen, pappersmakare-mästare och protocolls. Kvarter B Kvarter B är urngravsområdet öster om kyrkan. Det är ett halvcirkelformat kvarter rakt nedanför Freytag-Ramsayska gravkoret. Gravvårdarna är uppdelade i två områden, ett i norr och ett i söder, med vårdarna riktade snett in mot mitten. Ytan är gräsbevuxen och området ramas in av ros- och spireabuskar samt paraplyask. Gravvårdstyper Gravvårdarna är typiska för urnlundar, mindre naturstenar med enkel inskription och ingen eller anspråkslös dekoration. Urnlunden inrättades 1981 och gravvårdarna är daterade mellan 1980- 2006,beroende på att en gravvård fl yttades när minneslunden anlades. Titlar är ovanligt, i kvarteret fi nns endast tre: målaren, konditor och bergsingenjör. En vård som avviker är den från 1980 som är ett gjutet kors. Minneslunden Allmän karaktär En minneslund anlades 1981 söder om urnlunden. En gång av sjöstensplattor leder upp till lunden från söder. I lunden, som omges av ros- och spireabuskar, fi nns ett vattenspel och blomhållare samt en bänk. |
