Stäng fönster Borgholm kn, LÅNGLÖTS KYRKA 1:1 LÅNGLÖTS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Anläggningen består av en kyrka med en kyrkogård. Beskrivning av kyrkogården Allmän karaktär Långlöts kyrkogård är i det närmaste fyrkantig till formen. Kyrkogården är utlagd runt om men med få gravplatser på den västra sidan. Det finns dock gravplatser runt hela kyrkan. Kyrkogården har ingen kvartersindelning. I kvarteren blandas gamla och nya gravvårdar. Det finns också en hel del lediga gravplatser. På kyrkogården finns flera mycket ålderdomliga gravvårdar bevarade bland annat en samling av kalkstensvårdar som står uppställda sydväst om kyrkan. I sydväst finns också kyrkogårdens nyaste inslag minneslunden som invigdes 2001. Omgärdning kyrkogården hägnas på tre sidor av en tämligen låg och bred kallmurad kalkstensmur, medan den fjärde sidan, i öster består av en låg terrassmur. Muren i norr har ett parti i mitten som verkar mindre vällagd, möjligen har muren någon gång rasat och återuppförts. Ingångar Ingångarna i väster, sydväst och norr består av dubbla järngrindar mellan murade stolpar, de västra av tuktad grå, fogstruken kalksten, de övriga av spritputsad kalksten. Invid den västra ingången är en klivstätta, i form av i muren inskjutna, långa och smala flisor. I sydöst leder en liten järngrind till den forna prästgården. På ömse sidor av personalbyggnaden finns moderna smidesgrindar mellan stolpar av järn som leder in på kyrkogården. Vegetation Trädkrans: På insidan av kyrkogårdsmuren finns en splittrad trädkrans av ask, lönn och någon enstaka ek. Övrigt: Innanför grinden i väster står en ensam kastanj. Runt om en del gravplatser är det planterat häckar av buxbom och på enstaka platser är det också tujaträd planterat. I söder växer murgröna på kyrkogårdsmuren. Buskar av balnd annat rosor och spirea är planterat vid en del gravplatser. Gångsystem Från grinden i väster fram till vapenhuset är en kalkstenslagd yta. På den norra sidan av kyrkan går en gång av plattor i gräs och på den södra sidan om kyrka ligger kalkstenplattor i grus. Från ingångarna i nordväst respektive sydväst markeras gångarna av kalkstensplattor i gräsmatta. Gravvårdstyper I Långlöts kyrka har det funnits hällar från 1200-talet och framåt. På Långlöts kyrkogård är den äldsta vården idag en kalkstenshäll från 1700-talet, men långt fler stående vårdar är daterade till 1800-talet. Flera av dessa är kalkstensvårdar som skall ha tillverkats av lokala stenhuggare. Ett antal av dess står idag uppställda sydväst om kyrkan. I slutet av 1800-talet blev de höga svarta gravvårdarna moderna tillsammans med mindre vårdar i samma material och utförande. Vid den här tiden fanns fler konstriktningar som inspirerade till vårdarnas utformning. En av dessa var nationalromantiken. Karaktäristiskt för gravvårdar som är nationalromantiskt inspirerade är oslipade ytor och asymmetriska krön. Tanken är att gravvården ska efterlikna förhistoriska gravmonument och runstenar. En annan viktig influens som blir allt vanligare under början av 1900-talet är antiken. Denna konststil kallas klassicismen. Typiska drag hos gravvårdar är symmetriska krön, slipade ytor och dekorelement som urnor, draperingar och kransar och girlanger av löv. När det gäller dekoren på gravvårdarna var också den kristna symboliken naturligtvis viktig. Vanliga kristna dekorelement var t.ex. kors, facklor, oljelampan och duvan. Vid tiden kring sekelskiftet 1900 förefaller det ha varit vanligt att man införskaffade en stor familjevård. Varje grav inom familjegravplatsen markerades med en gravkulle överväxt med murgröna. På äldre fotografier från Långlöt kan man se flera gravkullar över hela kyrkogården. Den klassicistiska stilen blir alltmer dominerande. Viktiga drag hos gravvårdar från 1930-50-talen är den symmetriska uppbyggnaden med parställda pelare samt de raka eller flackt trekantiga krönen. På de flesta kyrkogårdar infördes regler för hur höga gravvårdarna fick vara. Från slutet av 1950-talet och framåt blev gravvårdarna enklare och mer enhetligt utformade. Vårdarna är rektangulära med ett enkelt kors eller blomsterslinga som dekor. På 1970-talet började man att dekorera gravvårdarna med talldungar och uppgående solar. Under 1990-talet kan man se en uppluckring av bestämmelserna kring gravvårdarnas utformning. Idag är formerna mer varierande och ofta mjukare. Under 1900-talets första hälft var det vanligt att man omgärdade gravplatserna och belade dem med grus. På Långlöts kyrkogård har funnits omgärdningar i form av häckar, stenramar och gjutjärnsstaket. Idag finns enstaka rester kvar av detta. Under 1900-talets första hälft var det också vanligt att ange den dödes yrkestitel på gravvården. På Långlöts kyrkogård är det relativt vanligt med titlar. Titlarna försvann i det närmste i mitten av århundradet. På landsortskyrkogårdar har det under hela 1900-talet varit vanligt att ange från vilken by eller gård den döde kommer. På Långlöts kyrkogård finns det angivet på majoriteten av vårdarna. Minneslund En minneslund finns anlagd i den sydvästra delen av kyrkogården. Den har en rektangulär form med rundade hörn. I väster avgränsas den av kyrkogårdsmuren och i öster, väster och söder av en låg häck av häckoxbär. I den södra delen finns en natursten omgiven av lagda kalkstensplattor. På stenen är Minneslund inristat och runt om den finns en rabatt där blommor är planterade. Där finns också ställ för blomvaser. Intill planteringen står en bänk att sitta ner på. Byggnader Som en del av muren i norr ligger en liten byggnad vilken rymmer både personalutrymmen och toalett för kyrkogårdens besökare. Huset är putsad och avfärgad i vitt med tegeltak. Utanför muren i det nordöstra hörnet ligger en vitmålad förrådsbyggnad i trä med tak av plåt. Övrigt Omkring 700 m ONO om kyrkan ligger en tresidig åker, tillhörig prästgården. Den skall en enligt traditionen ha använts som kolera- eller pestkyrkogård så långt tillbaka i tiden att östra landsvägen följde den s k Åsen, belägen närmare Östersjön än den nuvarande. Söder om kyrkan står en solvisare av röd, slipad kalksten, bestående av ett balusterformat skaft med kvadratisk fot årtalet MDCCCLIV, 1854 finns inristat på visartavlan. En äldre solvisare har stått på kyrkogården. År 1732 betalades nämligen lön för ”timstensstocken”. Den äldsta kända solvisaren finns i den igenmurade senromanska sydportalen. Öster om kyrkan är en brunn med ett kallmurat kalkstenskar täckt av en stor kalkstenshäll med ett fyrkantigt hål i mitten, i vilket en pump är insatt. På 1700-talet användes källan för brunnsdrickning av traktens befolkning. Det har också används som offerkälla. Utanför västra kyrkogårdsgrinden står en fattigstock av ek, troligen identisk med den fattigstock som anskaffades 1764. Den restaurerades på 1970-talet. Både på in- och utsidan av den norra kyrkogårdsmuren står gravvårdar, vilka tagits ur bruk, uppställda. Längs den södra kyrkogårdsmuren, finns ytterligare gravvårdar. Också dessa är tagna ur bruk och till viss del helt överväxta av den murgröna som växer på kyrkogårdsmuren. Beskrivning av enskilda kvarter/områden Allmän karaktär Långlöts kyrkogård saknar kvartersindelning. Gravplatserna är utlagda runt om kyrkan till största delen i norr, öster och söder. Gravvårdarna är placerade i rader och flertalet är vända mot öster. Undantag är e som är vända in mot gångarna och de som står längst muren i öster. Kyrkogården är till största delen insådd med gräs och endast ett fåtal grusade gravplatser finns kvar. Kyrkogården har brukats under en lång vilket speglas i en blandning av äldre och nyare drag. Gravvårdstyper På Långlöts kyrkogård finns varierande gravvårdstyper från 1700-talet men med en dominans för vårdar från 1800-talet samt från 1950-talet och framåt. På den södra och den norra delen, finns ett stort antal höga vårdar, av den typ som var vanlig i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Många är av svart granit och blankpolerade. Öster om kyrkan är vårdarna generellt lägre och här har många gravvårdar klassicerande stildrag. Ett relativt stort antal vårdar, på hela kyrkogården, är daterade till 1800-talet, sammanlagt kan 17 vårdar dateras till det århundradet och den äldsta läsbara är en gjutjärnsvård rest över hemmansägare Lars Jonsson från Björkerum rest år 1848. 16 av vårdarna från 1800-talet står på den södra sidan av kyrkogården. Två kalkstenshällar finns på kyrkogården. Den ena är kyrkogårdens äldsta vård över Pher Stark, död 1709, och hans maka och barn. Hällen låg tidigare inne i kyrkan men flyttades ut 1795 i samband med den stora ombyggnaden. Den sprucken och är i stort sätt helt överväxt och är idag inte läsbar. Ytterligare en häll är från 1754. Texten är svårtydd men i Ragnild Boströms kyrkobeskrivning hänvisar hon till Håkansson som menar att hällen ursprungligen var lagd över en grav inne i kyrkan, i vilken kyrkoherde Johannes Petris döttrar vilade. Grå och svart granit samt kalksten dominerar som material. Fyra vårdar är av gjutjärn. Ett modernt träkors finns öster om kyrkan. En gravplats omgärdas av ett smidesstaket åt tre håll men är öppen åt väster. Där finns en kalkstensram samt formklippta buxbomsbuskar i hörnen. En gravplats omgärdas av en gjutjärnskedja med kalkstenspollare med metallknopp. Själva ytan är idag insådd med gräs men har tidigare varit grusbelagd. Fem gravplatser har buxbomsomgärdningar kvar. På tre av de omgärdade gravplatserna finns gravkullar av murgröna, sammanlagt tio kullar. Innanför västra grinden finns den så kallade Kvistorpgraven från 1932 över Martin Persson och hans familj. Gravvården är utformad som ett hus i vilket de avlidna bodde. Ursprungligen var den utförd i cement och själva graven hade formen av en trädgård. Den ersattes i mitten av 1900-talet av den nuvarande, av granit, egenhändigt huggen av Martin Persson. På ungefär hälften av gravvårdarna finns den dödes titel angiven. Vanligast förekommande är lantbrukare och hemmansägare. Därutöver finns titlarna verkmästaren, kyrkoherden och fil dr., fjärdingsmannen, kantor, bokbindare, trotjänaren, nämndemannen, handlanden, snickaren, friherre, kyrkoherden, köpmannen, professorn, folkhögskolelärare och ”Wice Pastor o Nådårs predikanten”. Ortnamn förekommer på merparten av gravvårdarna. |
