Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Västervik kn, GAMLEBY 4:27 GAMLEBY KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Kyrkan har ett högt men något avskilt läge med vid utblick över de närmaste stadsdelarna. Strax nordöst om kyrkogården ligger ett församlingshem uppfört 1964 och tillbyggt 1984. Kyrkan är placerad i svag nordost-sydvästlig riktning med tornet i nordost. Gamleby centrum ligger ca en kilometer öster om kyrkogården. Sydost och söder om kyrkogården går vägen till Västervik respektive Hallingeberg.
Gamleby kyrkogård anlades i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes på 1830-talet. Tre utvidgningar, på 1920-talet, 1950-talet och 1980-talet, har skapat dagens omfattning. Kyrkogården präglas av församlingsbornas kontinuerliga användning av området. Från tiden då kyrkan och kyrkogården anlades finns kvarteren A-C som till stora delar bevarar drag från det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talets gravskick. Grusgravar, stenramar, gravkullar, låga omgärdande häckar samt påkostade gravvårdar av mörka bergarter är några av de utmärkande dragen. Kyrkogårdens äldsta vård är från 1800-talets mitt och i övrigt är mycket få vårdar bevarade från 1800-talets slut. Stora delar av de områden som anlades på 1920-talet bevarar ännu delar av karaktären från anläggningstiden. Exempelvis har kvartersindelning och gångsystem bara förändrats marginellt. Utmärkande är familjegravarna längs gångarna, med stenramar och grus. Rester av linjegravsystem är väl synliga i kvarter F och G med mindre vårdar i enkla rader. Området som tillkom efter 1958 bär sin tidstypiska karaktär med räta rader och rygghäckar samt flankerande häckar med formklippta tujor.
På Gamleby kyrkogård har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om olika ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. På Gamleby kyrkogård förekommer titlar så som friherre, överstelöjtnant, fanjunkare, fyrmästare, fabrikör, målarmästare, lantbrukare, doktorinna, kyrkoherde, repslagaremästare, fortifikationskassör, m fl vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på ett stort antal vårdar.

Gamleby kyrkogård anlades i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes på 1830-talet. Tre utvidgningar, på 1920-talet, 1950-talet och 1980-talet, har skapat dagens omfattning.
Kyrkogården präglas av församlingsbornas kontinuerliga användning av området. Från tiden då kyrkan och kyrkogården anlades finns kvarteren A-C som till stora delar bevarar drag från det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talets gravskick. Grusgravar, stenramar, gravkullar, låga omgärdande häckar samt påkostade gravvårdar av mörka bergarter är några av de utmärkande dragen. Kyrkogårdens äldsta vård är från 1800-talets mitt och i övrigt är mycket få vårdar bevarade från 1800-talets slut. Stora delar av de områden som anlades på 1920-talet bevarar ännu delar av karaktären från anläggningstiden. Exempelvis har kvartersindelning och gångsystem bara förändrats marginellt. Speciellt viktigt för uttrycket är familjegravarna längs gångarna, med stenramar och grus. Resterna av linjegravssystem som är väl synliga i kvarter F och G har ett socialhistoriskt värd då de berättar om sociala skillnader i samhället. De utgör också de enda sammanhållna spåren av ett gravskick för de mindre bemedlade som är bevarade på kyrkogården. Området som tillkom efter 1958 bär sin tidstypiska karaktär med räta rader och rygghäckar samt flankerande häckar med formklippta tujor. Området bör i framtiden bevara sin karaktär och utformning.

I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. På kyrkogården finns ett mindre antal vårdar från 1800-talets mitt och slut vilka alla bör bevaras på plats. Några av dem bär på hantverksmässiga värden. Staket och delar av vårdar av smide eller gjutjärn ska föras in på församlingens inventarieförteckning. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården även trädkransar och övrig vegetation.

På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider.

Sammanfattningsvis:
* Gamleby kyrkogård tillsammans med kyrka och kapell skapar en värdefull kulturmiljö som är en del av Gamlebys utveckling och historia.
* Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling.