Stäng fönster Mörbylånga kn, SÖDRA MÖCKLEBY KYRKA 1:1 SÖDRA MÖCKLEBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Beskrivning av kyrkogården Allmän karaktär Kyrkogården ligger inramad av en trädkrans och omgärdad av en kalkstensmur centralt i Södra Möckleby samhälle. Formen är i stort sett rektangulär men med ett utskjutande parti i nordost där nya kyrkogården, kvarter 5 och 6 är belägna. Gravvårdarna står i gräsmatta mestadels mot rygghäckar. Intrycket varieras framförallt av ett par utmärkande solitärträd. Närmast kyrkan i söder och väster finns de äldsta gravvårdarna och där finns också många lediga platser, vilket ger området en mindre ordnad karaktär än övriga kyrkogården. I öster står vårdarna tätt i raka rader. I kyrkogårdens nordvästra hörn står bårhuset som med sin placering utgör en del av omgärdningen. I det sydöstra hörnet finns en museiuppställning med äldre vårdar. Omgärdning Kallmurade murar av kalksten omger hela kyrkogården. Murarna varierar i höjd mellan ca 80 cm och 120 cm. Murens översida är täckt med fogad kalkstensflis. Förutom en del av den norra muren, som är den äldsta och mer oregelbundet lagd, är övriga murar lagda på ett mycket jämt sätt. Bårhuset utgör del av omgärdningen i nordväst. Ingångar I väster: Smidda dubbelgrindar mellan omsorgsfullt huggna, tunna ”grindstolpar” av kalksten. Grindarna består till stora delar av vridna tener och har bl a kors som dekoration i sin överdel. Inristat finns årtalet 1853 samt initialerna C D samt REP AV AB 1931. I söder: Smidda grindar av samma typ som i väster, även de märkta 1853 C D, samt med liknande grindstolpar. I norr: En öppning i kyrkogårdsmuren. I nordost: I kyrkogårdens nordöstra del finns en öppning i muren som leder in till kvarter 6. Vegetation Trädkrans: Kring kyrkogården finns en uppvuxen trädkrans med gamla träd. I väster har dock flera träd tagits ned. I söder finns ett par nyplanterade träd, troligen ask och alm, vilka är en början till en föryngring av kransen. I trädkransen finns ask och alm, förutom kring den utvidgade delen som har oxel i sin trädkrans. Övrigt: På kyrkogården finns relativt mycket vegetation av olika slag. Några solitärträd är utmärkande; en tårbjörk i sydväst, två hängaskar och en falsk accasia i söder samt ett valnötsträd öster om kyrkan. På den östra kyrkogårdsdelen finns paraplyalmar planterade som en antydan till en allé som markerar längdriktningen. Här fanns tidigare en grusgång. Merparten av kyrkogårdens kvarter bygger på att gravvårdarna står mot rygghäckar. Här används mestadels cypress och häckoxbär. Murgröna växer på delar av muren mot väster samt över delar av bårhusets fasad. För utförlig beskrivning och skötselråd gällande kyrkogårdens träd hänvisas till den trädvårdsplan som utförts av Svensk TrädVård & Utbildning AB 2002. Gångsystem Ett ordnat gångsystem finns bara närmast kyrkan i söder och väster. Gångarna från kyrkogårdens huvudingångar i söder och väster och fram till kyrkan utgörs av fogade kalkstensflis. Kyrkans båda ingångar förbinds även av en gång av samma typ. Från kyrkogårdens norra ingång fram mot torningången och vidare mot sakristieingången finns en gång av rektangulära kalkstensplattor lagda i gräsmattan. I övrigt är det gräsgångar på kyrkogården, varav många tidigare varit av grus. Gravvårdstyper På kyrkogården finns många olika typer av vårdar från främst 1900-talet. Endast ett 20-tal vårdar är daterade till 1800-talet. Av dem står de flesta och de äldsta i museiuppställningen i kyrkogårdens sydöstra hörn. Sammanlagt finns elva stående kalkstensvårdar från 1800-talet. En ovanlig kalkstenvård finns i museiuppställningen. Vården är stor, stående och rektangulär med ett rektangulärt hål i den övre delen. Enligt historien ska vården ha kommit till över en sjöman och i hålet låg pärlor med glasskivor som skydd. Två gamla kalkstenshällar finns bevarade på kyrkogården. Ingen av dem har läslig inskription. Merparten av kyrkogårdens gravvårdar är av granit eller liknande hårda bergarter, ofta svart granit för de äldre och grå för de yngre. Kalkstensvårdar från 1900-talets olika decennier finns spridda över kyrkogården i ett mindre antal. Vårdar av gjutjärn finns två stycken, båda i form av kors och uppställda i museiuppställningen. En av de mer ovanliga vårdarna är av kalksten eller sandsten och vit marmor. Stenen har tidigare krönts av ett kors som numera är avbrutet men finns i kyrkans förvar. Merparten av kyrkogårdens vårdar är placerade stående, även liggande vårdar förekommer dock, speciellt som senare tillkomna stenar vid en stående familjegravvård. Vårdarna i urngravsområdena skiljer sig inte speciellt från andra typer av vårdar. Det finns mycket få naturstenar på kyrkogården. Inga grusgravar eller enskilda omgärdningar kring gravplatserna är idag bevarade på kyrkogården. Stilhistoriskt följer vårdarna i stor den utveckling som är vanlig på länets kyrkogårdar. Från 1800-talets sista år och 1900-talets början är de mest utmärkande vårdarna höga, polerade av svart, någon gång röd eller grå granit. Vårdarna kan vara omsorgsfullt dekorerade med exempelvis ekblad, kors, stjärnor eller lagerkrans. Några har korsform. I några fall förekommer en obeliskform i svart granit. Vårdarna från 1930-talet och framåt är vanligen lägre och har gärna starkt klassicerande drag vilket exempelvis kan innebära att kolonner och lagerkransar är vanliga dekorelement. Från 1950-talet blir den enkla, rektangulära vården av grå granit den vanligaste. Sådana förekommer i stort antal framförallt i kvarter 7 där likriktningen är mest påtaglig. En större variationsrikedom i gravstensvalet kan skönjas från 1980-talet och framåt vilket blir synligt framförallt i kvarter 8. Till de mer anmärkningsvärda vårdarna från sen tid hör träkorset av virke från ett fartyg. Vården står i kvarter 2. I flera fall förekommer bland de nyare vårdarna sjöfartsanknytna symboler som ankare eller båtar i motivet. Den information som finns på gravvårdarna är oftast begränsad till uppgifter om den dödes namn och födelse- samt dödsår. Ibland saknas dock årtal helt, speciellt vid större familjegravar. Ofta anges var den döde hörde hemma med by- eller gårdnamn. I Södra Möckleby anges i några fall Alunbruket eller Södra bruket som hemort. Yrkestitlar anges relativt ofta framförallt på de äldre vårdarna. Från 1950-talet och framåt försvinner dock detta bruk nästan helt. Minneslund Minneslunden är belägen i den östra delen av kvarter 3. Platsen är liten och omgärdas av cypresshäck. En kalkstenshäll med ordet ”MINNESLUND” markerar platsen tillsammans med en planteringsyta med buskar och perenner. Här finns också en soffa samt ställning för blommor. Byggnader Bårhuset har fasader som är spritputsade och avfärgade i vitt. Taket är belagt med tvåkupigt tegel, dörr och vindskivor är brunmålade. Fönster finns mot väster, tre stycken smala vid sidan av varandra. Vädringslucka finns mot öster och ingång i söder. Ovan dörrpartiet finns en slätputsad markering i fasaden, som om där tidigare funnits en öppning. Övrigt De gamla kalkstensvårdarna i museiuppställningen är slitna och beväxta med mossor och lavar. Inskriptionerna är därför svårlästa. Vid rätt ljus framträder dock ännu texterna. På senare år har man försökt att skapa nya ytor för urngravar på olika delar av kyrkogården. I kvarter 1-4 har enstaka rader med urngravar inplanerats på gravkartan. Inte så många av dessa platser har ännu tagits i bruk. Beskrivning av enskilda kvarter/områden Kvarter 1 Allmän karaktär Kvarter 1 är beläget nordväst om kyrkan. Området består av gräsmatta med häckar samt ett mindre antal gravvårdar som med ojämna mellanrum mestadels står mot rygghäckarna. Häckarna är av häckoxbär och tuja. Sammanlagt finns endast ca 25 vårdar i kvarteret. Därtill tillkommer två kalkstensvårdar som står mot muren i den norra delen av kvarteret. Bårhuset ligger i kvarterets nordvästra hörn. Kyrkogårdens norra ingång med kalkstensgång skär av kvarteret i öster. På den del av kvarteret som ligger öster om gången finns endast fyra oregelbundet placerade vårdar. Gravvårdstyper De två äldsta gravstenarna är kalkstenvårdarna som står mot muren i norr, daterade till 1850- respektive 1820-tal. Båda är sannolikt flyttade från sin ursprungliga plats. Klart är att den ostligaste av dem så sent som 1941 stod sydväst om kyrkan. Båda vårdarna bär långa inskriptioner (se nedan). En har en nygotisk, spetsbågig form och är dekorerad med pinjekottar, en har en halvrund överdel och bär ett kors. Bland övriga vårdar finns flera från 1900-talets första två decennier. Den mest utmärkande är en hög grovhuggen grå kalkstensvård med asymmetrisk form över P A Stenström d. 1923. Vården står ensam i en rad utan rygghäck. Några andra från 1900-talets början är av svart, polerad granit och reser sig en bit över rygghäckarna. Ett har formen av ett kors på en sockel. De få övriga vårdarna är av olika typer och från olika decennier av 1900-talet. By- eller gårdsnamn finns angivet på merparten av vårdarna. På en av vårdarna norr om kyrkan står Öl. Alunbruk som hemmaort. På några få vårdar anges den avlidnes yrkestitel. Vanligast är lantbrukare. I övrigt förekommer komminister, förman, kyrkovärd och båtsman. Övrigt De två gamla kalkstenvårdarna bär följande inskription (ungefärligt) : Den östra: Er. Isr. Wellin f. d. Comminister här sist pastor i Sandby och Gårdb. Dess första oförgätliga maka Magdalena Fornander hvilar här. Magdalena Fornander avled 1820 och var vid sin död gift med komminster Wellin som sedan äktade makans lillasyster. Den västra: Här hvilar Coministern Pehr Lindbaeck. Född 22 janu 1797 död 1 oct 1856 samt dess tvenne barn Carl, Fredrik och Marie…. d. 5 juli 1812 samt dess kära maka Sofie Elisabet… d. … 1867. Frid över deras stoff. Kvarter 2-3 Allmän karaktär Kvarteren 2 och 3 ligger söder om kyrkan. Mellan kvarteren finns en av kyrkogårdens huvudingångar med en kalkstensbelagd gång fram till kyrkans södra ingång. Kvarteren består av rader av vårdar som står i gräsmatta mot olika höga rygghäckar av liguster, oxbär och tuja. Avståndet mellan vårdarna varierar stort, i vissa fall p g a att gravplatserna är stora och i andra fall för att platser är lediga. I vissa rader finns bara några enstaka gravstenar. I kvarteren finns relativt många höga vårdar från 1900-talets början. Vårdarna, som är av olika typer, sticker upp ovan rygghäckarnas höjd. Vid kalkstengången mellan kvarteret finns en hängask på vardera sidan. I kvarter 2 står en tårbjörk och kvarter 3 en stor falsk acasia. Träden mjukar upp det annars lite enahanda utseendet. I den östra delen av kvarter 3 ligger minneslunden i en häckomgärdad yta. Intill finns ett mindre urngravsområde med ett fåtal vårdar. I närheten av detta står två paraplyalmar som utgör del av en antydd allé som finns på kyrkogårdens östra del. I den östra delen av området är rygghäckarna högre och skapar i flera fall en känsla av avskärmade rum. Gravvårdstyper I området finns många olika typer av vårdar från i stort sett hela 1900-talet, samt några få från 1800-talets slut. Utmärkande är de relativt många höga vårdarna från tiden kring sekelskiftet 1900. Många av dem är av svart, polerad granit och bär omsorgsfullt arbetade dekorer. Storleken och materialet gör att de står ut från mängden. Flera är också av röd eller grå granit. Modellerna varierar, men många har ett toppigt krön, några få är i form av ett kors. Bland de korsformiga finns bl a ett som efterliknar ett kors gjort av trädgrenar. Tre av de höga vårdarna har formen av en obelisk. Ytterligare några få andra är grovhuggna på en eller flera sidor och har en asymmetrisk form. Typen var vanlig åren kring sekelskiftet 1900. Några vårdar bär drag från den klassiska antiken. En av dem är en kalkstenvård med kolonner och gavelparti likt ett tempel. Många av vårdarna i området är mindre utmärkande, rektangulära i formen, placerade stående eller liggande. Ytterligare andra märker ut sig på olika sätt. Till dessa hör bl a ett träkors tillverkat av ek från en tullkryssare tillverkad vid 1900-talets början. Korset är tillkommet 1998. En annan anmärkningsvärd vård är en liten gravvård i sandsten eller kalksten med inskriptionsplatta av marmor. Det marmorkors som tidigare krönte vården finns i församlingens förvar. Vården är daterad 1886. Bland de senare tillkomna utmärkande vårdarna finns en granitvård i form av en natursten med en dekor som bl a består av städ och hammare, troligen den avlidnes yrke angivet i bild. I kvarter 2 finns en familjegravplats som består av tre kors av marmor och fyra liggande vårdar, vilket ger nästan en monumental verkan. Äldsta vården är från 1940-talet. Störst andel äldre vårdar finns i den västra delen av området. Längst i öster är merparten av vårdarna från 1970-talet och framåt. Merparten av vårdarna har inskriptioner med namn på den döde/de döda, födelse- och dödsår samt by- eller gårdsnamn. På relativt många familjegravvårdar saknas helt årtal, ibland även by- eller gårdsnamn. Ofta kan man av stenens utseende sluta sig till vårdens ungefärligas ålder. På ett relativt stort antal vårdar anges den avlidnes yrkestitel. Lantbrukare är den titel som förekommer mest frekvent. Bland övriga titlar kan nämnas några som hör samman med brukens verksamhet eller annan industriell verksamhet i socken såsom bruksförvaltare, övermaskinist och förman. Några titlar hör samman med det kustnära läget såsom kustvakt, skeppare och tullmästare. Övriga titlar som förekommer är bl a smed, nämndeman, apotekare, kantor och folkskollärare, bagare och snickare. Övrigt I området finns många vårdar med lokal- och /eller personhistoriskt värden. En av dem är den höga vården av röd granit över Adolf Falk som var bruksförvaltare vid Alunbruket 1872- 1880. En annan är den över Johan Peter Carlsson som startade kalkbruket i Degerhamn. Ytterligare en med lokalhistoriskt värde är vården över Lars Petter Nilsson, Årsvik som kallades ”Guld-Nisse” efter en lyckosam period i Amerika. Kvarter 4 Allmän karaktär Kvarter 4 ligger öster om kyrkan. Området består av rader av vårdar i gräsmatta mot rygghäckar av oxbär. Omgärdat av en högre tujahäck finns mitt i kvarteret ett par rader med urngravar. I den sydöstra delen av området står ett stort valnötsträd. Längs kvarterets södra kant står två paraplyalmar som utgör del av en antydd allé som finns på kyrkogårdens östra del. Gravvårdstyper I området finns mestadels medelstora vårdar, de flesta stående. Materialen är nästan uteslutande grå, svart eller röd granit. Några få är i kalksten. Precis intill kyrkans korabsid ligger en trasig kalkstenshäll som skulle kunna vara en gammal gravhäll. Den äldsta vården i området är från 1910-talet. Ett par vårdar är lite högre än övriga och märker på så vis ut sig. Många av vårdarna är från 1930-talet då området möjligen lades om och togs i nybruk. Flera av vårdarna från 1930-talet är tidstypiskt av svart granit med klassicerande eller mycket enkel dekor. På senare år har många platser upplåtits på nytt, vilket givit vårdar från 1970-talet och framåt. Flera av de från 1980-talet och framåt har ett lite mjukare formspråk. Urngravsområdet rymmer vårdar från 1970-talet och framåt. Några av vårdarna i kistgravsområdet är mycket små av en typ man brukar se i linjegravsområden. Merparten av vårdarna i kistgravsområdet har inskriptioner med namn på den döde/de döda, födelse- och dödsår samt by- eller gårdsnamn. På ett mindre antal vårdar anges den avlidnes yrkestitel. Maskinist, kemist, smed, sjöman och förman är några exempel. I urngravsområdet förekommer i stort sett varken angivande av yrkestitlar eller by-gårdsnamn. Några av vårdarna i kvarteret har dekor som för tankarna till havet såsom ankare och segelbåtar. Övrigt I kvarteret finns två vårdar över tyska sjömän som flöt iland i Degerhamn efter en storm 1932. Männen hette Heinz Peters och Erich Wolff och var kock respektive styrman på fartyget Herta Grube. Vården över Erich Wolff har en längre inskription som lyder: Hier ruht in Frieden der Heimat unser lieber Sohn und Bruder der Steuermann Erich Wolff aus Ückermünde geb 12.12 1908 gest 22.11 1932 Betrauert von seinen Eltern und Geschwistern. En dokumentation över Herta Grubes förlisning har utförts av Gösta Wahlgren, Degerhamn och Örjan Lissvik, Lund. Texten finns bl a på Kalmar läns museum. Kvarter 5-6 Allmän karaktär Kvarteren har en rektangulär form och är en tydlig utvidgning till den äldre kyrkogården. Området består av tätt placerade vårdar i rader mot rygghäckar av oxbär. Kring områdets ytterkanter i norr, väster och öster står vårdarna med stenmuren som bakgrund. Oxlar fungerar som trädkrans. Området har använts mestadels för familjegravar. Gravvårdstyper Vårdarna är mestadels stående och relativt låga och med olika former. Grå och röd granit dominerar, med något inslag av svart granit. Några vårdar är av kalksten och en, i korsform, är av vit marmor. Flera vårdar har ett tydligt klassicerande uttryck med kolonner eller pilaster och en form som efterliknar en tempelgavel. Majoriteten av vårdarna är från 1950-talet. Uppgifter om den dödes hemvist finns på många av vårdarna, däribland ”Alunbruket”. Yrkestitlar förekommer också på relativt många vårdar såsom möbelhandlare, förman, typograf, kantor, skeppare och postföreståndarinna. Kvarter 7-8 Allmän karaktär Kvarter 7 och 8 ligger i kyrkogårdens ostligaste del. Båda kvarteren består av täta rader av vårdar mot rygghäckar av häckoxbär och tuja. I området finns stora lövträd som hör till kyrkogårdens trädkrans. Sydost om kvarteren finns uppställningsytan för gamla gravvårdar. Gravvårdstyper Vårdarna är mestadels av grå eller röd granit och placerade stående. Många har en rektangulär form, men formen varieras med olika medel. Dekorationerna tas gärna från växtvärlden, men även klassicistiska motiv med pilastrar eller kolonner förekommer liksom bara ett enkelt kors. Vårdarna är i kvarter 7 främst från 1960-70-talen, medan kvarter 8 använts under 1970-90-talen. I kvarter 8 är vårdarna mer varierade än i kvarter 7. I kvarter 8 finns en vård daterad 1944. Det är en liten vård av typen som var vanlig i linjegravsområden. Många vårdar saknar årtal i sina inskriptioner. Yrkestitlar förekommer i mycket få fall. Däremot anges by-/gårdsnamn i stor omfattning. I flera fall står Alunbruket eller Södra Bruket som hemvist. |
