Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Borgholm kn, BREDSÄTTRA KYRKA 1:1 BREDSÄTTRA KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Bredsätra kyrka och kyrkogård ligger på Ölands östra sida i höjd med Borgholm.
Mitt emot kyrkan går vägen till Sikavarps hamn med ruinen av Sikavarps kapell och fyren.

Beskrivning av kyrkogården
Bredsätra är ett exakt rektangulärt område utlagt i nord-sydlig riktning. Kyrkan ligger på kyrkogårdens norra del. De största ytorna för gravsättningar finns söder om kyrkan men det finns även ett mindre antal platser öster och norr om kyrkan. Området är uppdelat i tre kvarter, A-C. Gravvårdarna är placerade i raka, ryggställda rader med häckar emellan. Hela kyrkogården är insådd med gräs.

Kyrkogården omgärdas i samtliga fyra väderstreck av mur lagd av kalksten och gråsten. I öster lades muren om för ca fyra år sedan. I väster har muren förstärkts genom att jord har fyllts upp en bit som stöd på murens utsida.

Ingångar:
I öster, väster och söder: Dubbla svartmålade smidesgrindar mellan murade stolpar som putsats och avfärgats i vitt. Stolparna avtäcks av kalkstenshällar. I öster finns en nybyggd klivstätta i anslutning till ingången. Den har steg gjutna av cement.

Vegetation
Trädkrans: I öster finns en trädrad av unga oxlar och i norr en rad av björkar. I det nordvästra hörnet är granar planterade.

Övrigt:
Vid ingången i väster växer en gran på var sida om ingången. Vid samma ingång men utanför kyrkogården är sockertoppsgranar planterade. På kyrkogården är flera häckar planterade i gravkvarteren. Varannan är av liguster och varannan av måbär.

Gångsystem:
Gångsystemet ser idag ut som ett T. Mellan ingångarna i öster och väster går en gång belagd med kalkstensflis. Från kyrkans ingång i söder till kyrkogårdens ingång i söder går en gång belagd med grus.

Gravvårdstyper:
De äldsta gravvårdarna på Bredsätra kyrkogård är de kalkstenshällar som finns bevarade. Flera av dem är dekorerade med stavkors som daterar dem till 1200-talet. De ligger idag som trappflisor och i vapenhusets golv. Under 1800-talet försvann de liggande vårdarna till förmån för de stående. Från 1800-talet finns också några kalkstenskors. I slutet av 1800-talet blev de höga svarta gravvårdarna moderna tillsammans med mindre vårdar i samma material och utförande. Vid den här tiden fanns fler konstriktningar som inspirerade till vårdarnas utformning. En av dessa var nationalromantiken. Karaktäristiskt för gravvårdar som är nationalromantiskt inspirerade är oslipade ytor och asymmetriska krön. Tanken är att gravvården ska efterlikna förhistoriska gravmonument och runstenar. En annan viktig influens som blev allt vanligare under början av 1900-talet var antiken. Denna konststil kallas klassicismen. Typiska drag hos gravvårdar är symmetriska krön, slipade ytor och dekorelement som urnor, draperingar, kransar och girlanger av löv. När det gäller dekoren på gravvårdarna var den kristna symboliken naturligtvis också viktig. Vanliga kristna dekorelement var t.ex. kors, facklor, oljelampan och duvan. Vid tiden kring sekelskiftet 1900 förefaller det ha varit vanligt att man införskaffade en stor familjevård. Varje grav inom familjegravplatsen markerades med en gravkulle överväxt med murgröna. På äldre fotografier kan man se flera gravkullar över hela Bredsätra kyrkogård.
Den klassicistiska stilen blev med tiden alltmer dominerande. Viktiga drag hos gravvårdar från 1930-50-talen är den symmetriska uppbyggnaden med parställda pelare samt de raka eller flackt trekantiga krönen. På de flesta kyrkogårdar infördes regler för hur höga gravvårdarna fick vara. Från slutet av 1950-talet och framåt blev gravvårdarna enklare och mer enhetligt utformade. Vårdarna var rektangulära med ett enkelt kors eller blomsterslinga som dekor. På 1970-talet började man att dekorera gravvårdarna med talldungar och uppgående solar. Under 1990-talet kan man se en uppluckring av bestämmelserna kring gravvårdarnas utformning. Idag är formerna mer varierande och ofta mjukare. Under 1900talets första hälft var det vanligt att man omgärdade gravplatserna och belade dem med grus. På Bredsätra kyrkogård har funnits omgärdningar i form av häckar och stenramar. Idag finns endast enstaka rester kvar av detta. Under 1900-talets första hälft var det också vanligt att ange den dödes yrkestitel på gravvården. På Bredsätra kyrkogård finns flera gravvårdar med titlar. Titlarna försvann i det närmaste i mitten av århundradet. Under senare år har en ny form dykt upp. Gravvården får en dekor som knyter an till den dödes intresse eller yrke t.ex. en fotboll, en lastbil eller en notslinga. På landsortskyrkogårdar har det under hela 1900-talet varit vanligt att ange från vilken by eller gård den döde kommer. På Bredsätra kyrkogård finns det angivet på majoriteten av vårdarna. Det är dock svårt att urskilja den gamla byindelningen som man enligt Hylanders inventering 1949 då fortfarande försökte upprätthålla.

Minneslund:
På Bredsätra kyrkogård saknas minneslund.

Byggnader:
Utanför kyrkogårdens ingång i väster finns en byggnad som rymmer vaktmästeri och toaletter för kyrkans besökare. Byggnaden har vitputsade fasader, svart plåttak och snickerier i brunt.

Övrigt:
I anslutning till vaktmästeriet och komposterna ligger ett antal gravvårdar och socklar som tagits bort från kyrkogården.


Beskrivning av enskilda kvarter/områden

Kvarter A-C

Allmän karaktär:
Kvarter A och B är de största kvarteren med 478 respektive 389 gravplatser. De båda kvarteren ligger söder om kyrkan och skiljs åt av en grusgång. Kvarter C rymmer 140 gravplatser varav ca 100 är i bruk. Gravplatserna i detta kvarter är utlagda öster och norr om kyrkan. I alla tre kvarteren är gravvårdarna placerade i ryggställda rader och vända mot öster eller väster. Mellan raderna finns häckar av liguster eller måbär.

Gravvårdstyper I alla tre kvarteren finns en stor blandning av gravvårdar från olika tider. Den äldsta gravvården från 1850 finns i kvarter B. I kvarter A är den äldsta vården från 1865 och i kvarter C från 1897. Majoriteten av vårdarna är av svart, grå eller röd granit men det finns också flera vårdar av kalksten. I kvarter A finns också en vård av marmor och en av gjutjärn. En gravplats i kvarter A som har kvar sin omgärdning i form av en buxbomshäck. Det finns också rester av flera buxbomshäckar i kvarter A och B. Man kan också genom gravvårdens utformning ana att gravplatsen tidigare varit omgärdad av stenram. Yrkestitlar är relativt vanliga i alla tre kvarteren. De vanligaste titlarna är lantbrukare och hemmansägare. Titlar som fyrvaktare och sjökapten visar på verksamheter som varit viktiga för socknen. Exempel på ovanliga titlar är pianosnickare, tillsyningslärare, bonden och missionär. På de flesta gravvårdar anges från vilken gård eller by den döde kommer.

Övrigt
I kvarter B finns en liten korsformad kalkstensvård med årtalet 1755 och bokstäverna B(?)MS och PMD inristade. Bokstäverna är de dödas initialer. Gravvården hittades på kyrkogården i samband med att man grävde en grav och ställdes upp på sin nuvarande plats.